Ökade krav i skolan

Hemmiljön och skolmiljön är avgörande för hur barn och unga mår. Resultaten från den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor från 2013/14 tyder på att de flesta barn och unga i Sverige har en trygg hemmiljö, medan resultaten för skolan visar en mer komplex bild. De flesta elever tycker om skolan och en övervägande majoritet trivs med sin klass och sina lärare. Samtidigt är det allt fler som är stressade över skolarbetet (Statistiska centralbyrån, 2017).

Att främja psykisk hälsa och att förebygga psykisk ohälsa är viktiga delar av skolans kärnuppdrag. Forskning visar att godkända betyg från grundskolan är den överlägset största skyddsfaktorn mot utanförskap och psykisk ohälsa senare i livet (Socialstyrelsen, 2010). Skolresultaten är en skyddsfaktor för alla barn, men för vissa barn är den extra viktig. Även om den psykiska hälsan tycks försämras över hela gruppen barn och unga, så visar forskningen att det är större risk att drabbas av psykisk ohälsa för dem som till exempel kommer från sämre socioekonomiska förhållanden eller har en funktionsnedsättning (Folkhälsomyndigheten, 2014 b; Mårdby & Krantz, 2010).

Skolstress

Andelen 13-åringar i Sverige som är stressade över sitt skolarbete har varierat över tid, men ökade kraftigt i den senaste nationella mätningen Skolbarns hälsovanor, i vilken 60 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna uppgav att de kände sig stressade över skolarbetet (Folkhälsomyndigheten, 2017 b). Liksom i riket är flickor i Malmö och i Skåne mer stressade än pojkar över sitt skolarbete. Stressen bland flickor i Malmö har ökat påtagligt mellan 2012 och 2016, och en ökning ses också för pojkar i årskurs två på gymnasiet. I Malmö ökar upplevelsen av stress i skolan med stigande ålder för både flickor och pojkar. I årskurs två på gymnasiet upplever sig 74 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna stressade över sitt skolarbete. Malmö ligger således högre än riket (Region Skåne, 2016).

Sedan slutet av 1990-talet, har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär. Besvären är också vanligare bland tonåringar som tror att läraren tycker att de presterar medelbra eller under genomsnittet jämfört med sina klasskamrater. Tidigt skolmisslyckande är en av de riskfaktorer som lyftes i tidigare avsnitt och som i forskning visat sig ha ett tydligt samband med depression och ångest, och handlar just om upplevelsen av prestation i relation till andra. Tidigt skolmisslyckande och/eller ökad skolstress bland unga skulle således kunna vara en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland tonåringar. Eller så kan ökningen av psykosomatiska besvär ha bidragit till den ökade skolstressen. Oavsett sambandens riktning visar resultaten från Skolbarns hälsovanor att elevers psykiska hälsa hänger nära samman med deras upplevelse av skolstress och syn på sina skolprestationer (Folkhälsomyndigheten, 2017 b).

Under hösten 2016 presenterades Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) med uppdraget att föreslå åtgärder för att alla ungdomar skulle påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Gymnasieutredningen kom bland annat fram till att kursbetygen lett till ökad stress hos eleverna, och gav förslag på att återinföra ämnesbetyg på gymnasiet. Regeringen ska tillsätta en utredning kring detta (Statens offentliga utredningar, 2016).