Miljödirektörens inledning

När vi summerar 2017 har vi kommit ett år närmre 2020, året då Malmö stads miljömål ska vara uppfyllda. Nu är det dags att lägga in en rejäl slutspurt för att bli miljöbäst i Sverige och för att nå hela vägen in i mål. En del nyckeltal pekar åt fel håll, men många pekar åt rätt. Dock behöver takten öka rejält i vårt hållbarhetsarbete.

Något som gläder mig med 2017 var att Malmö tog ännu ett steg mot en hållbar framtid då vi inrättade ett hållbarhetskansli. Här ser jag många positiva möjligheter och det ska bli väldigt spännande att både få följa och medverka i detta arbete som ska skapa den hållbara staden Malmö.

En annan positiv sak jag tar med mig från 2017 var den internationella konferensen Life below water som Malmö stad anordnade under hösten. 250 delegater från fyra olika kontinenter samlades för att inspirera, lära, debattera och agera på lokal nivå för vår marina miljö. Havet ligger mig varmt om hjärtat, seglare som jag är. Det gläder mig att vatten- och havsfrågorna diskuteras mycket inom landet och i världen nu. Samtidigt som konferensen pågick, invigdes det nya Marinpedagogiska centret i Malmö. Det kommer att vara ett nav för kunskap och engagemang för Öresund, där målgruppen är stadens barn och ungdomar. Jag är väldigt glad att denna pedagogiska pärla finns just i vår stad!

Havet och vattnet behöver vårt fulla engagemang – vi har väl alla sett skräckbilder med fåglar och fiskar fyllda av plastskräp? Det sägs att 2050 kan våra hav innehålla mer plast än fisk! Det gör mig otroligt orolig och ledsen. Vi måste göra allt vi kan för att få våra vatten så friska som möjligt. Under sommaren 2017 installerades en mekanisk tvättanordning för båtbottnar i Limhamns småbåtshamn. Här rengörs båtbottnarna mekaniskt, vilket gör att behovet av giftig båtbottenfärg (som används för att slippa påväxt av alger) minskar. Det är en annan god åtgärd för att minska vår skadliga påverkan på havet. Men självklart behövs det otroligt mycket mer.

I Malmö har vi börjat diskutera mikroplastfrågan alltmer på senare tid. Här behövs ett förvaltningsövergripande arbete för att fasa ut användningen av dessa mikroplaster, som ställer till så mycket. Än så länge är effekterna i havet mest kända, men vi kan anta att de har skadliga effekter även på land.

Kemikaliefrågan är ett annat orosmoln för mig. Dagligen omges vi av enorma mängder kemikalier, och många av dem vet vi inte ens hur de påverkar oss. Ett nyfött barn har i dag cirka 300 industrikemikalier i sig. För mig är det ett faktum som nästan är svårt att ta in. Många kemikalier påverkar vår reproduktionsförmåga och det finns mängder av studier som visar på skrämmande utveckling i vår fertilitet till exempel. Vi måste vända denna utveckling! För mig är denna fråga lika viktig som klimatförändringarna som människan orsakar. Kemikalieplanen som antogs under 2017 är ett litet, men viktigt, steg på vägen mot en mer kemikaliesmart vardag. Vi har bestämt oss för att minska användningen av farliga ämnen inom våra verksamheter, och kemikalieplanen är ett verktyg som innehåller åtgärder för att komma dit.

Nu är det snart dags att avsluta det miljöprogram som gäller för Malmö stad. Det antogs 2009 och gäller till 2020. Hur Malmö stad väljer att gå vidare efter detta, vet jag inte i dagsläget. Men en sak är säker, kommunen kommer givetvis att jobba hårt för att bli en ännu mer hållbar stad! Jag tänker att vi i nästa program kommer att knyta våra egna mål hårdare till FN:s globala hållbarhetsmål, som kom 2015. Detta kommer att ge ännu större tyngd åt våra egna mål, det är jag övertygad om. Jag önskar också att vi blir ännu bättre på att bygga in hållbarhetsfrågan i alla våra interna system. Jag vill att det inte ska gå att låta bli att välja det mest hållbara alternativet, helt enkelt. Tänk när den enda vägen är den hållbara vägen – det blir väl underbart?

Kerstin Åkerwall

Miljödirektör