Vård och omsorg

Individ- och familjeomsorg

Malmö stads utmaningar kopplat till befolkningsökning, bostadsbyggande, arbetsmarknad och flyktingmottagande ger direkta konsekvenser för arbetet inom individ- och familjeomsorgen. Hemlösheten ökar och kostnaderna för ekonomiskt bistånd likaså, även om antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har minskat. Arbetsbelastningen för socialsekreterarna är i många fall hög och utvecklingsarbete för förbättrad arbetsmiljö pågår i nämnderna.

Kostnader för placeringar av barn och ungdomar på institution och i familjehem ökar och kommer enligt prognosen bli 38 Mkr högre än 2015, vilket motsvarar en ökning med 21,7 %. En förklaring är att brist på familjehem gör att placeringar får göras på HVB (hem för vård och boende), i jourhem och i kostsamma externt inköpta konsulentstödda familjehem.

Nettokostnaden för individ- och familjeomsorg, exklusive ekonomiskt bistånd, var under årets första tertial 707,2 Mkr, vilket är 17,9 % mer än motsvarande period föregående år. För hela 2016 beräknas nettokostnaden uppgå till 1 108 Mkr, vilket är en ökning med 16,2 % jämfört med 2015.

Hemlöshet

Kostnaderna för hemlöshet har ökat kraftigt under senare år. Under januari–augusti uppgick nettokostnaden för hemlöshet i stadsområdena till 243,2 Mkr och för hela året prognostiseras kostnaden till 386,3 Mkr, vilket är en ökning med 49 % jämfört med 2015. Den genomsnittliga årliga ökningstakten var 13,5 % mellan 2005 och 2014. Mellan 2014 och 2015 ökade kostnaderna med 24 %.

Kostnadsökningen beror av såväl ökning av antal boendedygn, d.v.s. antal personer som är i behov av hjälp från kommunen, som ökning av kostnad per boendedygn. Antal boendedygn beräknas öka med 15 % jämfört med 2015 och kostnaden per dygn med i genomsnitt 29 %. Kostnaden per dygn påverkas av att antalet i behov av hjälp ökar och att alternativen blir färre. Detta illustreras av diagrammet nedan till vänster, där det framgår att kommunens kostnader för boende för hemlösa ökar väsentligt snabbare än antalet boendedygn.
23

En del av förklaringen till den ökade kostnaden är att antalet boendedygn på hotell och i hotelliknande boende, till exempel vandrarhem, ökar kraftigt. Utvecklingen visas i diagrammet ovan till höger. Boendedygn på hotell är generellt väsentligt dyrare än boendedygn i lägenhet. Hotellboende är dessutom i många fall ett sämre alternativ för de hjälpbehövande, framför allt barnfamiljer, än boende i lägenhet. Därmed kan kostnad och kvalitet i det här fallet sägas vara negativt korrelerade, det vill säga ju lägre kostnad desto högre kvalitet och vice versa.

Antal individer i genomsnitt som varje dygn får hjälp med boende närmar sig 5 000. Tabellen visar fördelning av boendedygn på olika boendeformer och kommunens genomsnittliga kostnad per dygn.

4

Utvecklingen varierar kraftigt mellan stadsområdena. Stadsområdena Väster och Innerstaden utgör ytterligheterna. Stadsområde Väster prognostiserar en kostnadsökning för boende för hemlösa med 75 % jämfört med 2015, medan Innerstaden beräknar att kostnaden kommer att vara i nivå med föregående år. Flera av stadsområdena tar upp flyktingsituationen och anhöriginvandring som delförklaring till det ökade antalet boendedygn och ansökningar om hjälp med boende.

Ekonomiskt bistånd

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som erhöll ekonomiskt bistånd under perioden januari–augusti var 9 812, vilket var 171 färre än motsvarande period 2015 och 41 färre än under de två första tertialen 2014. Fram till och med augusti har totalt 13 952 unika hushåll erhållit ekonomiskt bistånd. Under motsvarande period 2015 var antalet 14 386 unika hushåll, vilket innebär en minskning med 5,5 %.

Förändringar av riksnormen har medfört att den genomsnittliga kostnaden per hushåll har ökat något i jämförelse med föregående år.

Nettokostnaden för ekonomiskt bistånd prognostiseras öka med 1,4 % jämfört med 2015 och uppgå till 973,6 Mkr. I utfallet för 2015 ingick intäkter i form av ett destinerat statsbidrag och kostnader för fritidspeng inom anslaget för ekonomiskt bistånd. Systemet med fritidspeng gav ett intäktsöverskott med 5,8 mkr. Eftersom fritidspeng upphört 2016 och ersatts med höjd riksnorm för barn och unga medför detta sammantaget en ökad nettokostnad.

Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Inom vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning pågår flera förändringar under året som påverkar verksamheten såväl vad gäller resurseffektivitet som kvalitet och arbetsmiljö.

Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för biståndsbedömning inom vård och omsorgsverksamheten. Syftet med riktlinjerna är att säkra likställigheten så att alla malmöbor i behov av stöd och hjälp får en jämlik bedömning. Sådana kommunövergripande riktlinjer har tidigare saknats.

Stadsområdesförvaltningarna arbetar med införandet av arbetskläder i brukarnära arbete. I många fall kräver införandet lokalförändringar för att få till stånd omklädningsytor och förvaringsmöjligheter. Omställningsarbetet väntas pågå året ut och leda till positiva effekter på arbetsmiljön.

Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal med Region Skåne har arbetats fram av Kommunförbundet Skåne och träder i kraft under 2016. Avtalet ska stödja den pågående och förväntade utvecklingen där en större del av vården av de mest sjuka ska kunna ske i patientens/brukarens hemmiljö. Detta medför krav på förändrad organisering och kompetenshöjning för kommunens verksamheter.

Stadsområdena arbetar vidare med införande av nyckelfri hemtjänst samt tids- och insatsregistrering i ordinärt boende. Nyckelfri hemtjänst, med elektroniska lås, förväntas leda till mer effektiv vård och omsorg med sänkta kostnader och förbättrad arbetsmiljö med reducerad stress för medarbetarna.

Nettokostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning uppgår för perioden januari–augusti till 2 764 tkr, vilket innebär en ökning i förhållande till 2015 med 3,4 %. För hela 2016 prognostiseras nettokostnaden till totalt 4 164 Mkr, vilket är 119 Mkr eller 2,9 % högre än 2015. Förklaringen till ökningen följer under respektive avsnitt nedan.

Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen

Nettokostnaderna för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) förväntas öka med 77 Mkr eller 2,7 % i förhållande till föregående år.

5

Merparten av kostnads-ökningen sker inom hemtjänsten till följd av att antalet brukare med hemtjänst väntas öka med drygt 4 %. Kostnaderna för hemtjänsten väntas öka med 6,4 %. En del av förklaringen till kostnadsökningen är att fler brukare med mer avancerade vårdbehov erbjuds vård och stöd i hemmet, som ett alternativ till korttidsvård eller sjukhusvård. Det medför att kostnaden per brukare inom hemtjänsten beräknas öka med 1,7 %. Kostnader per brukare i hemtjänsten uppgår i prognosen till 145 tkr per år (inklusive kostnader för hemsjukvård) medan genomsnittskostnaden för en korttidsplats prognostiseras till cirka 970 tkr per år. Under sommaren har köer till plats i särskilt boende medfört tillfälligt ökade behov av utökad hemtjänst eller korttidsplaceringar i väntan på plats.

Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Nettokostnaderna för omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS prognostiseras öka med 40 Mkr eller 3,5 %. Största kostnadsökningen prognostiseras för bostäder med särskild service enligt LSS (LSS-bostad i tabellen) med 23 Mkr eller 3,5 %. Orsaken till kostnadsökningen är bland annat utbyggnaden som medför att ytterligare 16 brukare får plats under året, samt att kostnaden per brukare ökar till följd av att brukarna i genomsnitt har ett mer omfattande behov av stöd. Den genomsnittliga kostnaden för en brukare i LSS-bostad (egen och enskild regi) prognostiseras öka med 1,5 % per år till knappt 780 tkr för 2016.

6