Vad påverkar den psykiska hälsan och varför ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga?

Flera faktorer påverkar barn och ungas psykiska hälsa, och det är samspelet mellan riskfaktorer och skyddsfaktorer[1] som leder fram till en ökad eller minskad risk för psykisk ohälsa.

En enstaka riskfaktor har sällan någon avgörande betydelse för ett barn. Men risken för en negativ utveckling ökar om ett barn utsätts för flera risker, och belastningar förstärker varandra ju fler de är. Barn som växer upp i miljöer med flera parallella riskfaktorer löper 10–20 gånger så hög risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. En skolmiljö med dålig struktur och många som bråkar får till exempel större betydelse för barn som har svårigheter i skolan än för dem som är framgångsrika i sitt skolarbete (Kunskapsguiden, 2017).

Det finns starka vetenskapliga belägg i internationell forskning för att några faktorer i barns miljö ökar risken för depression och ångest bland barn och unga. Det är bland annat hög omflyttning och mobilitet, historia av problembeteende i familjen och känsla av tidigt skolmisslyckande (U.S. Department of Health and Human Service, 2016).

Utöver miljömässiga riskfaktorer finns det individuella riskfaktorer. Hur stor betydelse de individuella riskfaktorerna får beror på i vilken miljö barn och unga befinner sig eftersom de samspelar med de miljömässiga faktorerna. Det finns skyddsfaktorer som kan kompensera för eventuella brister i barns miljö och som därmed kan öka förutsättningarna för barn som växer upp under svåra omständigheter att utveckla en god psykisk hälsa. Ju fler skyddsfaktorer en individ har kring sig desto bättre kan individen hantera olika påfrestningar. Skyddsfaktorer i miljön som i internationell forskning visat sig ha betydelse för barns psykiska hälsa är bland annat att barn och unga ges tillfälle att delta och möjligheter till inflytande i närområdet, i familjen och i skolan och att barn och unga upplever att de har en bra anknytning till familjen (U.S. Department of Health and Human Service, 2016).

Eftersom barn och ungas psykiska hälsa påverkas av samspelet mellan vissa risk- och skyddsfaktorer, så är det rimligt att den negativa utvecklingen av barn och ungas psykiska hälsa under de senaste årtiondena borde kunna härledas till förändringar i dessa faktorer och samspelet dem emellan. I vissa fall har några av de risk- och skyddsfaktorer som påverkar utvecklingen av psykisk hälsa mätts i olika undersökningar. Men eftersom det är samspelet dem emellan som påverkar utvecklingen, så behöver flera faktorer mätas samtidigt. Bristen på sådana mätningar gör att det är svårt att svara på hur dessa förändringar ser ut. Det saknas således ett fullständigt svar på frågor som varför psykisk ohälsa ökat bland unga och varför kvinnor tycks drabbas i större utsträckning än män.

Trots komplexiteten i att beskriva orsakerna till utvecklingen så finns det några delar att ta fasta på. Ett budskap i de rapporter som beskriver utvecklingen av barn och ungas psykiska hälsa är att den psykiska ohälsan ökar inom hela gruppen och inte enbart bland till exempel flickor eller bland barn och unga som är särskilt utsatta på grund av belastande psykosociala faktorer som missbruk eller psykisk sjukdom hos en förälder (även om det finns en ökad risk i dessa grupper och även om ökningen av psykisk ohälsa kan vara olika stor för olika grupper). Detta talar för att det kan ha skett förändringar på samhällelig nivå eller förändringar i miljöer, exempelvis skolan, där de flesta ungdomar vistats, och som bidragit till en ökad psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2017).  De tidigare nämnda risk- och skyddsfaktorerna är en del av dessa miljöer.

Några av de förändringar i miljöer och samhällsstrukturer som har lyfts fram i olika undersökningar och rapporter, och som bedöms kunna vara orsaker till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, presenteras nedan.

[1] Risk- och skyddsfaktorer är forskningsbaserade indikatorer som har sammanställts genom mer än 30 års forskning inom folkhälsovetenskapen, vilket innebär att de bygger på forskning från många olika vetenskapsområden och sammanfattas i teorin om risk- och skyddsfaktorer (Hawkins, m fl, 1992; Kunskapsguiden, 2017).