Jordbruket i Malmö ska vara hållbart

Foto: Lars Bendroth

Odlingsfria och sprutfria zoner i odlingslandskapet kan gynna biologisk mångfald och minska spridningen av näringsämnen och gifter till vattendragen och grundvattnet. Ytterligare mark ska ställas om till ekologisk produktion.

rod_oforandrad_75Målet ser ut att bli svårt att uppnå då jordbruksmarken fortsätter att minska samtidigt som den ekologiskt odlade marken inte har ökat i någon större omfattning sedan år 2009. Även arealer med miljöstöd minskar inom Malmö kommuns gränser. Delområdets totala trend bedöms som varken positiv eller negativ då nyckeltalen för jordbruksmark och näringsläckage visar på negativa trender medan ekologiskt odlad mark och marker med miljöstöd visar på positiva trender, vilka dock på senare år har stagnerat.

Åkerarealen i Malmö kommun ökade något under år 2016 men arealen har total sett minskat med nästan en tredjedel sedan år 1981. Andelen ekologiskt odlad mark i kommunen ligger i princip på ungefär samma nivå som år 2009. Utsläppen av kväve och fosfor till Öresund, som sker via vattendragen, varierar kraftigt mellan åren och visar varken på några tydliga positiva eller negativa trender totalt sett. Arealen ängs- och betesmark med miljöstöd har under åren från 2009 legat på samma nivå, kring 350 ha, medan arealen som erhåller olika typer av miljöstöd för minskat näringsläckage har haft en minskande trend sedan år 2001 för att år 2014 nästan helt försvinna.

Nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet pågår kontinuerligt på den kommunalt ägda marken och under året har även en stor översilningsäng nyskapats vid Vombsjön, på mark som Malmö stad äger utanför kommungränsen. Under år 2017 har kommunen, vid förnyande av avtal med arrendatorer som brukar marken ekologiskt, skrivit in ett krav i avtalet att de även framöver ska bedriva ekologisk odling. Inom arbetet med Leader Söderslätt, som bedriver lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden, har under året ansökningar inkommit för ett flertal projekt i de delar av Malmö som ligger utanför tätorten, vilket visar på ett stort engagemang för landsbygdsfrågorna. Ett projekt avseende en lokal livsmedelsstrategi för Malmö har hittills beviljats medel och kommer att startas upp under kommande år.

Vilka insatser behövs?

Det är viktigt att arbetet med att ta fram en strategi för hur Malmös landsbygd ska användas, utvecklas och skyddas, prioriteras inom den kommunala organisationen. En av översiktsplanens övergripande prioriteringar är att staden främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Därmed behövs en långsiktig målsättning tas fram för bland annat den jordbruksmark som ägs av Malmö stad eftersom den inte längre bara ska förvaltas i väntan på exploatering. Berörda aktörer på landsbygden och inom kommunen måste samarbeta i detta strategiarbete för att ta tillvara områdets utvecklingspotential så att strategin gynnar både landsbygdens och stadens invånare.

För att både förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald och minska näringsläckaget ute i landskapet måste Malmö stad öppna upp kulverterade vattendrag och anlägga skyddszoner längs desamma. Även anläggandet av gröna stråk såsom ridvägar och beträdor behöver utvecklas och öka ute i jordbrukslandskapet för att gynna den biologiska mångfalden. Sammantaget förbättrar detta även tillgängligheten för Malmöborna och ökar deras möjligheter att utnyttja närliggande landsbygd för rekreation och friluftsliv. Malmö stad kan dessutom berika jordbruksmarken och stärka ekosystemen genom att nyanlägga biotoper av betydelse, som exempelvis pilevallar och dammar i jordbrukslandskapet. Omställning av mark till ekologisk produktion eller annat bruk som främjar ekosystemtjänster behöver också fortsatt prioriteras på den kommunalt ägda marken genom att till exempel ge företräde till jordbrukare som vill odla ekologiskt, då mark blir ledig för arrendering.

2 14 15