Sysselsättning

Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd

Definition av indikatorn – Andel av befolkningen i åldern 18–64 år med långvarigt ekonomiskt bistånd. Minst 10 av 12 månader under ett år.

Observera att uppgifterna för långvarigt ekonomiskt bistånd som redovisas i diagrammen är några år gamla i jämförelse med nyare statistik som finns tillgänglig kring ekonomiskt bistånd i Malmö stad. Det beror på att uppgifterna i diagrammet hämtas från Statistiska centralbyrån och avser ”andel av befolkningen” och inte antal unika hushåll. För denna statistik finns en viss fördröjning.

Diagram 28: Andel av befolkningen i åldern 18–64 år med långvarigt ekonomiskt bistånd efter kön

Malmö. Procent

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Av Malmö stads befolkning hade 4,2 procent långvarigt ekonomiskt bistånd år 2015. Andelen har ökat sedan 2007 men också sedan föregående år. En något större andel av kvinnor än män har långvarigt ekonomiskt bistånd och skillnaderna har varit relativt konstanta under åren.

Uppgifterna som synliggörs i diagrammet ovan är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) och synliggör andel av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd, och senaste tillgängliga statistik är från 2015. Av Malmö stads egen statistik framgår att antalet unika hushåll i Malmö stad som vid minst ett tillfälle under respektive kalenderår 2016 och 2017 ansökt om och beviljats ekonomiskt bistånd minskat såväl år 2016 som år 2017 jämfört med närmast föregående år. Det innebär att den tidigare trenden med ett ökat antal hushåll i behov av ekonomiskt bistånd per år bröts år 2016 och att minskningen förstärktes år 2017. I arbetsmarknads- och socialnämndens uppföljning av budget 2017[1] framkommer att den genomsnittliga biståndstiden för samtliga hushåll med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd[2] ökat något för samtliga hushåll, 36 månader jämfört med 35,8 månader år 2016. För hushåll som inkluderar barn och som haft ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd har utvecklingen tagit en mer positiv riktning, då den genomsnittliga biståndstiden sjunker något, 35,5 månader jämfört med 35,7 månader år 2016 (Malmö stad, 2017 a).

Diagram 29: Andel av befolkningen 18–64 år som har långvarigt ekonomiskt bistånd efter bakgrund och kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är högre bland personer med utländsk bakgrund än personer med svensk bakgrund såväl för män som för kvinnor. En större andel kvinnor än män med utländsk bakgrund har långvarigt ekonomiskt bistånd medan det omvända gäller för kvinnor och män med svensk bakgrund. Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat mellan 2007 och 2015 för dem med utländsk bakgrund samt för män med svensk bakgrund, medan det ligger kvar på samma nivå för kvinnor födda i Sverige.

Diagram 30: Andel av befolkningen 18–64 år som har långvarigt ekonomiskt bistånd efter utbildningsbakgrund och kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är påtagligt högre bland kvinnor och män som endast har förgymnasial utbildning i jämförelse med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan könen är också större bland dem med förgymnasial utbildning. Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har under åren 2007–2015 ökat i större utsträckning för gruppen med endast förgymnasial utbildning än för övriga grupper. En ökning ses också mellan de två senaste mätåren.

I Malmö stads statistik om avslutsorsaker inom ekonomiskt bistånd framkommer skillnad mellan män och kvinnor. Avslutsstatistiken visar att en större andel män än kvinnor avslutas från ekonomiskt bistånd vilket innebär att kvinnor i högre utsträckning än män riskerar ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.

Arbetsförmedlingen presenterar i sin Arbetsmarknadsrapport 2017 betydande skillnader i arbetslöshetsstatistiken mellan arbetssökandegrupper och överensstämmelsen är hög med de uppgifter som presenterats i flera av diagrammen ovan om långvarigt ekonomiskt bistånd. Bland inrikes födda är arbetslösheten knappt fem procent, bland utrikes födda är den drygt 15 procent. För personer med högst förgymnasial utbildning är arbetslösheten omkring 20 procent medan den för gruppen med eftergymnasial utbildning är omkring fyra procent. Ytterligare två grupper arbetssökande, personer mellan 55 och 64 år samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, beskrivs ha svårt att få ett arbete och därmed riskera att hamna i längre tider av arbetslöshet. Arbetsförmedlingen beskriver dock att utvecklingen för gruppen utrikes födda är positiv i flera avseenden, både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökar och är högre än de senaste drygt tio åren. Den relativt höga arbetslösheten för utrikes födda bedöms bland annat bero på att många av deltagarna i etableringsuppdraget inledningsvis står långt från arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen, 2017).

Utbildningsnivåer i befolkningen

Definition av indikatorn – Andel av befolkningen i åldern 20–64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Observera att i diagrammen nedan redovisas ej kategorin ”Uppgift saknas”. I de fall det finns en sådan kategori innebär detta att andelen med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning inte blir 100 procent. I de fall det finns en kategori ”Uppgift saknas”, redovisas denna i text under diagrammen.

Diagram 31: Andel av befolkningen i åldern 20–64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning efter kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ökade mellan 2007 och 2016 för både kvinnor och män medan andelen med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå har minskat något. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än andelen män med motsvarande utbildning medan andelen med förgymnasial utbildning ligger på nästan samma nivå för kvinnor och män.

*I kategorin ”Uppgift saknas” finns mellan tre till fem procent kvinnor och tre till fem procent män. Detta varierar mellan de redovisade åren i diagrammet.

Diagram 32: Andel av befolkningen i åldern 20–64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning efter kön, 2016

Storstäder och riket. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Malmö har högst andel kvinnor och män med förgymnasial utbildning och lägst andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning vid en jämförelse med Stockholm och Göteborg. En större andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i samtliga storstäder.

*I kategorin ”Uppgift saknas” finns mellan två till tre procent kvinnor och tre till fyra procent män. Detta varierar mellan städerna som visas i diagrammet.

Diagram 33: Andel av befolkningen i åldern 20–64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning efter bakgrund, 2016

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

En mindre andel av befolkningen med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning jämfört med befolkningen med svensk bakgrund. Mellan 2007 och 2016 ökade andelen med eftergymnasial utbildning i båda grupperna. Andelen av befolkningen med endast förgymnasial utbildning är större bland dem med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund.

*I kategorin ”Uppgift saknas” finns ingen med svensk bakgrund och mellan sju till tolv procent med utländsk bakgrund. Detta varierar mellan de redovisade åren i diagrammet.

Diagram 34: Andel av befolkningen i åldern 20–64 år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning efter bakgrund, 2016

Storstäder och riket. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

En mindre andel av befolkningen med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning jämfört med befolkningen med svensk bakgrund. Detta avser samtliga storstäder och för riket totalt.

*I kategorin ”Uppgift saknas” finns upp till en procent med svensk bakgrund och mellan sex till åtta procent med utländsk bakgrund. Detta varierar mellan städerna som visas i diagrammet.

Arbetslöshet

Definition av indikatorn – Andel arbetslösa av arbetskraften 16–64 år och 18–24 år. Arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd. Den registerbaserade arbetskraften består av den förvärvsarbetande nattbefolkningen (alla som bor på en ort och arbetar på samma eller annan ort) samt antalet arbetslösa.

Diagram 35: Andel arbetslösa av arbetskraften 16–64 år efter kön

Storstäder och riket. Procent

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Diagram 36: Andel arbetslösa av arbetskraften 18–24 år efter kön

Storstäder och riket. Procent

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Andelen arbetslösa av den totala arbetskraften har stigit i alla åldersgrupper (16–64 år samt 18–24 år) och storstäder mellan 2008 och 2016, även om ökningen är liten för till exempel unga kvinnor i Göteborg och Malmö. Trenden vände mellan 2011 och 2013 för de flesta grupper och arbetslösheten har sedan dess fortsatt minska för båda könen. Malmö har en högre arbetslöshet än Stockholm och Göteborg både för gruppen 18–24 år och 16–64 år och ligger högre än rikssnittet. Ungdomsarbetslösheten har minskat för både kvinnor och män i samtliga storstäder sedan 2011.

Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor både för gruppen 16–64 år och för gruppen 18–24 år i samtliga storstäder och skillnaderna mellan könen har ökat sedan 2008.

Diagram 37: Andel arbetslösa av arbetskraften 16–64 år efter födelseland

Storstäder och riket. Procent

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Diagram 38: Andel arbetslösa av arbetskraften 18–24 år efter födelseland

Storstäder och riket. Procent

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Arbetslösheten är påtagligt högre bland utrikesfödda kvinnor och män, jämfört med svenskfödda i samtliga åldersgrupper (16–64 år samt 18–24 år). Detta avser samtliga storstäder och för riket i stort.

Arbetslösheten har ökat sedan 2008 i samtliga storstäder och i alla grupper bortsett från svenskfödda i Göteborg. Störst ökning ses bland utlandsfödda i Malmö både vad avser åldersgruppen 18–24 år och 16–64 år.

Malmö har högre ungdomsarbetslöshet än övriga storstäder och ökningen sedan 2008 är också störst i Malmö. Mellan 2015 och 2016 har den totala arbetslösheten såväl som ungdomsarbetslösheten minskat för samtliga städer, bortsett från utlandsfödda i Malmö.

Sysselsättningsgrad

Definition av indikatorn – Andel sysselsatta i befolkningen 20–64 år.  Sysselsättningsgraden eller förvärvsfrekvensen är ett mått på hur stor andel de som arbetar utgör av befolkningen. Till sysselsatta räknas förvärvsarbetande samt företagare (personer som deklarerar inkomst av aktiv näringsverksamhet).

Diagram 39: Andel sysselsatta i befolkningen i åldern 20–64 år efter kön

Malmö. Procent

Observera att diagrammet inte börjar på noll för att de små skillnaderna mellan könen ska synas bättre.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen förvärvsarbetande i befolkningen i Malmö låg på 66 procent år 2015. För hela befolkningen och för kvinnor har andelen förvärvsarbetande ökat jämfört med år 2007. Utvecklingen har varit positiv sedan år 2009. Män har tidigare haft en något högre förvärvsfrekvens än kvinnor men de ligger nu på samma nivå.

Diagram 40: Andel sysselsatta i befolkningen i åldern 20–64 år efter kön, 2015

Storstäder och riket. Procent

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen förvärvsarbetande i befolkningen i Malmö ligger påtagligt under motsvarande andel i Göteborg och Stockholm, samt under rikssnittet. Däremot är andelen förvärvsarbetande män högre än andelen kvinnor i både Stockholm och Göteborg, medan de ligger på samma nivå i Malmö.

Diagram 41: Andel sysselsatta i befolkningen 20–64 år efter bakgrund och kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen sysselsatta har ökat något sedan 2009 för såväl kvinnor och män med utländsk bakgrund som för kvinnor med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund ligger kvar på samma nivå som 2007. Fler kvinnor och män med svensk bakgrund är i sysselsättning, nästan 80 procent, än kvinnor och män med utländsk bakgrund av vilka nästan 50 procent är sysselsatta.

Diagram 42: Andel sysselsatta i befolkningen 20–64 år efter bakgrund och kön, 2015

Storstäder och riket. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Fler kvinnor och män med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund är i sysselsättning i samtliga storstäder. Skillnaden i andelen sysselsatta mellan svenskfödda och utlandsfödda är störst i Malmö.

Diagram 43: Andel sysselsatta i befolkningen 20–64 år efter utbildningsbakgrund och kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen sysselsatta i befolkningen är högst bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Lägst andel sysselsatta finns bland dem med förgymnasial utbildning. Skillnaden i sysselsättningsgrad är påtaglig mellan dessa grupper. Sysselsättningsgraden har ökat något sedan 2009 för grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning och likaså mellan de två senaste åren, medan sysselsättningsgraden har sjunkit eller ligger kvar på samma nivå bland dem med endast förgymnasial utbildning.

Diagram 44: Andel sysselsatta i befolkningen 20–64 år efter utbildningsbakgrund och kön, 2015

Storstäder och riket. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Andelen sysselsatta i befolkningen är högst bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning i samtliga storstäder. Lägst andel sysselsatta finns bland dem med förgymnasial utbildning.

Diagram 45: Andel sysselsatta i befolkningen 20–64 år efter vistelsetid och kön

Malmö. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor och män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor och män som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden ökar således efter tid i Sverige. Skillnaderna mellan grupperna har dock minskat något sedan 2007. Sysselsättningen i båda dessa grupper ligger 30–40 procentenheter under sysselsättningen i befolkningen som helhet, men har ökat mellan 2007 och 2015.

Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor än bland män både bland dem som varit i Sverige upp till fem år och bland dem som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden är till och med högre bland män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor som har varit i Sverige i upp till tio år.

Diagram 46: Andel sysselsatta i befolkningen 20–64 år efter vistelsetid och kön, 2015

Storstäder och riket. Procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

 

Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor och män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor och män som varit i Sverige upp till tio år. Detta gäller för samtliga storstäder. Skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan dem som har varit i Sverige fem år respektive tio år är minst i Malmö för både kvinnor och män.

[1] ASN 2017-5927 Årsanalys 2017.
[2] Tio månader eller mer oaktat årsskifte.