Malmö – en kunskaps- och innovationsstad

Foto: Anna-Karin Jangmark

Malmö ska stärka befintliga cleantechföretag och attrahera nya företagsetableringar genom att fortsätta utvecklas som kunskaps- och innovationsstad.

gul_uppat_75Det är för närvarande svårt att bedöma om målet kan nås, då nyckeltal saknas för cleantechområdet och fler nyckeltal behöver tas fram för att bättre kunna beskriva och bedöma hur Malmö utvecklas som kunskaps- och innovationsstad. Målet ser dock delvis ut att kunna uppnås då den övervägande delen av de redovisade nyckeltalen utvecklas i riktning mot målet. Delområdets totala trend bedöms som positiv, då antalet studenter och lärare vid högskolan visar på positiva trender och de nystartade företagen också ligger på en hög nivå historiskt sett.

Nyckeltalet andelen sysselsatta inom miljösektorn i Malmö uppvisar varken en positiv eller negativ trend. Totalt sett ligger andelen av arbetskraften som är sysselsatta i miljöföretag på 1,4 procent år 2016 precis som år 2003 men den var som högst (1,8 procent) år 2008 och 2009. Antalet nystartade företag i Malmö har legat på omkring 2900 stycken under de senaste sju åren. Detta är mer än dubbelt så många som vid 1990-talets mitt. Sedan 1999 har antalet helårsstudenter vid Malmö högskola ökat med nästan 75 procent och de senaste sex åren har de uppgått till mellan 12 500 och 13 200 stycken. Andelen lärare som är disputerade har ökat under den redovisade perioden.
Det kompletterande nyckeltalet som visar på Malmös placering i en kommunranking är en subjektiv bedömning och väldigt beroende av hur kriterierna för rankingen är utformad. Det ger ändå en indikation på hur läget är på förskole- och skolområdet. Malmös placering förbättrades under år 2016 och är nu på plats 188 i SKL:s ranking av grundskolorna. Detta är den bästa placeringen Malmö erhållit och nästan ett hundra platser bättre än år 2010 då kommunen hamnade på plats 270.

Under år 2017 påbörjades arbetet med hur FN:s globala hållbarhetsmål ska implementeras lokalt i Malmö. Det nya kansliet för hållbar utveckling inom Malmö stad ska förutom att leda, samordna och stödja förvaltningarnas arbete med hållbar utveckling också vara en sammanhållande aktör i samverkan med omvärlden. Malmö högskola fortsatte under året sin process mot att bli universitet från och med den 1 januari 2018. Staden fortsätter samtidigt att pröva olika former för samverkan med akademi och andra lärandeorganisationer med målet att öka kunskap om och engagemang för en hållbar utveckling. Några exempel är samverkansplattformen Mistra Urban Futures, ISU (institutet för hållbar stadsutveckling), Malmö som forskningskommun inom miljö och samhällsplanering och satsningen på kommundoktorander.

Arbetet med cleantech-frågor har förändrats under året då projektet Malmö Cleantech city avslutades år 2016 och arbetet på detta område har istället införlivats i Malmö stads näringslivsarbete. Samarbetet inom Idélab Kommendanthuset gick in i sin slutfas efter tre år och utvärderades under slutet av året. Samtidigt påbörjades en dialog med museet om ett nytt stort samarbetsprojekt kallat Wisdome, då Science center Malmö Museer fick ta emot 20 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för visualiseringsteknik i en kommande domteater.

InnoCarnival, innovationskarneval för barn och unga för en hållbar framtid, genomförs vartannat år, nästa gång är år 2018. Lärprocesserna mellan själva utställningarna är väl så viktiga och de drog igång under hösten med hjälp av ett antal olika aktörer. I slutet av oktober anordnades ett ”Climathon” i Malmö för universitetsstudenter, där deltagarna fick tävla om att ta fram lösningar på lokala klimat- och hållbarhetsutmaningar under ett globalt 24-timmars event. Parallellt anordnades även ett mini-climathon för en skolklass. Skolsamarbetet med Naturskyddsföreningen fortsätter, bland annat genom samarbete på Apelgårdsskolan och Kryddgårdsskolan, kopplade till energifrågan. Kampanjen GO Malmö, Green Options Malmö, fortsatte nu med fokus på kreativ, smart och hållbar klädstil. Under hösten genomfördes också en stor kampanj om att återvinna textilier.

Vilka insatser behövs?

Systemperspektiv, tvärsektoriellt lärande och samarbete inom staden har pekats ut av hållbarhetskansliet som nödvändiga förutsättningar för att lyckas implementera FN:s globala hållbarhetsmål lokalt i Malmö. Från nationellt håll pekas också särskilt på vikten av kommunikation och folkbildning för att lyckas med detta. Det behöver införas ett målinriktat arbete på styr- och ledningsnivå, samtidigt som stora insatser krävs på folkbildnings- och kommunikationsområdet, förmodligen både från nationell och från lokal nivå.

En strategi för att öka det pedagogiska stödet för undervisning om natur, miljö och hållbar utveckling behövs för att Malmö i framtiden ska kunna få kunniga och engagerade medborgare som har tillräcklig handlingskompetens för att göra hållbara val. Samarbetet mellan stad, akademi och andra lärandeinstitutioner behöver ytterligare fördjupas för att klara de många svåra och komplexa frågor som Malmö ställs inför i framtiden. Ett fortsatt arbete på cleantech-området är viktigt för att Malmö ska kunna vara en attraktiv plats för att både starta, driva samt utveckla företag i cleantechbranschen liksom att testa nya sätt att stimulera innovationer och kreativitet.

4 9