Slutsatser

Utifrån de tidigare kapitlen framgår att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar både nationellt och i Malmö och har gjort så under de senaste 20–25 åren. Detta är en oroande utveckling inte minst eftersom psykisk ohälsa i familjen tenderar att gå vidare i generationer.

Några av de riskfaktorer som i forskning visat sig påverka den psykiska ohälsan hos barn och unga är bland annat hög omflyttning och mobilitet, historia av problembeteende i familjen och känsla av tidigt skolmisslyckande. Viktiga skyddsfaktorer är bland annat att barn och unga ges tillfälle att delta och möjligheter till inflytande i närområdet, i familjen och i skolan. Några av orsakerna till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga som diskuteras i forskning, är bland annat ökad skolstress, ökad psykisk ohälsa bland vuxna, låg fysisk aktivitet, en mer utmanande arbetsmarknad och en ökad individualisering.

Både risk- och skyddsfaktorerna och de förhållanden som lyfts fram som möjliga orsaker till den ökade psykiska hälsan berör de miljöer och samhällsstrukturer som barn och unga befinner sig i. Det handlar om skolan, om hemmet, fritiden och om närmiljön men också om trender i samhället som påverkar våra normer och värderingar. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga har sannolikt därför sin grund i att det skett förändringar i dessa miljöer och strukturer.

Det finns till viss del skillnader mellan olika grupper. Flickor uppvisar till exempel i flera fall en högre psykisk ohälsa än pojkar, barn och unga med funktionsnedsättningar lider av psykisk ohälsa i större utsträckning än andra och personer med endast förgymnasial utbildning och de som står utanför arbetsmarknaden är några av de grupper som tycks ha störst risk för att utveckla psykisk ohälsa. Men den psykiska ohälsan har trots detta ökat över hela barn- och ungdomsgruppen, om än i olika utsträckning, vilket även det talar för att orsakerna finns i förändringar i miljöer där de flesta barn och ungdomar vistats, eller förändringar på samhällelig nivå (Socialstyrelsen, 2013).

I Malmö har behörigheten till gymnasiet minskat och utbildningsnivån och sysselsättningsgraden i befolkningen ligger lägre än i riket (se sida 47, 71 och 79). Fler unga i Malmö än i riket känner sig stressade i skolan och färre flickor i Malmö än i flera andra städer är fysiskt aktiva. Vuxna i Malmö och i Skåne har också sämre psykisk hälsa än rikssnittet. Utifrån antagandet att dessa faktorer, så som utbildningsnivå, skolstress och föräldrars psykiska hälsa, har betydelse för utvecklingen av den psykiska hälsan, har Malmö i flera fall extra utmaningar.

Samtidigt är det svårt att diskutera utvecklingen av barn och ungas psykiska hälsa enbart i ett Malmöperspektiv eftersom den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar i hela landet och eftersom det i flera fall tycks handla om mer strukturella fenomen i samhället, så som teknikutveckling och individualisering.

Utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga och de samband som omger den är generellt mycket komplexa. Forskningen är inte heller entydig om orsakerna till utvecklingen. I denna rapport har det dock identifierats att basen för ett effektivt arbete är att fortsatt utveckla arbetet inom ramen för olika verksamheters grunduppdrag och att lägga fokus på universella insatser. Utöver dessa mer generella, men helt grundläggande, iakttagelser ges nedan några exempel på viktiga inriktningar för arbetet framåt. Dessa ges mot bakgrund av det som framkommit tidigare i rapporten, avseende såväl forskning som information från representanter från olika verksamheter i Malmö.

Främja strukturerad och systematisk samverkan för barns psykiska hälsa –Inte sällan finns det ett behov av samverkan mellan flera aktörer eftersom barn rör sig mellan flera olika miljöer. Samverkan som sker måste vara systematisk och strukturerad för att inte påverkas av personalförändringar, för att främja bra övergångar mellan olika verksamheter så som till exempel förskola och skola och för att skapa ett helhetstänk mellan olika verksamheter i till exempel arbetet med SIP. Samverkansforum för barns psykiska hälsa, med representanter från Malmö stad och Region Skåne, är ett exempel på en sådan samverkan, som kan utvecklas vidare. Den idéburna sektorns kunskaper och erfarenheter kring barns psykiska hälsa bör också i större utsträckning beaktas framåt.

Utarbeta statistiskt underlag för att arbeta med risk- och skyddsfaktorer – För att arbeta med insatser som tar sin utgångspunkt i risk- och skyddsfaktorer i befolkningen, behöver det finnas ett statistiskt underlag som beskriver dessa faktorer. Malmö stad har genom Communities That Care (CTC) inlett arbetet med detta. Som komplement till denna kartläggning är andra typer av underlag viktiga. Malmö stad har sedan tidigare bland annat använt resultatet från Region Skånes folkhälsoenkäter. Det sakas dock beslut för att fortsätta genomföra dessa. Behovet av data kvarstår för att följa utvecklingen framåt och en dialog bör inledas för att diskutera hur detta behov ska hanteras i Malmö stad framöver.

Främja ökad fysisk aktivitet särskilt bland flickor – Fysisk aktivitet har en viktig betydelse för hälsan. Flickor i Malmö är mindre fysiskt aktiva än pojkar i Malmö men också i jämförelse med flickor i flera andra städer. Av studien Ung Livsstil framgår att pojkar i Malmö vill att staden ska satsa på idrott, medan flickorna i första hand tycker att Malmö stad ska satsa på kultur så som bibliotek, dans, musik och kulturskola. Detta bör uppmärksammas i arbetet framåt.

Fortsatt utveckling av elevhälsan med fokus på systematiskt främjande och förebyggande arbete – Det systematiskt främjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan är en viktig del i arbetet för en god psykisk hälsa hos barn och unga. Detta arbete behöver förstärkas. Redan idag har grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden genom Malmö stads budget 2018 fått i uppdrag att utveckla stadens elevhälsoarbete och i det sammanhanget HBTQ-certifiera densamma.

Tydliggöra och förstärka godmanskapet – Nyanlända barn och ungas psykiska hälsa försämras. En faktor som kan förbättra förutsättningarna för denna grupp är att godmanskapet tydliggörs och förstärks. Redan nu pågår en utredning i Malmö stad som bland annat behandlar möjligheten att inrätta en sektion med professionella ställföreträdare i Malmö stad.