Sämre psykisk hälsa bland vuxna

Det finns ett starkt samband mellan psykisk sjukdom hos förälder och psykisk ohälsa hos barn. Barn till föräldrar med missbruk och psykisk sjukdom är en högriskgrupp för att utveckla egen psykisk ohälsa, kriminalitet och bidragsberoende i ung vuxen ålder, och står dessutom för en oproportionellt hög andel av förebyggbara dödsfall (Hjern m fl, 2014). Det varierar dock mycket hur enskilda individer påverkas. Avgörande på kort och lång sikt är hur riskfaktorerna hanteras och vilka skyddsfaktorer som finns, samt hur barnet kan dra nytta av dessa (Folkhälsomyndigheten, 2016 c).

I en nationell studie bedömdes ungefär 7,8 procent av alla barn (0–18 år) i Sverige ha minst en förälder som vårdats i slutenvård på grund av bland annat psykisk sjukdom eller missbruk. Knappt sex procent av dem hade föräldrar som vårdades på sjukhus för psykisk sjukdom. Under ett helt år handlade det om cirka 26 000 barn. Eftersom en stor del av patienterna med psykisk ohälsa finns i öppenvårdspsykiatrin eller primärvård är antalet barn till föräldrar med psykiska besvär förmodligen fler (Folkhälsomyndigheten, 2016 b).

Som nämndes under avsnittet nulägesbeskrivning visar studier generellt på en försämrad psykisk hälsa bland unga vuxna och i den vuxna befolkningen i sin helhet. Mot bakgrund av att föräldrars psykiska hälsa påtagligt påverkar barnens hälsa, är en tolkning att den ökade psykisk ohälsan i den vuxna befolkningen kan ha bidragit till den negativa utvecklingen bland barn och unga. I ett nationellt perspektiv ses den negativa utvecklingen bland vuxna dock först under den senaste tioårsperioden, medan den för barn ses under de senaste 20–25 åren.