Mindre fysisk aktivitet

Det finns starka samband mellan fysisk aktivitetsnivå och ett stort antal hälsoaspekter, allt från självskattad hälsa till olika riskfaktorer för ohälsa, sjukdomar och förtida död (Folkhälsomyndigheten, 2017 c). Studier visar att fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet, motivationen, kognitionen samt hjärnans kapacitet överlag och att motion, psykologisk behandling och läkemedel har ungefär likvärdig effekt för att lindra symptom vid depression (Karolinska institutet, 2014).

Bland unga i Sverige är andelen som når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet, en timme per dag, fortfarande liten, och andelen ligger kvar på ungefär samma nivå mellan 2001/2002 och 2013/2014. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1985/86. Det är vanligare i alla åldrar att pojkar tränar än att flickor gör det (Folkhälsomyndigheten, 2014 a).

Resultat från Region Skånes folkhälsoenkät Barn och unga såväl som från studien Ung livsstil visar att flickor är fysiskt aktiva i mindre utsträckning än pojkar i Malmö. Flickor i Malmö är dessutom mindre fysiskt aktiva än flickor i de flesta andra kommuner som ingick i studien Ung Livsstil (Malmö stad & Stockholms universitet, 2017; Region Skåne, 2016). Enligt folkhälsoenkäten har den fysiska aktiviteten minskat för alla grupper mellan 2012 och 2016 förutom för pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. Störst försämring ses för flickor i årskurs nio (Region Skåne, 2016).

Enligt studien Ung Livsstil har Malmöungdomar som inte är fysiskt aktiva markant sämre hälsa och skattar sin livskvalitet lägre. Sambandet kvarstår även efter kontroll för social bakgrund. Däremot är förekomsten av psykiska besvär lika vanligt bland fysiskt aktiva som fysiskt inaktiva. (Malmö stad & Stockholms universitet, 2017). Enligt studien tycks fysisk aktivitet således påverka ungdomarnas uppfattning om livskvalitet men inte förekomsten av psykiska besvär.

Mätningar som gjorts tidigare för Skåne och Malmö har inte utgått från samma frågeställningar kring fysisk aktivitet som i de senare och det är därför svårt att uttala sig om en långsiktig trend och huruvida den samspelat med utvecklingen av den psykiska hälsan.[1] Skillnaderna mellan åldersgrupper och mellan könen kvarstår dock.

[1] Statistik avseende fysisk aktivitet och flera andra indikatorer finns i Malmö stads välfärdsredovisningar www.malmo.se/redovisningar