Flyktingmottagande

Under 2015 anlände ett historiskt högt antal människor på flykt till Sverige. Det har satt press på stat och kommuner i flyktingmottagandet och lett till en rad förändringar i lagstiftning, regelverk och rutiner. Det höga mottagandet under 2015 fortsätter att påverka kommunen under 2016 och kommande år.

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagande av asylsökande som kommer till Sverige. Kommunen har ett ansvar för mottagande av asylsökande ensamkommande barn samt att erbjuda förskola och skola för alla asylsökande barn. När personer beviljas uppehållstillstånd övergår ansvaret helt till kommunen, då personerna folkbokförs och därmed blir kommunmedlemmar på samma villkor som övriga invånare. Kommunerna har dessutom ett särskilt ansvar för bland annat hjälp till bosättning, introduktionsinsatser och sfi. För asylsökande som befinner sig i kommunen och för personer som nyligen fått uppehållstillstånd har kommunen rätt till statliga ersättningar, vilka regleras framför allt genom förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. och förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Ansvarsförhållanden och ersättningar för mottagande beskrevs mer utförligt i Delårsrapport januari–april 2016.

Mottagande av ensamkommande barn

I Malmö stad ligger huvudansvaret för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar hos Sociala resursnämnden. Nämndens verksamheter tar emot och ordnar boende samt stöd för ensamkommande som nyss ankommit till Sverige (bor i ankomstboende), samt för kommunanvisade barn med pågående asylansökan (bor i anvisningsboende) och ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd (bor i PUT-boende). I vissa fall anvisas ensamkommande barn till Malmö med anledning av en familjeanknytning i staden. Ansvaret för dessa barn ligger vanligtvis hos den stadsområdesnämnd i vilken familjeanknytningen finns. Vartefter ensamkommande barn i sociala resursnämndens boenden får uppehålltillstånd och blir myndiga slussas ansvaret över till stadsområdesnämnderna inom ramen för deras befolkningsansvar.

Under perioden januari–augusti 2016 har totalt 304 ensamkommande barn ankommit till Malmö, varav cirka en tredjedel anlände före den 4 januari då gränskontrollerna infördes. Under våren har ankomstboenden successivt avvecklats, från 2 500 platser i början av året, till 30 platser i mars. I dagsläget finns inga särskilda ankomstboenden. De ensamkommande barn som ankommer till Malmö placeras på något av sociala resursnämndens HVB-hem för ensamkommande barn i väntan på kommunanvisning. Även stadsområdesnämnderna placerar ensamkommande i de boenden som drivs av sociala resursnämnden. Från årets början till den 21 augusti 2016 har sociala resursnämnden tagit emot 68 kommunanvisade ensamkommande barn. Totalt är i nuläget (utgången av augusti månad 2016) omkring 270 ensamkommande barn placerade i sociala resursnämndens HVB-hem, varav drygt 60 barn sådana som placerats av stadsområdesnämnderna.

Mottagande av nyanlända

Den 1 mars trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Enligt den nya lagen anvisas nyanlända med uppehållstillstånd till samtliga kommuner enligt särskilt fastställda fördelningstal. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och därmed kunna påbörja etablering på arbetsmarknad och i samhällslivet. Anvisningar till kommuner omfattar i första hand nyanlända som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar. Ensamkommande barn omfattas inte av lagen, med undantag för ensamkommande som är kvotflyktingar.

Intentionen med den nya lagen är att nyanlända i så stor utsträckning som möjligt ska erbjudas permanenta bostäder. Lagen reglererar dock inte vilken typ av boende kommunerna ska erbjuda. Vid fastställande av antalet nyanlända som ska tas emot i varje kommun tas hänsyn till kommunens storlek, arbetsmarknad, sammantaget mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt antalet asylsökande som befinner sig i kommunen. Malmö stads fördelningstal för 2016 är 488 nyanlända, varav 80 personer tagits emot hittills i år. I fördelningstalet ingår även kvotflyktingar. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen är uppskattningsvis 80 % av de som kommer anvisas till Malmö ensamhushåll och 20 % är familjer. På grund av rådande bostadsbrist i Malmö har det varit svårt att lösa uppdraget och arbete pågår med att hitta nya boendelösningar för denna målgrupp. Sociala resursnämnden har av kommunfullmäktige tilldelats ansvaret för att samordna Malmö stads mottagande enligt bosättningslagen.

För 2016 beräknas ungefär 2 200 nyanlända med uppehållstillstånd komma till Malmö. Under perioden januari–augusti 2016 har 1 456 personer med uppehålltillstånd registrerats i Malmö, varav 677 personer befann sig i eget boende i staden när de fick uppehållstillstånd. Anhöriginvandring står för den näst största gruppen, 383 personer, medan 209 personer efter uppehållstillståndet flyttat till Malmö på egen hand från andra kommuner. Totalt 168 personer kom till Malmö från anläggningsboenden, varav 80 anvisats enligt bosättningslagen och resterande lämnade förläggningar på egen hand. Tabellen visar denna statistik fördelad på kvinnor/flickor och män/pojkar.

7

Tillfälligt ekonomiskt stöd från staten för 2015 och 2016

Under hösten 2015 antog Riksdagen Regeringens proposition om ändringar i statens budget för 2015 med anledning av den flyktingsituation som uppkommit under året. Beslutet innebar bland annat att 9,8 miljarder kronor tillfördes som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen. Det tillfälliga stödet fördelades mellan kommunerna baserat på befolkning den 31 december 2014, antal asylsökande per den 1 november 2015 samt antal nyanlända under januari-september 2015. Malmös andel av dessa medel blev 380 Mkr. Dessa medel får användas av kommunerna under 2015 och 2016. Av de tilldelade medlen avser 30 Mkr år 2015 och 350 Mkr år 2016.

Kommunfullmäktige beslutade under våren 2016 om tilläggsbudget för år 2016 (STK-2015-1535) med anledning av förändrad befolkningsprognos och det ekonomiska tillskottet från staten. I ärendet fördelades totalt 274 Mkr till ett flertal nämnder samtidigt som en reserv om 76 Mkr avsattes under kommunstyrelsen. I samband med Delårsrapport januari–april 2016 fördelades medel från reserven till stadsområdesnämnderna med 30 Mkr för att förstärka socialtjänsten. Ytterligare 6 Mkr har fördelats hittills under året.

Nämndernas kostnader för flyktingmottagande 2016

Med anledning av ovan beskrivna utveckling och tilläggsbudget fick nämnderna i sina delårsrapporter beskriva på vilket sätt tilläggsbudgeten kommer att användas samt hur kostnadsläget ser ut avseende flyktingmottagande. Nedanstående tabell visar nämndernas kostnader för flyktingmottagande 2014 och 2015 samt prognos för 2016. År 2014 utgör jämförelseår eftersom flyktingmottagandet ökade så kraftigt under 2015. I statsbidragsintäkterna nedan ingår inte de 350 Mkr som Malmö stad erhållit i tillfälligt ekonomiskt stöd från staten för 2016. Till kostnaderna nedan tillkommer delar av stadsområdesnämndernas kostnader för hemlöshet, då dessa ökar delvis till följd av antalet nyanlända i staden som behöver hjälp med boende. I dagsläget är det inte möjligt att mäta hur stor andel av hemlöshetskostnaderna som härrör från detta.

8

Den tilläggsbudget som delades ut av kommunfullmäktige i början av året baserades på Migrationsverkets prognos om mottagande i Sverige från februari 2016. Sedan dess har regelverk och lagstiftning förändrats vilket medfört att Migrationsverket skrivit ner sin prognos. Flera nämnder som erhållit tilläggsbudget prognostiserar därför överskott i förhållande till tilldelade medel. Exempel är överförmyndarnämnden, där kostnaderna för arvoden till gode män väntas bli lägre än tidigare beräknat, samt grundskolenämnden, där antalet asylökande elever väntas bli färre.

Sociala resursnämnden har, utöver tilläggsbudget i våras, tilldelats ytterligare 10 Mkr ur en särskild reserv för ensamkommande barn som avsattes i kommunstyrelsens budget 2016. I samband med att sociala resursnämnden fick samordningsansvar för mottagande av personer som anvisas till Malmö enligt bosättningslagen tilldelades nämnden ytterligare 1,6 Mkr för samordnartjänster. Samtidigt uppmanades nämnden återkomma till kommunstyrelsen i samband med Delårsrapport januari–augusti med en beskrivning av kostnadskonsekvenser av det utökade uppdraget. Nämnden prognostiserar kostnaderna för bosättningsuppdraget till cirka 2,8 Mkr.

Tre av fem stadsområdesnämnder prognostiserar underskott inom framför allt individ- och familjeomsorgen till följd av flyktingsituationen, trots resursförstärkningen i tilläggsbudgeten och ytterligare resursförstärkning till socialtjänsten i samband med Delårsrapport januari–april. Av delårsrapporterna framgår att nämnderna fortsatt befinner sig i en ansträngd situation med hög arbetsbelastning inom socialtjänsten, trots förstärkningar under sommaren och hösten. Orsaken är bland annat ett omfattande arbete med utredningar och placeringar av ensamkommande barn som anvisats till Malmö och därmed står under stadsområdenas ansvar. Dessutom väntas ett ökat antal ärenden avseende ekonomiskt bistånd och bistånd med boende som kräver utredning inom socialtjänsten.