Delårsrapport 2, 2013

Ekonomi

Det redovisade resultatet för perioden uppgick till -54 Mkr. Resultatet har belastats med en jämförelsestörande finansiell kostnad på 106 Mkr till följd av att RIPS-räntan, som används vid beräkningen av kommunens framtida pensionsåtagande, sänkts med 0,75 procentenheter. Exklusive jämförelsestörande kostnad var således resultatet +52 Mkr.

Halvårsresultatet efter justeringar för omställningskostnader, realisationsvinster samt kostnader till följd av sänkt RIPS-ränta indikerar att kommunen kommer att uppfylla kravet på ekonomisk balans.

Periodens resultat blev 9 Mkr högre än budgeterat. Exklusive sänkt RIPS-ränta var den underliggande budgetavvikelsen +115 Mkr.

I nämndernas budgetar finns fyra verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelade kommunbidrag. Dessa verksamheter är ekonomisk hjälp, hemlöshet, personlig assistans samt statsbidrag för flyktingmottagning. Budgetunderskottet för dessa verksamheter uppgick till sammanlagt 104 Mkr.

Under det gångna halvåret har den sammanlagda investeringsverksamheten uppgått till 930 Mkr. Investeringsvolymen mätt som andel av verksamhetens kostnader uppgick till 10 % vilket är i nivå med de föregående fem åren. Investeringsverksamheten finansierades till två tredjedelar genom ökad nettoskuld.

Kostnaderna för hemlöshet var under första halvåret 91 Mkr, en ökning med 10 % jämfört med första halvåret 2012. Hemlöshetskostnaderna utgör en allt större del av kostnaderna för individ- och familjeomsorg.

Kostnaderna för ekonomisk hjälp fortsätter att öka. Ökningen beror framför allt på att antalet hushåll med behov av stöd ökar. I genomsnitt blir det 55 fler ärenden per månad, en utveckling som hållit i sig under den senaste femårsperioden.


Verksamhet

I början av mars presenterades slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och den skickades i början av april ut på en bred remissrunda. Stadskontoret har i uppdrag att samordna den fortsatta arbetsprocessen kring kommissionens förslag till åtgärder.

Den 1 juli övertog åtta nya nämnder: en förskolenämnd, en grundskolenämnd, en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd och fem stadsområdesnämnder ansvaret från stadsdelar och utbildningsnämnd. En interimistisk organisation arbetade under första halvåret med att förbereda mottagandet av verksamheten och bildandet av de nya nämnderna.

Arbetet har fortsatt med att genomföra ett stort antal utvecklingsinsatser i förskolor och skolor. Det systematiska kvalitetsarbetet och andra projekt såsom språkutvecklande insatser, framtidens skola m.m. har fortsatt fokus.

Förskoleutbyggnaden fortsätter. Under första halvåret har i genomsnitt 19 100 barn haft plats i förskoleverksamhet. Antalet barn i kö till förskola var betydligt lägre i maj och juni jämfört med föregående år.

I delårsrapport 1 gjorde stadsdelarna bedömningen att drygt 28 600 elever kommer att finnas i skolan under året vilket är en ökning med ca 950 elever jämfört med 2012. Det är en större elevökning än vad som redovisats de senaste åren.  Elevökningen sker i både förskoleklass och grundskola. Vid halvårsavstämningen har antalet elever hittills ökat med drygt 400.

Efterfrågan på fritidshem fortsätter att öka. Halvårsavstämningen visar att antalet barn i fritidshem under årets första sex månader ökat med knappt 400. Andelen barn som efterfrågar fritidshemsplacering varierar kraftigt i olika delar av staden.

Det totala antalet Malmöungdomar i gymnasieskola beräknas i år vara cirka 9 700, vilket är 140 fler än 2012. Antalet elever i kommunens egna gymnasieskolor bedöms vara oförändrat.

Kommunstyrelsen beslutade under våren att bevilja medel ur den sociala investeringsfonden för barn och unga om sammanlagt 34 Mkr. Grundtanken är att genom att satsa resurser på ett förebyggande arbete gentemot identifierade målgrupper, på sikt göra mänskliga vinster och undvika kostnader för mer omfattande insatser.

Inom äldreomsorgen ökar belastningen på verksamheterna i form av bland annat ökad vårdtyngd hos vårdtagarna såväl inom ordinärt som särskilt boende. Samtidigt ökar placeringarna på korttidsplats något i förhållande till föregående år. Detta sammankopplat med en tendens till ökad omsättning i vissa av stadens särskilda boenden, med svårigheter att anpassa kostnaderna i tillräcklig grad, leder till ökade kostnader för verksamheten och underskott i förhållande till budget. Samtidigt ökar också antalet brukare med LSS-insatser.

Till toppen