Grupper som särskilt behöver uppmärksammas

Upplevelsen hos de representanter som intervjuats är att den psykiska ohälsan ökar generellt över hela barn- och ungdomsgruppen, men de lyfter några grupper som de bedömer behöver uppmärksammas.

Flertalet av de intervjuade representanterna menar att både flickor och pojkar söker stöd och hjälp för psykisk ohälsa även om flickor gör det i störst utsträckning. En anledning tros vara att det är mer okej att må dåligt som flicka. Till ungdomsmottagningen är det fler flickor som söker, kanske just av denna anledning, men också för att flickor gör fler besök på ungdomsmottagningen som handlar om preventivmedel. En representant från ungdomsmottagningen i Malmö menar dock att Malmö är den kommun i Skåne som har den högsta andelen pojkar som söker (15 procent). BRIS upplever att fördelningen mellan könen är jämn när det till exempel gäller stress, skillnaden är att flickor kontaktar mer via mail och telefon och pojkar mer via chatt. Även inom elevhälsan är upplevelsen att fördelningen mellan könen är relativt jämn vad avser spontana besök.

En representant från Flamman Ungdomarnas hus i Malmö, upplever att när det gäller fritidsgårdar så är det endast en femtedel av besökarna som är flickor. Detta är generellt för fritidsgårdar och särskilt i lite tuffare områden. Anledningarna kan vara flera men bedöms bland annat handla om att aktiviteterna främst är utformade för pojkar och om att fritidsgårdarna ofta ligger i områden som framförallt flickor upplever som otrygga. Dessa reflektioner stämmer väl överens med några av slutsatserna i studien Ung livsstil. I studien framgår det att flickor i Malmö skattar sin hälsa sämre än pojkar och sämre än flickor i andra städer som är med i studien. Separata analyser visar att detta bland annat kan kopplas samman med att flickor är fysiskt aktiva i mindre utsträckning än pojkar, i högre utsträckning är rädda när de är ute på kvällarna samt trivs något sämre med sin livssituation. Det framgår också att pojkar i Malmö vill att staden ska satsa på idrott, medan flickor i första hand tycker att Malmö stad ska satsa på kultur så som bibliotek, dans, musik och kulturskola (Malmö stad & Stockholms universitet, 2017).

Upplevelsen bland flera av de representanter som intervjuats är att den psykiska ohälsan ökar bland nyanlända och att asylprocessen är en grundläggande orsak. Olika förändringar i lagstiftning med mera bedöms ha påverkat förutsättningarna för barnen och när mottagandet inte räcker till påverkar det barn och ungas hälsa.

I en omvärldsanalys från Region Skånes Kunskapscentrum för migration och hälsa, framgår att flera nationella underlag visar att barn är en särskilt utsatt grupp i en migrationsprocess. Asylsökande barn och nyanlända barn är exempelvis kraftigt överrepresenterade bland barn som vårdas i öppen och sluten barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Förekomst av psykisk ohälsa hos barn som flytt är också förhöjd i jämförelse med barn som inte har flykterfarenhet (Region Skåne, 2017 a).

I en rapport från Barnombudsmannen (BO) framgår att 70 procent av cirka 400 skolsköterskor som besvarat en enkät om nyanlända barns hälsa, uppger att det största hälsoproblemet utgörs av psykiska besvär, inkluderat sömnproblem, oro, stress, ångest och ovisshet inför framtiden. Barnens tillstånd förvärras dessutom ofta under vistelsen i Sverige. Det verkar också vara så, att fysiska besvär relativt snabbt avhjälps, medan psykisk ohälsa förblir obehandlad (Barnombudsmannen, 2017 a). I omvärldsanalysen från Kunskapscentrum för migration och hälsa framgår att studier från andra länder också pekar på en ökad risk för bland annat psykisk ohälsa vid tillfälliga uppehållstillstånd. Särskilt ensamkommande barn är utsatta för långvarig stress. Asylsökande barn är en av de prioriterade grupperna för Region Skånes kunskapscentrum migration och hälsa under 2017/2018 (Region Skåne, 2017 a). Även på nationell nivå, genom Kommissionen för en jämlik hälsa, bedöms nyanlända och flyktingar vara en prioriterad grupp. Kommissionen ger i sitt slutbetänkande förslaget att regeringen bör organisera hälsoundersökningar för nyanlända och flyktingar och som också omfattar psykisk hälsa och tandhälsa (Statens offentliga utredningar, 2017 b).

En ytterligare faktor som kan förbättra förutsättningarna för nyanlända barn och ungas hälsa, och som lyfts fram av några av de intervjuade representanterna, är att tydliggöra och eventuellt förstärka godmanskapet.

”Barnet är i en väldigt utsatt situation och gode man får mycket makt.”

Barnombudsmannen har lyft att godmanskapet bör professionaliseras (Barnombudsmannen, 2017 b) och i Malmö stad pågår också en utredning om möjligheten att inrätta en sektion med professionella ställföreträdare i Malmö. Syftet med att anställa personer som kan ta uppdrag som förvaltare, gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare är bland annat att säkerställa en högre kompetens och kvalitet i hanteringen av mer komplicerade ärenden. Idag är det svårt att hitta frivilliga till de mest komplicerande ärendena men också att rekrytera personer som särskilt förordnade vårdnadshavare för barn som saknar föräldrar (Malmö stad, 2017 i).

Flera aktörer från idéburen sektor arbetar för att stödja asylsökande och ensamkommande barn på olika sätt. Inom Rädda Barnen är barn i migration till exempel i stort fokus framförallt när det avser psykisk hälsa. Tillsammans med Malmö stad har Rädda barnen också projektet Access[1], med särskilt fokus på ensamkommande barn i nätverkshem som ofta bedöms bli bortglömda och sällan blir inkluderade i förbättringsåtgärder och utvecklingsinsatser.

Enligt nationella och regionala undersökningar har barn och unga med funktionsnedsättning psykisk ohälsa i större utsträckning än andra. Barn och unga med funktionsnedsättning har mindre trivsel i skolan och är utsatta för mobbning i högre grad än andra barn. Detta gäller särskilt barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med neuropsykiatriska diagnoser. Närvaron och deltagandet i skolan påverkas också (Folkhälsomyndigheten, 2014 b; Region Skåne, 2016).

Eftersom målgruppen ofta behöver stöd från olika aktörer, är deras hälsa beroende av ett fungerande nätverk mellan alla aktörer. I en nationell undersökning från 2015 framgår att 66 procent av kommunerna i undersökningen menade att det fanns ett behov av att utveckla förutsättningarna för formell samverkan (Folkhälsomyndigheten, 2016 d). I Malmö stad har en handlingsplan utarbetats inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa. Planen fokuserar på utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin och ett långsiktigt mål är bland annat att säkerställa och skapa förutsättningar så att personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning får det stöd och den hjälp de är i behov av. Samverkan ska ske mellan berörda förvaltningar men också med idéburen sektor (Malmö stad, 2017 e).

Representanter från Första linjen upplever att det framförallt är svårt att nå ”hemmasittare”, det vill säga de elever som varit frånvarande från skolan under lång tid utan giltig förklaring, och där familjen känner till frånvaron men har svårt att förändra situationen. Hemmasittande barn är en särskilt prioriterad grupp i Skånes länsgemensamma plan för barn och unga för 2018 (Region Skåne, 2017 a).

Inom ungdomsmottagningen lyfts särskilt utlandsfödda samt flickor som lever under hedersförtryck. Detta är två av de grupper som inte söker sig till ungdomsmottagningen i lika stor utsträckning som andra. I vissa fall handlar det om att ungdomen inte upplever att det är okej från familjen att vända sig dit. Flickor som lever under hedersförtryck bedöms till exempel inte söka sig dit eftersom de vet att ungdomsmottagningen behöver anmäla sådana uppgifter till socialtjänsten. Från ungdomsmottagningens sida finns det ett behov av att i större utsträckning försöka nå dessa flickor i områden där de får lov att vistas för familjen. Liksom med elevhälsan bygger många upp en relation med ungdomsmottagningen under flera år och det skapar ett förtroende som upplevs vara viktigt för att ”nå fram”. Till ungdomsmottagningen vänder sig ungdomar frivilligt. Representanter från ungdomsmottagningen bedömer att det dock endast är de som är motiverade till att få hjälp som hittar dit medan de som har det alltför stökigt hemma eller lever i dysfunktionella familjer sällan orkar ta det steget.

[1] Läs mer på: https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-pa-flykt/ankomsten-till-nytt-land/ensamkommande-barn/