Läsanvisning och disposition

För dig som har läst Hållbarhetsrapport 2016!

Hållbarhetsrapport 2017 har i stort sett samma struktur som Hållbarhetsrapport 2016. Det innebär att den omfattar både en fördjupad analys/tema och en redovisningsdel där utfallet för samtliga indikatorer presenteras. Nytt för 2017 års rapport är temat på den fördjupade analysen, som nu är barn och ungas psykiska hälsa.

Intervjuer och samtal

Som en inledning till arbetet med Malmö stads hållbarhetsrapport 2017 träffades under tidig höst 2017, ett antal representanter från olika förvaltningar i Malmö stad. Syftet var dels att tillsammans ringa in vad som kunde vara aktuellt att belysa i den tematiska analysen utifrån barn och ungas hälsa, dels att identifiera viktiga underlag och aktörer. Utifrån dessa samtal formades temat för 2017 års rapport.

Som en del av arbetet med temat i 2017 års hållbarhetsrapport har ett antal intervjuer genomförts med representanter för olika verksamheter i Malmö som möter barn och unga. Intervjuerna har genomförts med stöd av frågor om till exempel representanternas upplevelse kring utvecklingen av barn och ungas psykiska hälsa och verksamheternas arbete för och med barn och unga. Dokumentationen från intervjuerna har bearbetats och en del av underlaget har använts i analysen. Representanterna kommer från; Första linjen,[1] grundskoleförvaltningen (pedagoger samt representanter från grundskolans elevhälsa), förskoleförvaltningen (pedagoger), Flammans fritidsgård i Hyllie, Barnens rätt i samhället (BRIS), Rädda barnen, Kunskapscentrum för barnhälsovård, ungdomsmottagningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Handikappidrottens Samarbetsorganisation i Malmö (HISO). Det är viktigt att förtydliga att dessa representanter inte står för en heltäckande bild av de respektive verksamheterna och att det finns ytterligare aktörer och verksamheter som är viktiga i arbetet för barn och ungas psykiska hälsa.

Hållbarhetsrapport 2017

Hållbarhetsrapport 2017 omfattar ett antal olika delar. Dels kapitel och avsnitt i huvudrapporten, dels fristående dokument som omfattar mer fördjupad information om till exempel indikatorer och statistik.

Inledning I inledningen redogörs kortfattat för syftet med hållbarhetsrapporten, temat för årets rapport samt en beskrivning av sambanden mellan hälsa och hållbar utvecklingen.

Tema: Barn och ungas psykiska hälsaI detta kapitel görs en analys utifrån temat barn och ungas psykiska hälsa. Temat tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges målområde 3, En stad för barn och unga. Analysen utgår från statistiskt underlag, utredningar och rapporter, samtal med forskare, anställda i Malmö stad samt underlag från de intervjuer som genomförts som en del av arbetet med rapporten.

Kapitlet är indelat i olika avsnitt: Hälsa som begrepp, Nulägesbeskrivning, Vad påverkar den psykiska hälsan och varför ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga?, Röster från Malmö – framgångsfaktorer och utmaningar, Slutsatser.

När någon av hållbarhetsindikatorerna som presenteras i redovisningsdelen i rapporten, nämns i analysen, är de markerade i fet stil och med rosa text (till exempel självskattad hälsa).

Källhänvisningar görs löpande i texten och beskrivs i sin helhet i avsnittet Referenser. I de fall bokstäver används efter årsangivelsen finns det flera källor från samma år för till exempel ”Malmö stad”. Hänvisningar görs i vissa fall också till fotnoter.

I de fall analysdelen inkluderar statistik som finns i kapitlet Redovisning av indikatorer görs en sidhänvisning till detta kapitel. Källan anges i kapitlet Referenser endast om statistiken är direkt tillgänglig att nå för läsaren genom till exempel rapporter (i några fall har statistik tagits fram särskilt för ändamålet). I en del fall kan statistiken vara tillgänglig på Sverige – och Skånenivå men inte på Malmönivå.

Redovisning av indikatorer – I detta kapitel presenteras inledningsvis kort information om Malmös befolkningsutveckling, uppgifter om medellivslängd samt en sammanfattning av den långsiktiga trenden för indikatorerna i form av en matris. Därefter presenteras utfallet för respektive indikator i diagram och med tillhörande korta sammanfattningar. Indikatorerna redovisas utifrån fyra kategorier – barn och ungas uppväxtvillkor, boendemiljö och stadsutveckling, sysselsättning samt hälsa, levnadsvanor och inflytande. Flera av indikatorerna skulle kunna placeras under mer än en kategori och indelningen ska endast ses som ett sätt att organisera dem.

Fokus i redovisningen är att, där det är möjligt och relevant, presentera indikatorerna utifrån indelningsgrunder så som kön, ålder och socioekonomi. Statistiken hämtas från olika källor och vilka mätår som presenteras varierar från indikator till indikator, beroende på tillgång till data. De indikatorer som inte har uppdaterats sedan Hållbarhetsrapport 2016 är markerade med ”Oförändrad”.

Observeras bör att några av de enkätundersökningar från Region Skåne som används i analysen (samt utgör källa till statistiken i redovisningsdelen) inte har genomförts enligt tidigare tidsintervall vilket bidrar till att en del statistik inte uppdaterats som planerat. Många indikatorer är trögrörliga men bristen på uppdatering innebär att det saknas kunskap om hur utvecklingen eventuellt har förändrats sedan till exempel 2012 då senaste folkhälsoenkäten för vuxna genomfördes i Skåne.

Statistiken som presenteras i diagrammen är hämtade från en rad olika källor. Dessa anges i avsnittet Referenser endast om statistiken används i analysdelen och samtidigt är statistik som är direkt tillgänglig att nå för läsaren genom till exempel rapporter (i några fall har statistik tagits fram särskilt för ändamålet).  Mer information om indikatorer och källor går att finna i det fristående dokumentet Beskrivning av indikatorer.

ReferenserKällhänvisningar görs löpande i texten och beskrivs i sin helhet i detta avsnitt.

BilagorI bilagorna görs en beskrivning av några av de undersökningar som refereras i texten samt en beskrivning av det arbete som ligger till grund för Malmö stads hållbarhetsrapport.

Fristående dokument

Sammanfattning Hållbarhetsrapport 2017, Malmö stad, sammanfattning, utgör en sammanfattning av Malmö stads hållbarhetsrapport 2017.

Tabellsamling – I Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2017, presenteras den statistik som också presenteras i redovisningsdelen, men i form av tabeller. I tabellsamlingen finns i vissa fall också ytterligare statistik som inte visas i diagrammen i redovisningsdelen.

Beskrivning av indikatorer – I dokumentet Beskrivning av indikatorer – Malmö stads hållbarhetsrapport 2017, görs en fördjupad beskrivning av respektive indikator.

[1] Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker.