Staden ska bli renare och tystare

Foto: Susanna Gustafsson

Cykel-, gång- och kollektivtrafik utgör grunden i transportsystemet och ska tillsammans med utvecklingen av bilpooler ge möjlighet att minska bilberoendet. I Malmö ska trafiksystemet utformas för att minimera luftföroreningar och buller med särskild prioritering av centrala staden.

gul_uppat_75Förändringar i transport- och trafiksystemet går långsamt och det är osäkert om målet kan nås mer än till viss del. Mycket arbete pågår dock på trafikområdet inom Malmö stad genom program för exempelvis fotgängare, cykel, kollektivtrafik och godstrafik. Arbetet med åtgärdsprogrammet för utomhusluft har avslutats under år 2017. Kvävedioxidhalterna har minskat med nio procent i de centrala delarna av staden sedan åtgärdsprogrammet antogs år 2007. Även inom ramen för åtgärdsprogrammet mot buller görs åtgärder för att förbättra situationen i Malmö men tydliga resultat kan ännu inte ses i de nyckeltal som i dagsläget finns med i delområdet. Delområdets totala trend bedöms som positiv då den övervägande delen av nyckeltalen såsom resvanor, luftföroreningshalter samt utsläpp av luftföroreningar visar på positiva trender.

Andelen bilresor till skola och arbete har minskat mellan år 2003 och 2013, medan andelen som åker kollektivtrafik eller går och cyklar till dessa resmål har ökat under samma period. I centrala Malmö har cykeltrafiken ökat med 65 procent mellan år 2003 och 2016 medan befolkningen under samma period ökat med knappt 23 procent. Biltrafikmängderna i tre “snitt” i staden, Kommungränssnittet, Centrala snittet och Yttre Ringvägssnittet, visar totalt sett på en ökande trend under de senaste femton åren.
Trenden är positiv för de flesta nyckeltal avseende luftföroreningar men för marknära ozon är den något negativ. De totala utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid och lättflyktiga organiska ämnen har minskat successivt men i lägre takt under senare år. För bullermiljön kan ingen entydig trend utläsas. Antalet personer som är utsatta för trafikbuller förändrades inte mycket mellan år 2008 och 2012. Däremot ökade antalet förskolor med dålig ljudmiljö utomhus och ljudmiljön i “lugna” grönområden försämrades också något.

Åtgärdsprogrammet för kvävedioxid avslutades av Länsstyrelsen under år 2017 då luftkvalitetsmätningar i Malmö visade att inga överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skedde på någon mätplats i kommunen. Programmet har funnits sedan år 2007 och många olika åtgärder har genomförts i Malmö för att förbättra luftkvaliteten såsom införande av Malmöexpressen, busstrafikfiler, pendlarparkeringsplatser och cykeltrafikfrämjande åtgärder. Dock finns indikationer på att kvävedioxidhalterna kan överskrida normen även framöver beroende på vädersituationen och intransporten av luftföroreningar. Förtätningen av staden innebär dessutom att föroreningssituationen förändras då gator exempelvis blir smalare. De senaste två årens ökade trafikmängder i Malmö ökar även risken för överskridanden.

Under år 2017 genomfördes en ny kartläggning av omgivningsbuller i enlighet med EU:s direktiv om att städer med mer än 100 000 invånare ska utföra sådana regelbundet. Bullernivåerna från vägtrafiken har sjunkit i flera områden jämfört med kartläggningen som gjordes år 2012, vilket bland annat beror på att andelen tung trafik är lägre samt att hastigheten sänkts till 40 km/h på vägar innanför Yttre Ringvägen. Antalet Malmöbor som exponeras för vägtrafikbuller över 55 dBA har därmed minskat med ungefär 10 000 personer. Däremot har antalet tågrörelser ökat vilket resulterat i att antalet exponerade för tågbuller över 55 dBA har ökat med ungefär 15 000 personer. Kartläggningen utökades detta året med hamnen, den industriella verksamhet i kommunen som från och med år 2017 också omfattas av direktivet. Dessutom beslöt Malmö stad att även kartlägga övrigt industribuller då den pågående förtätningen av staden innebär att bostadsbebyggelsen alltmer närmar sig befintliga industrier. Totalt sett är andelen invånare som är utsatta för bullernivåer över riktvärdena väldigt hög i Malmö jämfört med de andra större städerna i Sverige. Kommunens arbete med åtgärdsprogrammet mot buller följer dessvärre inte den tänkta arbetstakten.

Malmö stad slöt under år 2017 avtal med Region Skåne och staten om en satsning på tågtrafik på Lommabanan, åtta elbusslinjer och fjorton cykelstråk i Malmö samtidigt som antalet bostäder ska öka med ungefär 27 000 fram till år 2035. I Sege Park, ett gammalt sjukhusområde som håller på att omvandlas till en ny stadsdel, pågår arbete med varudistribution genom sam- och omlastning. Alla leveranser som ska in i området lämnas på en mikroterminal där de lastas om till emissionsfria fordon vilka kör ut varorna i området. Samtidigt hämtas också avfall från området, vilket transporteras till mikroterminalen för att där hämtas av större fordon. Med detta arbete vill man skapa ett koncept som kan appliceras på andra stadsdelar i Malmö där den tunga trafiken kan ersättas, så bland annat luft- och bullermiljön i området kan förbättras.

Vilka insatser behövs?

Trafik- och mobilitetsplanen är ett viktigt instrument i det förändringsarbete som krävs i Malmö för att skapa ett hållbart transportsystem som ger upphov till både mindre luftföroreningar och mindre buller. Trafiken står för större delen av de uppmätta luftföroreningshalterna och även för större delen av bullerstörningarna i Malmö. Genom att planera stadsrummet på ett annat sätt än tidigare kan Malmöbornas förutsättningar att transportera sig mer miljövänligt, såsom till fots, med cykel eller kollektivtrafik, förbättras. En ökande befolkning i Malmö behöver därför inte betyda ökad biltrafik med i sin tur ökande luft- och bullerföroreningar. Avtalet med Region Skåne och staten, om utvecklingen av infrastrukturen i och omkring Malmö, är en viktig del i att åstadkomma en bättre luft- och ljudmiljö i staden.

Allt eftersom stadens förtätningsarbete fortskrider behöver också stor vikt läggas på utformningen av den yttre miljön och även av enskilda byggnader för att skapa en god gatumiljö avseende både luftföroreningar och buller. Konflikter avseende nybyggnation i närheten av befintliga industriområden måste uppmärksammas och hanteras i förtätningsarbetet så att Malmöborna inte utsätts för ökade hälsorisker i sin boendemiljö. Malmö stads beslut att påbörja satsningen på eldriven kollektivtrafik är ett viktigt steg på vägen för att minska trafikens luft- och bullerpåverkan och skapa bättre och attraktivare stadsmiljöer. Andra viktiga insatsområden är till exempel satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och ytterligare samlastning av varu- och avfallsflöden i staden. För att ljudmiljön i Malmö ska kunna förbättras måste även arbetet med Åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 prioriteras inom den kommunala organisationen framöver.

3 9 11