Delårsrapport 2, 2014

I april 2014 gjorde Sveriges Kommuner och landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen:

Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 % till 2,1 %. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 % såväl i år som nästa år.

Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret 2014 ökat med 1,9 %. Samtidigt har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med hela 1,6 %. Det innebär att produk­tionsökningen till mycket stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och endast till ringa del genom ökad produktivitet.

Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare än 2012 och 2013. Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Tillväxten i omvärlden förväntas emellertid inte nå några högre tal. Sammanräknat beräknas BNP på Sveriges viktigaste export­marknader växa 1,9 % i år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,5 % under de två senaste decennierna.

Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 %. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 % i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas dessa i år öka med 18 %.

Trots förra årets modesta ekonomiska tillväxt med måttlig sysselsättningsökning som följd visade skatteunderlaget god real tillväxt. Det beror framförallt på att både inkomstindex och antalet pensionärer ökade ganska mycket samtidigt som den automatiska balanseringen av allmänna pensioner gav extra skjuts åt pensionsinkomsterna.

I år och nästa år tilltar den reala skatteunderlagstillväxten ytterligare. Delvis är det en effekt av att sysselsättningen utvecklades starkt i början av 2014 och fortsätter att återhämtas ett par år till när konjunkturåterhämtningen tar fart. I reala termer är även den låga inflation som råder gynnsam för skatteunderlaget. Dels genom att hålla tillbaka de prisbasbeloppsindexerade grundavdragen och dels genom att dämpa prisökningarna på kommunernas och landstingens förbrukning. Stor betydelse har också det faktum att priserna på det kommuner och landsting förbrukar stiger långsammare än lönerna (det pris som har överlägset störst betydelse för skatteunderlaget), vilket ger en positiv real effekt.

 

Till toppen