Redovisning av indikatorer

I detta kapitel redovisas indikatorer och utfall. Indikatorerna redovisas utifrån fyra kategorier – barn och ungas uppväxtvillkor, boendemiljö och stadsutveckling, sysselsättning samt hälsa, levnadsvanor och inflytande. Medellivslängd betraktas som en övergripande indikator och presenteras därför inte under någon av ovanstående kategorier. Flera av indikatorerna skulle kunna placeras under mer än en kategori och indelningen ska endast ses som ett sätt att organisera dem. För flertalet indikatorer är det möjligt att följa en tidsserie bakåt i tiden medan det för andra saknas tidigare mätningar och då beskrivs endast nuläget. Bakgrund till urval av indikatorer beskrivs i bilaga 2.

Statistiken hämtas från olika källor och vilka mätår som presenteras varierar från indikator till indikator, beroende på tillgång till data. För en del indikatorer finns det ett behov framåt av uppdaterade data för att kunna fortsätta följa utvecklingen.

Fokus i redovisningen är att, där det är möjligt och relevant, presentera indikatorerna utifrån indelningsgrunder så som kön, ålder och olika socioekonomiska indelningar. För ett antal indikatorer redovisas också jämförelser med andra storstäder, Skåne eller riket. En del siffror påverkas av gränspendlingen mellan Malmö och Köpenhamn.

För mer detaljerad information kring utfallet hänvisas till Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2017. För mer information om respektive indikator hänvisas till dokumentet Beskrivning av indikatorer – Malmö stads hållbarhetsrapport 2017.

Kapitlet nedan inleds med en övergripande beskrivning av Malmös befolkningsutveckling eftersom den har betydelse för utvecklingen av flera av indikatorerna som presenteras i rapporten. Därefter följer en sammanfattning av den långsiktiga trenden för indikatorerna som följs i hållbarhetsrapporten. Sammanfattningen presenteras i form av en matris.

Befolkningsutvecklingen

Stadskontoret i Malmö stad tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö stad. Prognosen görs på tio års sikt för staden som helhet och på fem års sikt för geografiska områden inom Malmö. Prognosen tar hänsyn till aktuella demografiska förändringar i fruktsamhet, dödlighet och flyttmönster. Den historiskt höga asylinvandringen 2015 gav ett förhöjt kommunmottagande under 2017 men väntas därefter stabiliseras. Stigande födelsetal gör att födelseöverskottet väntas öka under hela prognosperioden.

Den totala befolkningen i Malmö uppgick vid årsskiftet 2017/2018 till 333 633 personer. Vid förra årsskiftet var befolkningen 328 494 personer, vilket innebär att den ökat med 5 139 personer under 2017. Detta är en något lägre ökningstakt jämfört med föregående år. År 2016 ökade befolkningen med 5 920 personer. Totalt väntas befolkningen ha ökat med knappt 50 000 personer till år 2027. Det innebär att befolkningen ökar med 1,5 procent om året och med totalt 15 procent fram till 2027. Den totala befolkningen i Malmö uppgår då till omkring 378 500 invånare. Ökningen är som högst i gymnasieåldrarna, grundskoleåldrarna samt bland äldre 75–84 år vilket ställer särskilda krav på välfärdsverksamheterna.

Totalt väntas det tillkomma 21 400 nya hushåll fram till 2027 vilket medför ett demografiskt bostadsbehov om minst lika många bostäder under perioden. Uppskattningen tar dock inte hänsyn till befintlig bostadsskuld eller antalet hemlösa och utgör en lägsta nivå för behovet av nya bostäder.

Sammanfattning av den långsiktiga utvecklingen

I nedanstående matriser redovisas översiktligt utfallet för de indikatorer som presenteras i rapporten. Matriserna presenterar utfallet utifrån kön, utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Trenden beskriver om utfallet för indikatorn har förbättrats, försämrats eller om ingen förändring skett mellan utgångsvärdet och senaste värdet. Svart avser försämrat värde, rosa avser förbättrat värde och grått avser oförändrat värde. Gult symboliserar att utvecklingen skiljer sig åt för olika grupper och vitt att uppgift saknas eller inte är relevant för indikatorn. Årtalen för utgångsvärdet och senaste värdet skiljer sig åt mellan olika indikatorer.

Obs! Gällande färgmarkeringarna svart och rosa för trenden är ingen hänsyn tagen till hur stor skillnad som uppmätts mellan utgångsvärde och senaste värde. Bedömningen är endast gjord utifrån att det finns en skillnad i positiv eller negativ riktning.

Hållbarhetsrapport 180307-37

Utfall för personer med olika utbildningsnivå

Hållbarhetsrapport 180307-38

Utfall för personer med svensk respektive utländsk bakgrundutfall_svensk_utlandsk

Kommentarer till matriserna

  • Barn i ekonomiskt utsatta hushåll – i matrisen redovisas utvecklingen mellan 2000–2013. I redovisningsdelen i rapporten redovisas förutom denna tidsserie, även utvecklingen mellan 1991–2013 för att synliggöra en längre trend. Den längre trenden visar på en negativ utveckling.
  • Behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program – i hållbarhetsrapporten redovisas nationellt jämförbar statistik från skolverket som inkluderar nyanlända elever. Grundskolenämnden redovisar betygsstatistik för elever exklusive nyanlända och resultaten är därför inte jämförbara.
  • Behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program – elever med okänd bakgrund, till exempel elever med tillfälliga personnummer räknas endast med i totalen. De ingår varken i gruppen svensk eller utländsk bakgrund. Detta påverkar trenden negativt, eftersom mycket få elever med okänd bakgrund uppnår gymnasiebehörighet och antalet i gruppen har ökat.
  • Strukturell hemlöshet – i matrisen används uppgifter om antal strukturellt hemlösa eftersom det inte är möjligt att mäta andel strukturellt hemlösa av hela befolkningen. Den demografiska utvecklingen måste därför tas i beaktande.
  • Långvarigt ekonomiskt bistånd – bygger på uppgifter om andel av den totala befolkningen.
  • Arbetslöshet – i matrisen används uppgifter om åldersgruppen 16–64 år.

Medellivslängd

Definition av indikatorn – Återstående förväntad medellivslängd vid 30 års ålder.

Indikatorn medellivslängd är av mer övergripande karaktär än övriga indikatorer i rapporten.

Diagram 1: Återstående förväntad medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå och kön

År 2011–2014. Malmö. – Oförändrad

Källa: Statistiska centralbyrån

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder skiljer sig åt mellan grupper med olika utbildningsnivåer och den återstående förväntade medellivslängden stiger med ökad utbildningsnivå. Män har lägre medellivs-längd än kvinnor för alla utbildningsnivåer. Skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor med förgymnasial och eftergymnasial utbildning är 3,9 år och skillnaden för män är 6,9 år.

Skillnaden mellan könen är fem år inom gruppen med förgymnasial utbildning och endast 2,9 år inom gruppen med eftergymnasial utbildning.

* Diagrammet visar ett genomsnittligt värde för åren 2011, 2012, 2013 och 2014.

Diagram 2: Återstående förväntad medellivslängd vid 30 års ålder efter inkomst och kön

År 2009–2013. Malmö. - Oförändrad

Källa: Statistiska centralbyrån

Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder är högst för gruppen med högst inkomst och lägst för gruppen med näst lägst inkomst för både kvinnor och män. Det är ett något annorlunda mönster än för utbildningsnivå. Skillnaden mellan inkomstgruppen med högst och den med lägst medellivslängd är knappt fyra år för kvinnor och knappt sju år för män. Skillnaderna mellan kvinnor och män är större i den lägsta kvartilen än i den högsta.

*En anledning till att gruppen med lägst inkomst inte har lägst medellivslängd kan vara övertäckning. Ett exempel på övertäckning är till exempel att personer utan inkomst, som kanske har flyttat från landet utan att detta har anmälts, inte heller kan registreras som avliden i Sverige, och dödligheten blir därför underskattad.
*I ovanstående underlag inkluderas till exempel också pendlare till Danmark som i statistiken inte har någon inkomst.