Samhällsekonomisk utveckling

Kommunen största intäktskälla utgörs av skatter och generella statsbidrag, därför är utvecklingen av sysselsättning och tillväxt av betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd är också till stor del beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Sveriges Kommuner och Landsting har i april 2015 gjort följande bedömning av konjunkturutvecklingen:

Tillväxten i omvärlden fick bättre fart i fjol. Även den svenska ekonomin växlade upp i tempo. I kalenderkorrigerade termer växte Sveriges BNP med 2,3 procent helåret 2014 och mot slutet av året snuddade tillväxttalen vid det dubbla. Återhämtningen i omvärlden beräknas fortgå och vår bedömning är att den svenska ekonomin växer i snabb takt också i år och nästa år. Tillväxten i BNP beräknas dessa båda år till drygt 3 procent. Sysselsättningen utvecklas därmed fortsatt positivt och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden innebär att skatteunderlaget, i reala termer, fortsätter växa i snabb takt.

Svensk ekonomi på gång

Under fjolåret ökade den inhemska efterfrågan i den svenska ekonomin påtagligt. Framförallt investeringarna i byggnader och anläggningar ökade mycket snabbt. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är alltjämt relativt låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera höjas ytterligare.

Den bedömning som i denna rapport görs om den internationella ekonomin ligger väl i linje med ett sådant scenario. En stabilare omvärld och en bättre exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa snabbt.

Arbetsmarknad

De senaste årens relativt starka utveckling av sysselsättning och arbetade timmar har lett till att arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta antal arbetade timmar och den skattade nivån för arbetade timmar i konjunkturell balans, succesivt har minskat och uppskattades till drygt en procent 2014.

Denna prognos är den första sedan finanskrisen där vi förutser att konjunkturell balans kommer att uppnås på arbetsmarknaden under prognosperioden.

Fortsatt stark real skatteunderlagstillväxt

Vi befinner oss nu i det femte året i rad med relativt stark real skatteunderlagstillväxt och nästa år ser den ut att tillta ytterligare. Den positiva utveckling vi sett förklaras främst av en, i förhållande till BNP-tillväxten, stor ökning av arbetade timmar.