Malmönaturen ska värnas

Foto: Linus Morales

Biologisk mångfald ska bevaras och utvecklas genom skydd och skötsel av naturen. Särskilt viktigt är att ta ansvar för de hotade och sällsynta arter som lever i kommunen. Malmöbornas kunskap om och engagemang för naturen ska öka.

rod_oforandrad_75Målet ser ut att bli svårt att nå då preliminära uppgifter från den påbörjade revideringen av Malmös naturvårdsplan tyder på försämrade naturvärden jämfört med år 2012. Dock har tre naturreservat bildats i Malmö de senaste åtta åren och dessutom finns flera hotade och sällsynta arter av fladdermöss samt lavar och mossor i kommunen. Det behövs också statistik som tydligare belyser tillståndet för biologisk mångfald samt även information angående Malmöbornas kunskap om och engagemang för naturen. Delområdets totala trend bedöms som varken positiv eller negativ då nyckeltalen för skyddad areal, ålgräs samt lavar och mossor visar på svagt positiva trender medan grönyta och fladdermöss visar på negativa trender.

Tre naturreservat har skapats i kommunens västliga delar, sedan år 2008, men den skyddade arealen utgör endast 4,5 procent av Malmös totala land- och vattenareal. Ålgräsets djuputbredning har totalt sett ökat på det tre redovisade provtagningsstationerna sedan början på 2000-talet vilket tyder på att ljusklimatet i vattnet har förbättrats. Antalet fladdermusarter har minskat något mellan år 2008 och 2016, dock har två arter upptäckts som tidigare inte hittats under inventeringarna mellan år 1998 och 2002. Däremot påträffades avsevärt fler skyddsvärda lavar och mossor vid de senaste inventeringarna år 2012 och 2015. Både den totala arealen grönyta i Malmö och per invånare ser ut att ha minskat. Dock är de senaste uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare statistik då metoderna som används för att ta fram statistiken förbättras kontinuerligt.

Arbetet med att bilda ett naturreservat på Klagshamnsudden, med dess unika naturvärden, har fortsatt under år 2017. Samrådsförslaget, med tillhörande skötselplan, har bearbetats och inkomna synpunkter har beaktats. Beslut om det kommunala naturreservatet förväntas bli taget av kommunfullmäktige under år 2018. Inom Malmö stad pågår även diskussioner om vilka andra områden som ska prioriteras i det fortsatta arbetet med att skydda natur i Malmö. På initiativ av ideella organisationer på både dansk och svensk sida pågår sonderingar kring möjligheter till ett utökat skydd av Öresund. Malmö stad har, med finansieringsstöd från Länsstyrelsen, fortsatt arbetet med att undersöka konsekvenserna i Malmö om ett biosfärsområde bildas.

Under år 2017 har revideringen av Malmös naturvårdsplan från år 2012 påbörjats. Av 172 utpekade områden har drygt 100 återinventerats. En naturvärdesbedömning påbörjades där förändringar i områdenas naturvärdesklass undersöktes. Även en översiktlig artinventering av floran gjordes i områdena. Resultaten från 2017 års inventering kommer att analyseras tillsammans med resultaten från nästa års avslutande inventering och därefter resultera i en uppdatering av naturvårdsplanen. Naturvärdesklassningen i områdena som besöktes under år 2017 har förändrats en del, framför allt negativt, sedan år 2012. Ungefär 17 procent av de inventerade områdena har fått en sämre klassning. En stor anledning till försämringen av naturvärdesklasserna i många områden är igenväxning på grund av utebliven skötsel då kväveälskande arter spridit sig på bekostnad av andra. Även klimatförändringarna har visat sig vara en stor bidragande orsak till nedgång för många arter inom floran enligt nya forskningsrön. Ett problem för den biologiska mångfalden i parkerna är att skötseln däremot är för ensidig och/eller för intensiv. Fyra procent av områdena har försvunnit genom exploatering och ytterligare 10 procent har delvis exploaterats. De preliminära resultaten från florainventeringen visar bland annat på att 460 arter av örter samt 111 arter av träd och buskar noterades. Utav dessa är 25 rödlistade arter, vilket innebär att de är med i den svenska klassningen av hotade och sällsynta arter.

Under 2017 har flera åtgärder utförts inom ett projekt vars syfte är att återställa och förbättra bevarandestatusen för grod- och kräldjur i Natura 2000-områden i bland annat södra Sverige. Projektet finansieras av EU Life Nature och i Malmö har två vatten i Limhamns kalkbrott restaurerats för att gynna den grönfläckiga paddan. Malmö stad har även jobbat med att skapa och restaurera vatten för grodor och andra vattenlevande djur på ett flertal platser vilka gett olika resultat. I flera dammar på Lernacken (inom Bunkeflo strandängars naturreservat) finns det nu en stor population av lekande grönfläckiga paddor. Däremot har en annan restaurering av dammar, söder om Lernacken i norra Bunkeflo strandängar, gett sämre resultat än väntat på grund av igenväxning och för höga salthalter i vattnet. Populationen av grönfläckig padda i Norra hamnen är fortfarande god, trots att stora utfyllnader och omvandlingar i närområdet har skett. Populationen där har minst 800 vuxna individer och reproduktionen bedöms till minst 80 000 årsungar. Totalt sett har populationen av grönfläckig padda en positiv trend i Malmö kommun.
I Limhamns kalkbrott upptäcktes under år 2017 en ny växtart för Norden, den gulblommiga gentianaväxten gulört. Ett mindre bestånd växer även precis norr om brottet. Fjolårets återinplantering av en annan växt, kritsuga, i Limhamns kalkbrott var lyckad och växten blommade på några av utsättningsplatserna. Växten hittades i Limhamn i början av 1800-talet men försvann 1946. Oväntade fynd av bland annat den rödlistade växten flockarun och sexfläckig bastardsvärmare, vilken anges som nära hotad på rödlistan, gjordes under sommaren 2017 längs Yttre Ringvägens sandiga vägslänter. Pilgrimsfalken lade ägg igen i Limhamns kalkbrott, för första gången på 12 år, men på grund av störning övergavs äggen. Misteln, som upptäcktes år 2011 och växte vid randen på brottet har försvunnit under året. Den var den första vildspridda misteln i Skåne sedan mitten av 1700-talet. Berguven försvann under sommaren från kalkbrottet men har under hösten återkommit och hörts hoa på ännu okänd plats vid brottet.

I oktober år 2017 invigdes Malmös marinpedagogiska center vid Ribersborgsstranden. Anläggningen består av utställningsrum med akvarier, laboratorium och lektionssal för att undervisa skolbarn om havet. Utställningar och akvarier är även öppna för allmänheten under sommarmånaderna. Naturbåten är ett koncept där skolelever i Malmö får åka ut och undersöka livet i Öresund. Genom olika pedagogiska arenor inom Malmö stad har 43 gymnasie- och högstadieklasser under år 2017 varit ute till havs och studerat flora och fauna. Under sommarens ”Hamnfestivalen på Limhamn” genomfördes även turer för allmänheten, med stöd från SEA-U Marint Kunskapscenter, där totalt 180 personer deltog. Malmö stad utökade under år 2017 antalet guidningar och arrangemang i Limhamns kalkbrott. Platserna till de guidade vandringarna fylldes snabbt och mer än 5 100 personer, vilket är nästan två gånger så många som året innan, deltog i guidade vandringar utifrån olika teman såsom natur, geologi och industrihistoria. Dessutom deltog ungefär 7 500 personer vid olika typer av arrangemang i brottet såsom ”Kalkbrottsloppet” i september månad och ”Sten och Fossil” i oktober. Det stora intresset för dessa typer av aktiviteter tyder på att många Malmöbor vill få ta del av och lära sig mer om miljöer som annars inte är så tillgängliga inom kommunen, såsom kalkbrottet och Öresund.

Vilka insatser behövs?

Arbetet med att aktualisera och utöka Malmös Naturvårdsplan behöver fortsatt prioriteras inom Malmö stad under kommande år. Den påbörjade återinventeringen behöver kompletteras med besök av resterande områden som är utpekade i naturvårdsplanen. Planen behöver uppdateras genom att eventuella nya områden läggs till och försvunna områden tas bort. Naturvårdsplanens mål om naturvärden, biodiversitet och ekosystemtjänster måste konkretiseras och en genomförandestrategi för arbetet behöver tas fram. För att nå framgång i naturvårdsarbetet behöver även den ekologiska kompetensen stärkas och spridas inom den kommunala organisationen.

Ytterligare värdefulla områden inom kommunens gränser behöver skydd av olika slag och arbetet med hotade och sällsynta arter behöver utökas avsevärt för att säkerställa att många fler av dessa arters livsutrymme tillgodoses. För att öka naturvärdena i naturområden och parker behöver Malmö stad arbeta fram en strategi med förslag på generella åtgärder såsom exempelvis naturvårdande skötsel.

Naturen i östra Malmö behöver göras mer tillgänglig så att Malmöborna enkelt kan besöka även fina områden i kommunens östra delar. För att öka Malmöbornas engagemang och kunskap om naturen behöver olika intressanta, lokala platser lyftas fram och på olika sätt göras lättillgängliga för allmänheten, såsom Robotfältet, Sollidendammarna, Björklundadammen samt Öresund. Då största delen av Malmös befolkning saknar tillgång till båt är verksamheter som Naturbåten av största vikt för att kunna få Malmöborna att ta del av havet och dess natur. Kommunikation kring natur och ekosystemtjänster behöver stärkas även fortsättningsvis både internt i Malmö stad och med Malmöborna för att öka kunskapen om Malmös gröna och blå naturvärden.

6 14 15