Malmö ska växa resurssnålt

Foto: Tomaz Lundstedt

Genom att i första hand bygga ut inom staden (förtäta), på framför allt gamla verksamhetsområden, utnyttjar vi markresursen i staden samtidigt som vi kan spara på den bördiga åkerjorden. Parker och grönområden ska skyddas.

gul_nedat_75Målet ser delvis ut att kunna uppnås då invånartätheten i Malmös tätorter ökar och många marksaneringar pågår. Uppgifter på hur eller om parker och grönområden skyddas vid utbyggnader saknas tyvärr. Delområdets totala trend bedöms som negativ, då den övervägande delen av nyckeltalen såsom jordbruksmark och grönyta uppvisar negativa trender.

En totalt sett ökande invånartäthet mellan år 1990 och 2015 för de sex tätorterna, som går att jämföra i Malmö kommun, är en positiv trend. Arealen jordbruksmark ökade något under år 2016 och uppgår nu till knappt 4700 hektar. Sedan år 1981 har arealen jordbruksmark minskat med en tredjedel. Exploateringen av jordbruksmark i kommunen varierar kraftigt mellan åren och någon tydlig trend kan inte utläsas. Trenden verkar dock vara negativ för både den totala arealen grönyta och per invånare, även om de senaste uppgifterna inte är helt jämförbara med de tidigare. Antal anmälningar om marksaneringsärenden är fortfarande stort, vilket är positivt då den sanerade marken därmed kan användas för ny bebyggelse.

Förtätningsarbetet fortskrider inom flera områden i Malmö såsom i de gamla industriområdena på Kirseberg, i Norra Sorgenfri och i Nyhamnen samt även i det gamla sjukhusområdet i Sege Park och i bostadsområdena Holma och Kroksbäck. Detta arbete måste drivas vidare i hela staden, så att mark som tidigare använts till annat tillvaratas för bostadsbebyggelse och Malmös ökande befolkning därigenom kan få plats inom tätortsgränsen utan att viktiga grönytor går förlorade.
Arbetet med att ta fram en Plan för Malmös gröna och blå miljöer har fortskridit under året och planen förväntas bli antagen under år 2018. Den ska bland annat innehålla mål för Malmös ekosystemtjänster samt strategier, riktlinjer och indikatorer för uppföljning. Inom Malmö stad fortsätter även trenden med att identifiera potentialer för samutnyttjande i staden. En del förskolor och skolor planeras i anslutning till stadens parker där avsikten är att skolgården, som kan vara en del av parken, ska kunna utnyttjas av allmänheten när skolan är stängd.

Vilka insatser behövs?

Arbetet med Plan för Malmös gröna och blå miljöer måste prioriteras inom den kommunala organisationen då det behövs ett övergripande instrument som lyfter fram de gröna och blå aspekterna i det förändringsarbete som krävs för att Malmö ska kunna växa mer resurssnålt och tätare. I det kommunala planeringsarbetet behövs också en fortsatt diskussion om både möjligheterna och problematiken kring dagvatten och dess hantering i staden.

Malmö stad behöver fortsätta arbetet med att definiera hur samutnyttjande av olika ytor kan ske, under vilka förutsättningar det kan göras och även vilka funktioner som kan blandas och därmed skapa mångfunktionella ytor. En högre grad av samutnyttjande leder oftast till en längre och intensivare användning av marken, vilket medför högre risk för slitage som behöver hanteras så ytorna kan fortsättas användas.

Kommunens arbete med att tillvarata ekosystemtjänster, vilket är produkter och tjänster som naturen förser oss med och som bidrar till vårt välbefinnande, måste fortsätta. När allt fler ska samsas på samma yta ökar både belastningen på och behovet av ytor. De måste planeras och skötas med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv så att Malmöborna kan fortsätta dra nytta av naturens ekosystemtjänster för såväl klimatreglering, hälsa, matproduktion och mycket mer. Genom att använda och utöka ekosystemtjänsterna i staden minskas behovet av andra, tekniska lösningar som annars hade varit nödvändiga för att tillgodose den växande stadens behov.

9 11