Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron 2017 motsvarade 6,55 %, vilket var en minskning med 0,40 procentenheter i förhållande till 2016[1]. Redan 2016 avtog ökningstakten av sjukfrånvaron efter en tid med ökande sjukfrånvaro sedan 2011. Minskningen av sjukfrånvaron mellan 2016 och 2017 innebär att sjukfrånvaron nu ligger på samma nivå som 2014. Kvinnors sjukfrånvaro 2017 var 7,24 %, en minskning med 0,47 procentenheter och mäns sjukfrånvaro var 4,36 %, en minskning med 0,13 procentenheter i jämförelse med 2016. Denna utveckling följer trenden i offentliga organisationer.

Sjukfrånvarovolymen 2017 (6,55 %) motsvarade 23,9 kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare. Motsvarande uppgift för 2016 var 25,4 kalenderdagar, det vill säga en minskning med i genomsnitt 1,5 kalenderdagar per medarbetare. Motsvarande minskning för kvinnor var 1,6 kalenderdagar och för män 0,6 kalenderdagar.

Som ses i diagrammet nedan minskade sjukfrånvaron för både kvinnor och män under 2017 avseende den långa sjukfrånvaron (15 dagar och längre) medan den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar) ökade något för såväl kvinnor som män.

Diagrammet nedan visar att den längre sjukfrånvaron (15 dagar eller längre) minskar eller har samma värde som föregående år i samtliga åldersgrupper och hos såväl kvinnor som hos män.  I den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar) ses en ökning, om än marginell, i samtliga åldersgrupper och hos såväl kvinnor som hos män förutom hos män 30-39 år, män 40-49 år samt kvinnor 40-49 år.

Kvinnor_franvaro Mans_franvaro

Tre förvaltningar, hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen, funktionsstödsförvaltningen samt förskoleförvaltningen har högre sjukfrånvaro än den genomsnittliga sjukfrånvaron i Malmö stad.

De två förstnämnda förvaltningarna kan inte jämföra sjukfrånvaron 2017 med sjukfrånvaron 2016 eftersom dessa förvaltningar bildades den 1 maj 2017. Sjukfrånvaromåttet för dessa förvaltningar avser inte heller helår utan perioden 2017-05-01 – 2017-12-31. Avseende dessa förvaltningars sjukfrånvaroutveckling är det istället mer relevant att titta på sjukfrånvaron för deras stora yrkeskategorier.

Förskoleförvaltningen har en minskning av sjukfrånvaron med 0,29 procentenheter jämfört med 2016, vilket motsvarar en minskning med en kalenderdag per medarbetare och år. Under 2016 genomförde förskoleförvaltningen en organisationsutveckling där en av intentionerna var att det nära ledarskapet skulle bidra till att öka hälsan. I den årliga uppföljningen av arbetsmiljön beskriver förskoleförvaltningen att organisationsutvecklingen tillsammans med ett fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet och ett ökat stöd till cheferna bedöms ha bidragit till en minskad sjukfrånvaro och även förväntas ge fortsatt positiva resultat.

Serviceförvaltningen, som har den fjärde högsta sjukfrånvaron av förvaltningarna, har minskat sin sjukfrånvaro med 1,46 procentenheter i förhållande till 2016. I den årliga uppföljningen av arbetsmiljön så beskriver serviceförvaltningen ett fokus på tidig rehabilitering och insatser i form av program för medarbetare och utbildning och stöd för chefer.

Utmaningarna när det gäller sjukfrånvaron ser olika ut mellan förvaltningarna. De tre förvaltningar som har den högsta sjukfrånvaron omfattar hälften av Malmö stads medarbetare samtidigt som åtta av Malmö stads fjorton förvaltningar har en sjukfrånvaro under 5 %.

Sex av de femton största yrkeskategorierna har en ökande sjukfrånvaro mellan 2016 och 2017. Fyra av yrkeskategorierna har endast en marginell ökning men två uppvisar en större ökning av sjukfrånvaron för kvinnor. Dessa två yrkeskategorier är fritidspedagog, där ökningen i sjukfrånvaron är 1,41 procentenheter, samt lärare 4-9, där ökningen är 1,35 procentenheter.

I samtliga av de femton största yrkeskategorierna så har kvinnorna högre sjukfrånvaro än männen förutom när det gäller socialsekreterare. När det gäller socialsekreterare myndighet barn och unga ses en ökning på 5,13 procentenheter avseende sjukfrånvaron för männen.

För fritidspedagoger är det främst den långa sjukfrånvaron som har ökat. Avseende lärare 4-9 har både den långa och korta sjukfrånvaron ökat något.

Sjukfranvaro_femton

Det är reglerat i lag att årsredovisningen ska innehålla en obligatorisk sjukfrånvaroredovisning utifrån särskilt anvisat beräkningsunderlag (inklusive tidsbegränsat anställda som är timavlönade, rehabiliteringsersättning och förebyggande sjukpenning, exklusive tjänstledighet). Av denna anledning skiljer sig nedanstående siffror från tidigare redovisade uppgifter i avsnittet.

Fem av de sju nyckeltalen i den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen visar på en minskande sjukfrånvaro 2017 och två ligger på en oförändrad nivå jämfört med 2016. För nyckeltalen avseende sjukfrånvaron för män och sjukfrånvaron för åldersgruppen upp till 29 år är dessa oförändrade jämfört med 2016. Malmö stads totala sjukfrånvarotid i den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen 2017 (6,9 %) var lägre än Stockholms stads (7,1 %) och Göteborgs stads (9 %).

Sjuklönekostnader

Den totala sjuklönekostnaden för 2017 uppgick till 269,6 miljoner kronor (248,7 miljoner kronor 2016). Kostnaderna för den korta sjukfrånvaron (dag 1–14) uppgick till 217,9 miljoner kronor, 81 % av de totala sjuklönekostnaderna.

Efter dag 14 i sjukfallet betalar arbetsgivaren inte sjuklön utan försäkringskassan betalar sjukpenning. Under 2016 och 2017 har försäkringskassan i högre utsträckning än tidigare beslutat om att dra in sjukpenningen för personer som ansökt om detta. Under vissa förutsättningar betalar arbetsgivaren sjuklön enligt kollektivavtal i dessa situationer.

Diagnoser

Nedan presenteras försäkringskassans statistik över diagnoser i pågående sjukfall för medarbetare i Malmö stad per årsskifte under perioden 2009-2017. Statistiken baseras på antal sjukfall med utbetalning från försäkringskassan under en sammanhängande sjukperiod, normalt sjukpenning och rehabiliteringspenning.

Källa: Försäkringskassan

De psykiska diagnoserna[2] står för närmare hälften av alla pågående sjukfall. Fördelningen mellan olika diagnoser är i stort oförändrat mellan 2016 och 2017.

  dec -09  dec -16  dec -17 
TotaltKvinnorMänTotaltKvinnorMänTotalt KvinnorMän
Psykiska sjukdomar33%33%35%50%51%45%47%48%44%
Muskel-skelett23%25%13%19%20%18%17%18%11%
Övriga22%22%20%16%16%14%19%18%21%
Tumörer8%8%8%7%6%8%5%5%5%
Skador-Förgiftningar7%6%9%4%4%4%5%5%7%
Uppgift saknas2%2%4%2%2%2%5%5%6%
Hjärta-Kärl5%3%11%3%2%8%2%2%5%

Källa: Försäkringskassan

[1] Sjukfrånvaro anges i volym, antal sjukdagar (kalenderdagar) dividerat med antalet anställningsdagar under perioden, multiplicerat med 100.
[2] Klassifikationen av diagnoser görs enligt den svenska versionen av WHO:s internationella klassifikation av sjukdomar, ICD-10. De psykiatriska diagnoserna innefattar koderna F00–F99. De diagnoser som är vanligast förekommande är ångestsyndrom mm. och förstämningssyndrom. Diagnosen anpassningsstörningar och stressreaktioner ökar mest. Källa: ”Socialförsäkringsrapport 2014:4” och ”Psykisk ohälsa, korta analyser 2016:2”