Vattentillgångarna ska skyddas

Foto: Lars Bendroth

Malmö ska år 2020 ha en ledande roll i alla vattenråd som berör kommunen. Grundvattnet har potential som framtida vattenresurs för olika ändamål. Utförseln av näringsämnen och föroreningar till Öresund, via exempelvis de små vattendragen, ska minska.

gul_uppat_75Målet ser delvis ut att kunna uppnås då grundvattenuttaget numera ligger på nivåer som är rimliga med hänseende till långsiktigt nyttjande av dricksvattenresursen. Utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverken har historiskt sett också minskat även om de ökat något under senare år. Delområdets totala trend bedöms som positiv då den övervägande delen av nyckeltalen, såsom badvattenkvalitet, kväve- och fosforutsläpp, ålgräsutbredning, skrubbskädda och grundvattenuttag visar på positiva trender.

Grundvattenuttaget ur Alnarpsströmmen via Grevietäkten har alltsedan 2000-talets början legat på en avsevärt lägre nivå än den gjorde under 1900-talets mitt. Dricksvattenförbrukningen för hela Malmö har sedan år 2005 legat kring 25 miljoner kubikmeter per år med ett lägsta värde år 2009 på 23,7 miljoner kubikmeter. En totalt sett minskad belastning på Öresund av närsalterna kväve och fosfor från kommunens avloppsreningsverk visar på en positiv trend medan näringsämnesutsläppen via de mindre vattendragen varierar kraftigt mellan åren och inte visar någon övergripande trend.

Badvattenkvaliteten vid kommunens badplatser i Öresund har förbättrats något sedan år 2008. Totalt sett visar mängden bräddat, orenat avloppsvatten från ledningsnätet i Malmö en ökande tendens, mycket på grund av de extrema nederbördssituationer som förekommit under vissa år. Djuputbredningen av ålgräs i Öresund har totalt sett ökat i Malmös närhet sedan början på 2000-talet vilket tyder på ett förbättrat ljusklimat i vattnet. Skottätheten hos ålgräset i Klagshamn har ökat medan den minskat något i andra delar av Öresund. Medelvikten på fångade skrubbskäddor har bara varierat lite under åren och deras fysiologiska kondition har varit relativt stabil.

Vattnet i Öresund och Sege å uppnår inte god status enligt vattendirektivets klassning och grundvattnet i Malmös centrala delar är i hög grad förorenat. Malmö stad ingår i olika samarbetsorganisationer för att förbättra vattenstatusen i kommunen och deltar i Segeåns Vattenråds arbete med att minska näringsämnesutsläppen till Öresund och i Sydvästskånes grundvattenkommittés arbete för ett grundvatten av god kvalitet. Malmö stad är även delaktiga i det dansk-svenska Öresundsvattensamarbetet som arbetar för ett stärkt skydd av Öresund och i arbetet mot marin nedskräpning och mikroplaster i den internationella miljöorganisationen KIMO tillsammans med andra kommuner i länderna kring Nordsjön.

En skrift kallad ”Malmös vatten – Kunskaps- och planeringsunderlag” håller på att tas fram. Planeringsförutsättningar, mål och strategier för hav, ytvatten och grundvatten inom kommunens hela geografiska område, även havsområdet, beskrivs i detta övergripande dokument som utgör ett viktigt underlag till Översiktsplanen. Under våren 2017 har Malmös första Skyfallsplan antagits och den behandlar regn som inte kan tas omhand av dagvattensystemet och som orsakar skador på bebyggelse, olägenheter för invånarna samt trafikstörningar. Informationsspridning avseende läkemedel, farligt avfall med mera sker kontinuerligt, via ett flertal informationskanaler, för att göra hushåll och verksamheter uppmärksamma på att deras hantering påverkar vattenkvaliteten i Malmös vattenområden.

Vilka insatser behövs?

Arbetet med att minska bräddningar av orenat avloppsvatten till kanaler, bäckar och Öresund är viktigt att driva vidare för att bättre kunna skydda recipienterna vid stora nederbördsmängder. Den gällande dagvattenstrategin behöver revideras så att kraven i ramdirektivet för vatten kan följas samt att ytterligare ekologisk dagvattenhantering kan främjas. Vattendirektivet kräver även att vattenfrågorna löpande beaktas i all detaljplans- och bygglovshantering för att se till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte överskrids i kommunens vattenförekomster. Det är också viktigt att även fortsättningsvis informera Malmöbor och olika verksamheter om hur läkemedels- och kemikalierester ska hanteras för att undvika att skadliga ämnen hamnar i Malmös vattenrecipienter. Deltagande i olika typer av vattenorganisationer och det gränsöverskridande arbetet med att förbättra vattenmiljöerna i och kring Malmö behövs även framöver för att kunna åstadkomma en vattenhantering som är långsiktigt hållbar.

3 6 12 14