Tema – Barn och ungas psykiska hälsa

Majoriteten av alla barn och unga uppger att de mår bra, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Det är dock oroväckande att många fler barn och unga idag uppger att de mår psykiskt dåligt jämfört med 20 år sedan. Den psykiska hälsan påverkas bland annat av samspelet mellan riskfaktorer (så som känsla av tidigt skolmisslyckande och historia av problembeteende i familjen) och skyddsfaktorer (så som att barn och unga ges tillfälle att delta och möjligheter till inflytande i närområdet, i familjen och i skolan). Det är därför rimligt att förändringar i dessa risk- och skyddsfaktorer har bidragit till den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Det saknas dock underlag som beskriver risk- och skyddsfaktorerna i befolkningen på ett heltäckande sätt, och det finns inte ett fullständigt svar på frågan varför psykisk ohälsa ökat bland barn och unga. Trots komplexiteten kring orsakerna framgår det i forskning att den psykiska ohälsan ökar inom hela gruppen av barn och unga, och inte enbart bland barn och ungdomar som är särskilt utsatta.

Miljön i hemmet och i skolan är avgörande för barns mående. Några ytterligare faktorer som lyfts fram som möjliga orsaker till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga är:

  • en mer utmanande arbetsmarknad och oro för framtiden
  • ökade krav i skolan
  • ökad medieanvändning
  • förändringar i stadsmiljön
  • mindre fysisk aktivitet
  • sämre psykisk hälsa bland vuxna
  • fler möjligheter och individualisering

Både risk- och skyddsfaktorerna och de förhållanden som lyfts fram som möjliga orsaker till den ökade psykiska ohälsan berör de miljöer som barn och unga befinner sig i (så som skolan, hemmet, fritiden, närmiljön) men handlar också om de strukturer och trender i samhället som påverkar våra normer och värderingar. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga har sannolikt därför sin grund i att det skett förändringar i dessa miljöer och strukturer. Det finns till viss del skillnader mellan olika grupper (till exempel mellan flickor och pojkar). Trots detta har den psykiska ohälsan ökat över hela barn- och ungdomsgruppen, vilket även det talar för att orsakerna finns i förändringar i miljöer där de flesta barn och ungdomar vistats, eller förändringar på samhällelig nivå.

Samtal med representanter från flera verksamheter i Malmö som möter barn och unga dagligen har pekat på några framgångsfaktorer och utmaningar för arbetet i Malmö. Till exempel att det krävs mer flexibilitet i mötet med barn och unga för att kunna hantera det tryck som finns på olika verksamheter idag.

För Malmö är utmaningarna relativt stora eftersom faktorer som troligtvis påverkar hälsan såsom behörigheten till gymnasiet, utbildningsnivån och sysselsättningsgraden i befolkningen ligger lägre än i riket. Samtidigt är det svårt att diskutera utvecklingen av barn och ungas psykiska hälsa enbart i ett Malmöperspektiv eftersom det i flera fall tycks handla om mer strukturella fenomen i samhället, så som teknikutveckling och individualisering.

Trots att sambanden som omger utvecklingen av psykisk ohälsa är komplexa och forskningen inte är entydig, så kan det konstaterats att basen för ett effektivt arbete är att fortsatt utveckla arbetet utifrån respektive verksamhets grunduppdrag och att lägga fokus på universella insatser. Utöver dessa mer generella, men helt grundläggande, iakttagelser ges nedan några exempel på inriktningar för arbetet framåt:

  • Främja strukturerad och systematisk samverkan för barns psykiska hälsa
  • Utarbeta statistiskt underlag för att arbeta med risk- och skyddsfaktorer
  • Främja ökad fysisk aktivitet särskilt bland flickor
  • Fortsatt utveckling av elevhälsan med fokus på systematiskt främjande och förebyggande arbete
  • Tydliggöra och förstärka godmanskapet särskilt vad avser nyanlända barn och unga.