Tema: Barns och ungas psykiska hälsa

I Malmö stads hållbarhetsrapport 2016 visade uppföljningen en särskilt oroande utveckling av barn och ungas hälsa. Samma trend ses även regionalt och nationellt. Särskilt den psykiska hälsan visar på en negativ utveckling och är därför temat för 2017 års hållbarhetsrapport.[1]

Agenda 2030 lyfter fram en god hälsa som en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling[2] och forskningen är entydig om att en god och jämlik hälsa är avgörande för hållbar utveckling (Östergren, 2012). Analysen i hållbarhetsrapporten tar sin utgångspunkt i Malmö stads kommunfullmäktigemål: Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential (Malmö stad, 2018 a).

Syftet med analysen är att ge en övergripande bild av Malmöbarnens psykiska hälsa, vad som påverkar den och varför den försämras. Som en del av arbetet med rapporten har ett antal representanter intervjuats från verksamheter som på olika sätt arbetar med barn och unga i Malmö. Underlaget från dessa intervjuer synliggörs framförallt i avsnittet Röster från Malmö, i vilket det ges exempel på framgångsfaktorer och utmaningar som de möter i arbetet med att bidra till en god psykisk hälsa för barn och unga.

[1] I Hållbarhetsrapporten följs inte någon indikator som endast avser psykisk hälsa, självskattad hälsa avser såväl fysisk som psykisk hälsa. Kompletterande uppgifter har därför tagits in i analysen.
[2] www.globalamalen.se