Vad säger representanter från olika verksamheter i Malmö om orsakerna till den ökande psykiska ohälsan?

Flera aktörer i Malmö möter dagligen barn och unga inom olika verksamheter. Några arbetar främjande, andra förebyggande och ytterligare andra med behandlande insatser. Vissa träffar små barn, andra ungdomar eller unga vuxna. Det som de har gemensamt är att de ser barn och unga i en del av deras vardag, och att de på olika sätt uppmärksammar deras mående.

Följande avsnitt bygger på information från samtal med ett antal representanter från olika verksamheter i Malmö och beskriver deras bild av några av orsakerna till en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga.

Generellt upplever samtliga representanter som tar emot barn och unga i till exempel behandling eller individuella samtal, ett ökat tryck på deras verksamheter med anledning av den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Inom ungdomsmottagningen och Första linjen[1] har till exempel trycket ökat väldigt mycket på kuratorerna.

”Behovet är omättligt, vi har ett väldigt stort inflöde”.

Även flertalet av de verksamheter som inte tar emot barn och unga i detta syfte, men som i andra sammanhang möter barn och unga eller deras föräldrar, upplever att den psykiska ohälsan har ökat. BRIS ser till exempel på ett nationellt plan att samtal som berör psykisk ohälsa har ökat och en representant från Flamman Ungdomens hus i Hyllie upplever en påtaglig ökning av den psykiska ohälsan och att de negativa konsekvenserna av den psykiska ohälsan är större idag.

Flera representanter upplever dock att det är svårt att bedöma vad som ligger till grund för den ökade psykiska ohälsan och menar att det finns flera parallella orsaker. Det finns också en samstämmig bild av att psykisk ohälsa kan drabba vilken familj som helst, oavsett till exempel socioekonomiska förutsättningar.

Sociala medier

Flera av de representanter som intervjuats lyfter fram användandet av sociala medier som en orsak till den ökade psykiska ohälsan. Sociala medier upplevs bidra till en snabb ryktesspridning, och till att accelerera bråk. För de yngre barnen är upplevelsen att det en hård verklighet som de får ta del av relativt tidigt genom sociala medier. Sociala medier uppfattas också ge upphov till en sorts stress, som även vuxna kan uppleva, och som handlar om att ständigt vara upkopplad och om att hela tiden se en verklighet som ser ut att vara perfekt för alla andra.

”På denna skolan upplever jag att det är mycket oroliga elever. De är hela tiden uppkopplade, verkar ha svårt att kommunicera med varandra och det är också svårt att få kontakt med dem.”

Utöver de negativa konsekvenser som kan följa av att vara digitalt aktiv under stora delar av dygnet, menar flera representanter också att mobbing och kränkningar blir grövre på nätet än vad de är på skolgården.

”Innan kunde man gå hem och stänga dörren för mobbarna, nu kan man aldrig få andrum eftersom de är i mobilen.”

En representant menar att sociala medier kan bidra till att man känner sig socialt inkluderad, ”men på ett konstgjort sätt om man inte också har riktig mänsklig närkontakt, till exempel genom olika fritidsaktiviteter”. Sociala medier kan eventuellt underlätta umgänget med andra för till exempel barn med rörelsehinder eftersom det blir ett mer jämlikt sätt att umgås, medan det för barn som har svårt att läsa och skriva istället kan vara svårt att hänga med, vilket kan leda till utanförskap.

Stress, sömnsvårigheter, ångest, relationer och fysisk aktivitet

Representanter från några verksamheter lyfter att stress, sömnsvårigheter och ångest är något som framkommer särskilt i relation till psykisk ohälsa. Stress kan bero på dåliga socioekonomiska förhållanden men likväl på att vara högpresterande.

Stress förekommer mycket i relation till skolan, bland annat kring betygssystemet och hur skolan är organiserad idag. Upplevelsen är att såväl högpresterande som de som inte har förmågan att vara så självständiga som skolan idag kräver påverkas negativt. Det är tydligt att eleverna blir mer stressade av skolan i högre ålder när det ställs krav kring betyg och prov.

”Vården får in grupper som de inte fått in innan på grund av skolstressen. Idag är det till exempel också en massa teoretiska inslag i de ämnen som tidigare var fredade för de som inte var så teoretiskt lagda.”

Det finns också en upplevelse bland några representanter att den psykiska hälsan påverkas mycket av relationer. Det handlar mycket om relationer med till exempel familjen, att inte få tid, inte tas på allvar eller om att inte ha en bra kontakt med föräldrarna. Men också relationer med pojkvänner, flickvänner och vänner ligger till grund för ungas mående.

Även på de små barnen är det tydligt när de inte mår bra. Ångestsymtom kan till exempel ses redan i förskoleåldern. För de små barnen kan ett dåligt mående ta sig uttryck genom att de är oroliga, känsliga, inåtvända, söker kontakt, på olika sätt inte vill delta eller genom ett förändrat beteende. Långt upp i skolåldern kan det vara svårt för barn själva att skilja på fysiska och psykiska besvär. Men inom bland annat barnhälsovården blir måendet ändå tydligt genom olika psykosomatiska symptom.

Ytterligare en faktor som lyfts fram är bristen på fysisk aktivitet vilket upplevs påverka både energinivå och psykisk hälsa i stor utsträckning.

”Många är stillasittande idag och det har stor betydelse för hur eleverna mår psykiskt.”

Förskjutning av begreppet och förändrade förväntningar

Flera representanter upplever att det skett en faktisk ökning av den psykiska ohälsan men lyfter samtidigt att det är mer okej idag att säga att man mår dåligt, framförallt för flickor, och kunskapen är större i samhället generellt. Flera representanter tror därför att det också kan handla om en förskjutning av begreppen kring psykisk hälsa, och att grunden till det är att förväntningarna påverkar måendet. Bland annat sociala medier ger ibland en felaktig bild av verkligheten som påverkar förväntningarna.

”Idag går det till viss del inflation i begreppen. Sen är risken ju naturligtvis större att de personer som mår dåligt på grund av förväntansbilden faller över gränsen till mer utvecklade psykiska besvär.”

Mottagandet av nyanlända

Flera orsaker upplevs vara generella för hela barn- och ungdomsgruppen. Men flera representanter lyfter att det syns en tydlig ökning av psykisk ohälsa hos nyanlända barn och unga, och att det finns ytterligare orsaker till utvecklingen i denna grupp. Förändringar i lagförslag och myndigheters agerande bedöms ha påverkat förhållandena och förutsättningarna för barnen. Det handlar bland annat om att rätten till anhöriginvandring begränsats och införandet av tillfälliga uppehållstillstånd. Asylprocessen och den väntan som det innebär bedöms vara den bärande faktorn för den ökande psykiska ohälsan i denna grupp. Utöver förändrad lagstiftning så finns det andra delar i processen som påverkar barnens förutsättningar. Till exempel hur medel fördelas och att godmanskapet har varierande kvalitet.

”Vårt mottagande räcker inte till, vuxenvärlden hänger inte med.”

[1] Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker.