Minskade utsläpp

minskadeutslapp

Utsläppen av växthusgaser i Malmö ska minska med minst 40 procent räknat från år 1990.

rod_uppat_75Målet med minskade växthusgasutsläpp i Malmö ser ut att bli svårt att nå. Det krävs många ytterligare insatser inom ett flertal områden för att målet ska kunna nås. Även nyckeltal med ett konsumtionsbaserat, istället för ett produktionsbaserat, perspektiv behövs för att se hur Malmöbornas totala konsumtion av varor och tjänster bidrar till växthusgasutsläppen. Koldioxidutsläppen utgör de dominerande växthusgasutsläppen i Malmö och de uppvisar totalt sett en något minskande trend sedan år 1990. Koldioxidutsläppen per invånare visar också totalt sett på en minskande trend, dock mycket på grund av Malmös kraftiga befolkningsökning under de senaste tio åren. Dock visar fjärrvärmens koldioxidutsläpp i Malmö en ökande trend medan övriga växthusgaser och fjärrvärmens koldioxidutsläpp också visar på minskande trender. Sammantaget bedöms delområdets totala trend därmed som övervägande positiv.

Koldioxidutsläppen minskade totalt sett mellan år 1990 och 2005. Den stora ökningen inom industri- och energisektorn år 2010 kan tillskrivas Öresundsverket som togs i drift detta år. År 2015 och 2016 minskade koldioxidutsläppen igen, mycket på grund av att driften vid Öresundsverket minskade. Utsläppen var år 2016, för första gången sedan toppnoteringen år 2010, lägre än de var år 1990. För att nå Malmös miljömål till år 2020 behöver utsläppen dock minska med 36 procent mellan år 2016 och 2020.

Under år 2015 och 2016 minskade koldioxidutsläppen per person jämfört med år 2010 och de är år 2016 även de lägsta under den redovisade perioden. En bidragande orsak till minskningen mellan år 1990 och 2016 är Malmös befolkningsökning som sedan år 2006 uppgått till cirka 5000 personer årligen. Fjärrvärmens koldioxidutsläpp i Malmö ligger på en hög nivå vilket beror på att bränslemixen till största delen består av avfall och naturgas. Koldioxidutsläppen som den kommunala organisationens verksamheter ger upphov till minskade något mellan år 2015 och 2016.

Övriga växthusgaser minskade återigen under år 2015 och utsläppen var detta år de lägsta under redovisningsperioden. Utsläppen behöver minska med ytterligare 12 procent mellan år 2015 och 2020 för att nå målet om 40 procents minskning mellan år 1990 och 2020. Utsläppen av övriga växthusgaser per person har minskat kontinuerligt sedan år 1990 men även här bidrar Malmös befolkningsökning till minskningen.

Allt arbete som lyfts fram inom delområdena ”effektivare användning av energi”, ”mer förnybar energi” och ”omställning av transporter och resvanor” påverkar koldioxidutsläppen. En minskad energianvändning samt en ökning av både förnybar energi och utsläppsfria trafikslag är utvecklingar som alla har positiva följder genom minskade utsläpp av koldioxid.

Malmö stad har under år 2017 också arbetat fram ett ramverk för att kunna ge ut gröna obligationer som ska finansiera klimatsmarta och ekologiskt hållbara investeringar, vilka bland annat leder till minskade utsläpp av växthusgaser i staden. De första gröna obligationerna gavs ut i november 2017 på en sammanlagd volym om 1,3 miljarder svenska kronor. Arbetet fortsätter med att utreda möjligheten för Malmö stad att ge ut sociala obligationer, då kommunal verksamhet till stor del utgörs av just sociala investeringar. Kombineras gröna och sociala obligationer går de under beteckningen hållbara obligationer vilket därigenom skulle kunna vara ett möjligt framtida finansiellt verktyg för Malmö stad.

Vilka insatser behövs?

Det krävs en omfattande förändring för att Malmö ska kunna uppnå målet om minskade växthusgasutsläpp. Staden och kommunen måste planeras på ett klimatsmart sätt så Malmöborna kan leva och göra sina dagliga sysslor utan att ge upphov till stora växthusgasutsläpp. Malmös översiktsplan samt trafik- och mobilitetsplan är viktiga instrument i arbetet med att skapa en resurssnål och energieffektiv stad där bland annat satsningar på förnybar energi och ett trafiksystem med minimal miljöpåverkan prioriteras. Arbetet med gröna obligationer är ett viktigt steg i att utveckla hur Malmö stad investerar i mer klimatsmarta lösningar som bidrar till bland annat minskade utsläpp av växthusgaser. Möjligheten att ge ut sociala, och därmed även hållbara, obligationer framöver är av stor vikt att undersöka vidare för att kunna öka transparensen av investeringar i insatser som är hållbara ur alla tre hållbarhetsaspekterna.

Förändringarna i den fysiska miljön behöver även gå hand i hand med förändrade beteenden och här kan kommunen på olika sätt göra det lättare för Malmöbon att göra hållbara val som innebär mindre utsläpp både lokalt och globalt. Den konsumtion som Malmöbor och verksamheter i Malmö står för ger upphov till koldioxidutsläpp även i de länder där varorna produceras. Malmö stad behöver fortsätta att aktivt stödja aktiviteter i Malmö som gynnar hållbara beteenden genom samarbete med olika organisationer och verksamheter i staden.

I delområdena ”effektivare användning av energi”, ”mer förnybar energi” och ”omställning av transporter och resvanor” uppmärksammas även insatser inom ett flertal områden som krävs för att vända utsläppens negativa utveckling i Malmö. För minskade utsläpp kan speciellt nämnas vikten av att utveckla och ta tillvara klimatsmartare lösningar avseende både el- och värmeförsörjning. Utvecklandet av till exempel olika solenergilösningar, storskaliga geotermilösningar och industriell symbios, där bland annat restvärme tas tillvara, behöver fortsätta och intensifieras de närmsta åren för att Malmö ska kunna närma sig målet och minska utsläppen.

9 11 12