Delårsrapport 2, 2014

Individ- och familjeomsorg

Nettokostnaden för individ- och familjeomsorg, exklusive ekonomiskt bistånd, var under årets två första tertial 746 Mkr, vilket är 13 % mer än motsvarande period föregående år. För hela 2014 beräknas nettokostnaden uppgå till 1 121 Mkr, vilket är en ökning med 8 % jämfört med 2013. En förklaring till den relativt stora nettokostnadsökningen är den satsning om 30 Mkr som görs för att hjälpa fler kvinnor och män till självförsörjning.

Antalet vårddygn på institution och i familjehem för såväl barn och ungdomar som vuxna ökar något jämfört med föregående år, liksom kostnaden. Störst är ökningen bland barn och ungdomar. Dygnskostnaden för dessa insatser är relativt hög. Genomsnittskostnaden per dygn på institution för barn och unga är ca 3 300 kr, vilket motsvarar 1,2 Mkr per år. I vissa fall gör vårdbehoven att dygnskostnaden blir väsentligt högre. Detta gör att relativt få placeringar kan få stora effekter på kostnaderna.

Satsningen på att få fler Malmöbor självförsörjande och minska försörjningsstödet har påbörjats. Bland annat har fler socialsekreterare anställts för att minska antalet ärenden per handläggare. Med färre antal hushåll per handläggare ökar möjligheterna till fler personliga nybesök, fler genomförandeplaner, fler externa kontakter för samverkan vilket sammantaget bidrar till att öka brukarnas möjligheter till självförsörjning. Under året har antalet handläggare ökat med 35 (från 165 till 200). Ökad kompetens och nya metoder i fråga om att möta klienter, kartlägga behov, upprätta individuella planeringar och matcha insatser är en central del av utvecklingsarbetet. Några exempel på vad som gjorts är att:

  • utbildning i samtalsmetoden Motivational Interviewing (MI) har påbörjats
  • ett arbete med att utveckla en gemensam handläggningsprocess, som ska implementeras under hösten, har påbörjats
  • en pilotgrupp med representanter från stadsområdena, med i uppdrag att testa och undersöka förutsättningarna för att implementera bedömningsmetoden Förutsättningar inför arbete (FIA), har inrättats
  • en arbetsgrupp som utvecklar ett system för samordnad redovisning avseende försörjningsstödstagare som är aktuella hos JobbMalmö, har påbörjat sitt arbete

Kostnad för hemlöshet, Mkr -

Visa diagram

Hemlöshet

Kostnaderna för hemlöshet har ökat kraftigt under senare år. I sina delårsrapporter bedömer stadsområdena att kostnaderna för 2014 kommer att hamna på 188 Mkr, vilket är 4 Mkr mer än 2013. Ökningen är knappt 2 % jämfört med föregående år. Mellan 2012 och 2013 ökade kostnaderna för hemlösheten med 7 %, vilket kan jämföras med en årlig kostnadsökning på i genomsnitt 15 % under den föregående femårsperioden.

Jämfört med 2013 ökar boendedygnen snabbare än kostnaderna. Det totala antalet boendedygn för 2014 prognostiseras till 1,3 miljoner. Detta motsvarar boende för i genomsnitt drygt 3 500 personer per dygn.

I våras presenterades en satsning tillsammans med MKB om 100 lägenheter avsedda för hemlösa barnfamiljer som nu finns i dyrare boendelösningar. Stadsområdena kommer att få tillgång till lägenheterna med början under hösten, varför detta endast påverkar prognosen till liten del. Större effekt förväntas från och med 2015.


Vård och omsorg om äldre och personer
med funktionsnedsättning

Nettokostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-augusti till 2 499 Mkr, vilket är en ökning i förhållande till samma period 2013 med 176 Mkr eller 7,6 %. För hela 2014 beräknas nettokostnaden uppgå till 3 750 Mkr. Jämfört med 2013 innebär det en ökning med 88 Mkr, eller 2,4 %. Mellan 2012 och 2013 ökade kostnaderna med drygt 5 %. Omräknat i fasta priser bedöms kostnaderna under 2014 minska något i förhållande till föregående år, trots ett ökat antal vårdtagare, vilket syns i diagrammet. Prognosen bedöms dock som något osäker då den innefattar effekter av ekonomiska åtgärdsplaner inom verksamhetsområdet i samtliga stadsområden. Dessa åtgärdsplaner är ännu inte genomförda fullt ut.

Verksamheterna har sedan 2013 arbetat intensivt med effektiviseringar för att bromsa kostnadsutvecklingen. Samtidigt är det fler vårdtagare och brukare som väntas vara i behov av insatser under 2014 än under 2013. Vårdbehovet förväntas också öka och leder till behov av mer omfattande insatser per vårdtagare. Diagrammet visar utvecklingen av antalet vårdtagare med insatser i ordinärt eller särskilt boende. Antalet 90 år och äldre förväntas öka igen under 2014, efter att ha minskat något under 2013. Även om ålder i sig inte förklarar vårdbehovet finns ett samband mellan ålder och vårdtyngd, då personer som har insatser tenderar att behöva mer hjälp ju äldre de blir. En jämförelse mellan nedanstående diagram och det tidigare diagrammet över kostnadsutvecklingen antyder också ett visst samband mellan ökningen av antalet vårdtagare 90 år och äldre och den kostnadsökning som skett de senaste åren.

Åtgärder har under året vidtagits för att försöka minska antalet timavlönade i verksamheterna och öka kontinuiteten för vårdtagarna. Arbetet försvåras dock av svårigheter i att rekrytera personal med rätt kompetens. Vikariebehovet påverkas också av införandet av nytt IT-system och nya instrument för behovsbedömning inför 2015, som medför att såväl biståndshandläggare som omvårdnadspersonal behöver utbildning under hösten. Samtidigt har flera av stadsområdena haft en tillfälligt ökad omsättning av bland annat sektionschefer i verksamheterna vilket också påverkar möjligheterna till kontinuitet i planering och utvecklingsarbete.

Omsorg om personer med funktionsnedsättning

Omsorg om personer med funktionsnedsättning beräknas stå för 1 282 Mkr av de totala nettokostnaderna för vård och omsorg 2014. I förhållande till föregående år ökar kostnaderna med 73 Mkr eller 6 %. Insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, står för merparten av denna utveckling med en nettokostnad på totalt 1 miljard kr 2014.

Störst är nettokostnadsökningen för bostad med särskild service enligt LSS. Prognosen för 2014, inklusive externa placeringar, är en ökning med 18 Mkr eller 3 %. Under 2014 beräknas i genomsnitt 879 brukare bo i LSS-bostad vilket innebär en ökning med totalt 3,5 % i förhållande till 2013.

För övriga insatser enligt LSS, inklusive personlig assistans med beslut från Försäkringskassan, prognostiseras en nettokostnadsökning med 6,5 %, framför allt till följd av ett ökat antal brukare. Bland annat märks en väsentlig ökning av insatsen personlig assistans, såväl den som beslutas av kommunen som den som beslutas av Försäkringskassan.


Ekonomiskt bistånd

De totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd beräknas uppgå till 938 Mkr, vilket är en ökning i förhållande till 2013 med 3 %. Kostnadsökningen mellan 2012 och 2013 uppgick till 5 %. Det genomsnittliga antalet hushåll som uppbar försörjningsstöd var under årets första åtta månader 9 853 per månad, vilket är en ökning i förhållande till 2013 med 3,7 % eller knappt 400 hushåll per månad. Den genomsnittliga bruttokostnaden per hushåll och månad prognostiseras till 8 104 kr, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. För hela 2014 prognostiseras antalet hushåll per månad till 9 838 och den genomsnittliga bruttokostnaden per ärende och månad till 8 117 kr.

Till toppen