Hälsa som begrepp

Hälsobegreppet är komplext och omfattar flera olika dimensioner. Det finns inte ett vedertaget begrepp som alla ställer sig bakom, men definitionen från World Health Organization (WHO) är kanske den mest använda: Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning. Men ibland omtalas också hälsan som individens förmåga att uppnå sina mål eller som frånvaro av sjukdom.[1]

Psykisk hälsa och ohälsa

Även när det gäller psykisk hälsa debatterar forskare om vad som innefattas i begreppet, men genomgående är att flera dimensioner av välmående ingår, som till exempel emotionellt, psykologiskt och socialt välbefinnande. Psykisk hälsa innefattar något mer än frånvaro av psykisk ohälsa – både individens upplevelse och relationen mellan individen och det sociala sammanhang hen lever i.

Psykisk ohälsa används ofta som en övergripande term som täcker psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär är olika tillstånd när människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Besvären kan i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen kan ibland vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykisk sjukdom är tillstånd där flera symptom uppfyller kriterierna för en diagnos. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara normala reaktioner i livet, samtidigt som tidig identifiering av psykiatriska tillstånd kan påverka prognosen positivt (Folkhälsomyndigheten, 2017 a).

I rapporten används framförallt ”psykisk ohälsa” eller ”psykisk hälsa” – och texten hänvisar oftast till enkätundersökningar och självskattning.

[1] För kortfattad information om några teoretiska utgångspunkter se https://liu.se/medfak/hel_1/rost/1.56183/teorier_om_halsa_stud.pdf