Hälsa, levnadsvanor och inflytande

Självskattad hälsa

Definition av indikatorn – Andel barn och unga (i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2) som har en god självskattad hälsa samt andel (%) vuxna (18–80 år) som har en god självskattad hälsa.

Uppgiften om individens självskattade hälsa bygger på svar från frågan ”Hur mår du rent allmänt?” – ”mycket bra” eller ”bra” är sammantaget god självskattad hälsa. Uppgift om individens självskattade hälsa (endast barn och unga) bygger också på frågan ”Hur frisk tycker du att du är?”. ”Mycket frisk” bedöms vara god självskattad hälsa.

Barn och unga

Diagram 47a: Andel pojkar som upplever att de mår bra efter årskurs och år

Malmö och Skåne. Procent - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne

 

Diagram 47b: Andel flickor som upplever att de mår bra efter årskurs och år

Malmö och Skåne. Procent - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne


Det har skett en påtaglig försämring sedan 2012 för både flickor och pojkar och i alla åldersgrupper. Trenden fortsätter med att de äldre barnen tenderar att ha sämst självskattad hälsa och skillnaden mellan årskurs 6 och årskurs 9 har ökat ytterligare mellan 2012 och 2016. Störst försämring ses bland flickor i årskurs 2 på gymnasiet som redan 2012 hade lägst självskattad hälsa.

Diagram 48 a: Andel pojkar som upplever att de mår bra efter födelseland och år

Samtliga årskurser i Malmö. Procent - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne

 

Diagram 48 b: Andel flickor som upplever att de mår bra efter födelseland och år

Samtliga årskurser i Malmö. Procent - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne

 

Andel flickor och pojkar som har en god självskattad hälsa har försämrats i alla grupper mellan 2012 och 2016, oberoende av födelseland. Störst försämring för pojkar har skett i gruppen födda i Sverige och för flickor är försämringen störst bland flickor födda i övrigt nordiskt land. Bäst självskattad hälsa har flickor födda i utomeuropeiskt land och pojkar födda i övriga norden.

Vuxna

Observera att diagram 43 inte börjar från noll för att kunna visa de små skillnaderna mellan grupperna.

Diagram 49: Andel vuxna i åldern 18–80 år som upplever att de mår bra efter kön

Malmö, Skåne och Riket. Procent – Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andelen kvinnor som svarar bra eller mycket bra på frågan hur de upplever sin hälsa är lägre än för andelen män i såväl Malmö, Skåne som riket. Andelen med god självskattad hälsa har ökat för både män och kvinnor sedan 2004.

Observera att Folkhälsoenkät Vuxna avser individer i åldern 18–80 år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer 16–84 år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar. Inga uppgifter finns för riket för år 2000.

Diagram 50: Andel vuxna i åldern 18–80 år som upplever att de mår bra efter kön och socioekonomisk markör

Malmö. Procent Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Den självskattade hälsan varierar utifrån socioekonomisk markör för både kvinnor och män i Malmö. Sjukskrivning tenderar att påverka den självskattade hälsan i negativ riktning medan de som är sysselsatta har en högre självskattad hälsa. Även studerande har en högre självskattad hälsa. Skillnaderna mellan olika grupper har ökat mellan 2000–2012. År 2000 låg andelen kvinnor i Malmö med god självskattad hälsa på 34 procent för sjukskrivna och 76 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 15 procent respektive 78 procent. År 2000 låg andelen män i Malmö med god självskattad hälsa på 43 procent för sjukskrivna och 79 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 21 procent respektive 84 procent. Grunden till ökade skillnader är att sjukskrivna kvinnor och män har fått allt sämre självskattad hälsa. Den självskattade hälsan är högre för män än för kvinnor i alla grupper.

Observera att ingen jämförelse görs med riket då den nationella mätningen använder en annan indelning för socioekonomisk markör.

Diagram 51: Andel vuxna i åldern 18–80 år som upplever att de mår bra efter kön och födelseland

Malmö. ProcentOförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor med god självskattad hälsa är högst i gruppen kvinnor födda i Sverige och lägst i gruppen som är född i övrigt europeiskt land. Även för män är den självskattade hälsan högst i gruppen svenskfödda men lägst bland dem som är födda i övrigt nordiskt land.

Diagram 52: Andel vuxna i åldern 18–80 år som upplever att de mår bra efter kön och ålder

Malmö. ProcentOförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Den yngsta åldersgruppen har högst självskattad hälsa bland både kvinnor och män. Lägst självskattad hälsa har män i den äldsta åldersgruppen och kvinnor i åldern 55–64 år. Den självskattade hälsan har ökat mellan 2000–2012 i samtliga åldersgrupper för kvinnor och män, utom i åldersgruppen 55–64 år för båda könen och för män även i åldersgruppen 65–80 år.

 Socialt deltagande

Definition av indikatorn – Andel vuxna i åldern 18–80 år med lågt socialt deltagande.

Socialt deltagande innefattar en rad kontaktytor mot människor, grupper och organisationer i samhället. De tillfråga får ange om de under de senaste tolv månaderna deltagit i till exempel studiecirkel/kurs på sin arbetsplats, i fackföreningsmöte, varit på sportevenemang eller deltagit i en demonstration.

Diagram 53: Andel vuxna i åldern 18–80 år/16–84 år med lågt socialt deltagande efter kön

Malmö, Skåne och riket. Procent[1] - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor och män med lågt socialt deltagande har ökat sedan 2000 i såväl Malmö som Skåne. Riket ligger kvar på samma nivå mellan 2004 och 2008. Andelen kvinnor och män med lågt socialt deltagande är påtagligt lägre i riket än Malmö och Skåne

Observera att Folkhälsoenkät Vuxna avser individer i åldern 18–80 år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer 16–84 år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar. Inga uppgifter finns för riket för år 2000.

Diagram 54: Andel vuxna i åldern 18–80 år med lågt socialt deltagande efter kön och socioekonomisk markör

Malmö. ProcentOförändrad

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor och män i Malmö med lågt socialt deltagande är högst i gruppen sjukskrivna för både kvinnor och män. Även bland arbetslösa kvinnor och män finns en hög andel med lågt socialt deltagande. Sysselsatta och studerande utgör en betydligt lägre andel av gruppen med lågt socialt deltagande. Skillnaderna mellan sysselsatta och sjukskrivna har ökat sedan 2000 bland både män och kvinnor.

Diagram 55: Andel vuxna i åldern 18–80 år med lågt socialt deltagande efter kön och födelseland

Malmö. ProcentOförändrad

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel med lågt socialt deltagande är lägst bland svenskfödda kvinnor och män och högst i gruppen utomeuropeiskt födda kvinnor och män. Andelen med lågt socialt deltagande har ökat i alla grupper utom i gruppen män födda i övrigt nordiskt land, mellan 2000–2012.

Diagram 56: Andel vuxna i åldern 18–80 år med lågt socialt deltagande efter kön och ålder

Malmö. ProcentOförändrad

Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

 

Andel kvinnor och män i Malmö med lågt socialt deltagande är högst i den äldsta åldersgruppen och blir sedan bättre i takt med minskad ålder. Spridningen mellan de olika åldersgrupperna har ökat sedan 2000 och andelen med lågt socialt deltagande har ökat i samtliga åldersgrupper och för båda könen mellan 2000 och 2012.

Hållbart resande

Definition av indikatorn – Andel av Malmöbornas (i åldern 15–84 år) resor som sker med bil, buss, tåg, cykel samt till fots. Andel av inpendlares resor som sker med bil, buss, tåg samt cykel*.

*gäller endast till och från arbete. Pendling definieras som en resa över kommungräns.

Diagram 57: Andel resor med bil, buss, tåg, cykel eller till fots, 2013

Malmö, Helsingborg, Lund, Skåne och Göteborg. Procent - Oförändrad

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

Malmöborna kör bil i mindre utsträckning än helsingborgarna och resenärer i Skåne totalt. Däremot ligger Malmö över Skånesnittet både vad avser resor med kollektivtrafik, cykel och till fots.

Diagram 58: Andel resor med bil, buss, tåg, cykel eller till fots efter kön, 2013

Malmö. Procent - Oförändrad

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

Resvaneundersökningen visar att bil är det transportslag som både kvinnor och män i Malmö väljer i störst utsträckning. Män använder bil i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor använder buss, cykel eller går till fots i högre utsträckning än män.

Diagram 59: Andel resor med bil, buss, tåg, cykel eller till fots efter bostadstyp, 2013

Malmö. Procent - Oförändrad

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

De som bor i villa eller radhus/kedjehus använder bil i större utsträckning än de som bor i flerfamiljshus. De som bor i flerfamiljshus använder övriga transportslag – buss, tåg, cykel och till fots – i större utsträckning än de som bor i villa eller radhus/kedjehus.

Diagram 60: Andel resor med bil, buss, tåg eller cykel efter inpendlares kommun, 2013

Procent - Oförändrad

Källa: Resvaneundersökningen (RVU), Region Skåne

 

Totalt för samtliga inpendlingsorter är bil det vanligast förekommande transportmedlet för att ta sig till och från arbete i Malmö. Inpendlare från Trelleborg är de som använder bil i störst utsträckning. Detta kan komma att förändras eftersom det från och med december 2015 blev möjligt att tågpendla mellan Trelleborg och Malmö. Helsingborg sticker ut vad avser tågpendling till och från Malmö.

Exponering för buller och kvävedioxid

Definition av indikatorn – Antal personer i befolkningen som är trafikbullerexponerande över riktvärden. Bostadens beräknade exponering för bullernivåer över gällande riktvärde 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad.

Diagram 61: Antal personer i befolkningen som är trafikbullerexponerade över riktvärden (>55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad)

Malmö. Antal

Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad

 

Antalet personer som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdet utomhus har minskat med nästan 20 000 personer under tioårsintervallet. Metoderna för kartläggningarna har sett lite olika ut vid de tre tillfällena vilket innebär att resultaten inte är helt jämförbara. De ger dock en indikation på hur bullersituationen är i Malmö.

De långsiktiga målen för åtgärdsprogrammen mot buller är och har varit att de riktvärden som gäller för buller ska uppfyllas för alla i Malmö, vilket ännu inte är fallet. För att dessutom uppnå det som beskrivs i det nationella miljökvalitetsmålet “God bebyggd miljö”, en god ljudmiljö där Malmöborna kan känna frihet från buller, krävs ytterligare insatser än de som ingår i åtgärdsprogrammen. Nytt åtgärdsprogram är under framtagande och ska gälla från och med 2019 (text från Miljöbarometern, Malmö stad).

Diagram 62: Årsmedelhalter av kvävedioxid i taknivå

Malmö, µg/m³

Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad

 

Kvävedioxidhalterna har, sett som årsmedelvärde i taknivå, halverats sedan mitten av 80-talet vid mätplatsen på Rådhuset. Under de senaste åren har halterna legat kring 15 µg/m³, vilket är ungefär 40 procent av gällande miljökvalitetsnorm.

Mätningar i gatunivå kan ännu inte visa någon tydlig trend för årsmedelhalterna av kvävedioxid (vare sig uppåt eller nedåt). I den årliga utvärderingen av Malmös åtgärdsprogram för kvävedioxid utreds beräknade kvävedioxidhalter på 15 centrala vägsträckor. Halterna har år 2015, i genomsnitt för de 15 platserna, minskat med nio procent jämfört med år 2006, då arbetet med åtgärdsprogrammet inleddes (text från Miljöbarometern, Malmö stad).

[1] Utfallet skiljer sig påtagligt åt mellan Skåne och Malmö i förhållande till riket. Frågan är ställd på samma sätt i Region Skånes enkät och i den nationella enkäten och det saknas en förklaring till de påtagliga skillnaderna.