God vistelsemiljö för alla i Malmö

Foto: Johan Bävman

De som bor i Malmö ska ha tillgång till ett boende som är sunt, säkert och tryggt. Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer.

rod_nedat_75De som bor i Malmö ska ha tillgång till ett boende som är sunt, säkert och tryggt. Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer.Målet ser ut att bli svårt att nå då antalet olovliga boenden i Malmö ökar och även Malmöbornas upplevelse av störningar ökar, både när det gäller buller och luftföroreningar. På detta delområde saknas tyvärr nyckeltal avseende flera aspekter på Malmöbornas boendemiljöer samt även på barns lekmiljöer utomhus. Då de flesta nyckeltal som redovisas inom delområdet, såsom besvär av buller och luftföroreningar, beslut om olovliga boenden, hudcancerfall och rökvanor i årskurs 6, uppvisar negativa trender bedöms delmålets totala trend som negativ.

Malmöbornas besvär av störande ljud i omgivningen kring boendet har minskat något medan störande ljud från grannar har ökat något. Upplevelsen av besvär har också ökat när det gäller alla former av trafikbuller (väg, tåg och flyg) i eller i närheten av bostaden. Besvär av luftföroreningar såsom bilavgaser, vedeldningsrök och lukt från industrier upplever Malmöborna också har ökat kring bostaden. Antalet beslut avseende olovliga boenden uppvisar en stor ökning under senare år. Hudcancerfallen ökar i Malmö, precis som i Sverige totalt. Uppkomsten av hudcancer beror mycket på de individuella valen som människor gör avseende solvanor, men tillgången till skuggiga miljöer är också en viktig faktor. Något fler barn i årskurs 6 rökte år 2012 än år 2003, medan det var tvärtom hos ungdomar i årskurs 9.

I den senaste bullerkartläggningen, som enligt ett EU-direktiv ska genomföras av städer med mer än 100 000 invånare, har antalet Malmöbor som exponeras för bullernivåer över 55 dBA ökat med ungefär 5 000 personer mellan år 2012 och 2017. Antalet Malmöbor som exponeras för bullernivåer över 55 dBA från vägtrafik har minskat med ungefär 10 000 personer, då bland annat andelen tung trafik minskat och hastigheten sänkts på vägar innanför Yttre Ringvägen. Samtidigt har antalet som exponeras för bullernivåer över 55 dBA från tågtrafik ökat med 15 000 personer, då antalet tågrörelser har ökat inom kommunen.

Under år 2017 har Malmö stad satsat extra resurser på förebyggande och trygghetsskapande åtgärder så att Malmö ska bli en tryggare stad. Bland annat har fokus riktats mot oseriösa och illegala verksamheter, exempelvis svartklubbar, olovliga boenden och oregistrerade anläggningar inom livsmedels- och fordonsbranschen, för att komma åt den svarta ekonomin. Det tidigare utarbetade samarbetet mellan flera kommunala myndigheter har genom denna extra satsning kunnat utökas med även statliga myndigheter, såsom Polisen, Tullen och Skatteverket. Genom samordnade tillsynsbesök kan verksamheterna kontrolleras utifrån flera lagstiftningar samtidigt och de olovliga verksamheter som hittas har fått förelägganden och viten på ansenliga summor utdömda på plats. Under hösten 2017 har bland annat 58 olovliga boenden, 40 oregistrerade livsmedelsanläggningar, nio nya bilverkstäder, fyra svartklubbar samt sju rökcaféer identifierats i Malmö.

I Malmö bedrivs också uppsökande arbete inom bostadstillsynen. Områden med låg välfärd prioriteras i insatserna eftersom hälsomässigt undermåliga boendemiljöer i högre utsträckning finns i socialt och ekonomiskt utsatta områden. För att förebygga och åtgärda problem i bostäder, såsom ventilationsbrister, fukt, mikrobiell påväxt, trafikbuller och skadedjur, har under år 2017 uppföljning och inspektion pågått i de prioriterade områdena Lindängen, Kirseberg, Hermodsdal, Nydala, Almhög, Oxie, Kroksbäck, Södra och Norra Sofielund samt Möllevången. Ett ytterligare område där den uppsökande tillsynen varit aktiv under året är Heleneholm, där två ärenden som berör många boenden pågår. I flertalet av de besökta fastigheterna har allt från allvarliga och omfattande till mindre brister i hälsoskyddet konstaterats. Inventering, prioritering och effektivisering av det uppsökande arbetet har resulterat i att många fastigheter har nåtts av tillsynen under året. Samordning för att effektivisera tillsynen har skett genom samarbete med berörda förvaltningar inom Malmö stad och intresseföreningar.

Luftkvaliteten vid förskolor och skolor i Malmö har undersökts under tre perioder mellan år 2007 och 2016. Trenden för mätningarna är att halterna av kvävedioxid minskar på mätplatserna i stadens ytterområden medan de ligger kvar på ungefär samma nivå i de centrala delarna. Kartläggningen visar även att luftkvaliteten på många förskolor i Malmö är bra, men att flera förskolor har utemiljöer där luftkvaliteten tangerar etappmålet för kvävedioxid i det nationella miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. Arbetet med att förbättra innemiljön på förskolor och skolor har under år 2017 fortsatt och då speciellt med fokus på buller från ventilationen samt fukt. Skolor i socioekonomiskt svaga områden har prioriterats i detta arbete.

Under år 2017 tog Malmö stad fram nya riktlinjer för friytor vid skol- och förskolegårdar. Varje år startas det många nya förskolor och skolor till följd av den stora befolkningsökningen som pågått de senaste tio åren i Malmö. Riktlinjerna ska främst användas vid nybyggnation men kan även användas som bedömningsgrund på befintliga skolor när en skolgård ska rustas upp. Förutom lekvärdesfaktorn som bedöms utifrån sju kvalitetsaspekter ska nu även en friytefaktor bedömas enligt samma aspekter.

På befintliga förskole- och skolgårdar görs, genom olika satsningar, dels fysiska förändringar på gårdarna dels insatser kring utomhuspedagogiska arbetssätt för att skapa kreativa, spännande och gröna lärmiljöer. Under året har 16 förskolor fått mer grönska och odling på sina gårdar genom specialbyggda odlingslådor med sittplatser för utomhuspedagogik. På tio förskolor har små ekosystem byggts upp med bland annat insektshotell, vatten, fågelholk och växter som drar till sig insekter. Vid sex skolor har scener eller uteklassrum för 1-2 klasser byggts. Pedagogerna vid förskolorna och skolorna har även deltagit i workshop för att få inspiration, tips och idéer för att kunna undervisa utomhus. I Lindängelund har tio klasser deltagit i ett potatisprojekt som inbegripit sättande av potatis, ogräsrensning och skörd. I Malmö finns ungefär 220 allmänna, kommunala lekplatser där stora funktions- och säkerhetskrav ställs avseende både utrustning och miljö. 24 stycken av dessa är temalekplatser med unika, specialbyggda lekredskap inom ett visst tema såsom bondgård, teater, fiske, sol eller rymd.

Vilka insatser behövs?

Det arbete som bedrivs inom Malmö stad på bullerområdet är idag inte tillräckligt för att åstadkomma en förbättring för Malmöborna. Det krävs ett omfattande förebyggande arbete för att både förbättra bullermiljön i befintliga bostadsområden och att planera nya områden på bästa sätt ur bullerhänseende. Det är dessutom viktigt att tidigt inbegripa bullerfrågan i det förtätningsarbete som ska ske i befintlig bebyggelse på flera platser i Malmö. De ändrade bullerkraven vid nybyggnation, som innebär 5 dBA högre bullernivåer vid bostäders ytterfasad, vilka infördes vid halvårsskiftet, möjliggör dessutom exploatering i mer bullerutsatta områden.

Det är viktigt att Malmö stad även framöver prioriterar arbetet med att åtgärda olovliga boenden så utsatta människor inte bor i undermåliga utrymmen i källare och i industrilokaler som inte är avsedda för boende. Det framgångsrika förebyggande tillsynsarbetet av boendemiljöer i Malmö behöver också drivas vidare för att alla Malmöbor ska ha tillgång till ett boende som är sunt, säkert och tryggt. Samordning och samverkan både inom den kommunala organisationen och med statliga myndigheter är en framgångsfaktor i arbetet och arbetsmodellen behöver spridas till andra kommuner som är intresserade av att ta sig an dessa frågor ur ett annat, mer hållbart perspektiv.

Kemikaliearbetet måste fortsatt prioriteras inom Malmö stad och samarbetet inom organisationen behöver öka för att arbetet med frågan ska gå framåt och Malmöbornas exponering för farliga ämnen ska kunna minska. Den nyligen antagna kemikalieplanen med fokus på barn och unga 2017-2019 behöver följas av en kemikalieplan för hela Malmö stads organisation där omfattningen och formerna för det kommunala kemikaliearbetet beskrivs.

En ökande befolkning i en alltmer tätbebyggd stad innebär en mycket större konkurrens om ytorna, för bebyggelse, transporter, rekreation m.m. Inom Malmö stad måste ökad vikt läggas på planeringen av hur staden ska förtätas så att negativa konsekvenser på invånarnas vistelsemiljöer inte uppstår. Barnens utemiljöer, såsom förskole- och skolgårdar samt lekplatser, måste värnas i arbetet med att förtäta staden. I detta sammanhang är det viktigt att tänka på att storleken av ytan i sig är en kvalité som inte bara går att ersätta genom att arbeta med utformning, lekvärden och olika kompensationer på allt mindre områden. Det är också speciellt viktigt att ta ett helhetsgrepp på närmiljön för barn som bor i utsatta områden. För att åstadkomma hälsosamma utomhusmiljöer för barn måste stor vikt läggas på utformningen av den yttre miljön så bra lekytor kan skapas med så få luftföroreningar och så lite buller som möjligt. Malmö stads arbete med att förändra och förbättra förskole- och skolgårdar behöver fortsätta samt utvecklas för att ge alla Malmös barn möjligheter att leka utomhus i inspirerande miljöer.

3 11