Förståelse för risk- och skyddsfaktorer som grund för ett effektivt arbete

För att kunna arbeta systematiskt med universella insatser behövs det kunskap om vilka risk- och skyddsfaktorer som är särskilt viktiga att arbeta med i till exempel ett geografiskt område. En utmaning är att det idag till stor del saknas undersökningar både på nationell och lokal nivå, som ger denna typ av information. Det leder ofta till att insatser istället bygger på information om utfallsdata eller symptom vilket inte bidrar till någon förändring i bakomliggande orsaker (risk- och skyddsfaktorer). I bästa fall bygger insatser på kunskap kring enskilda risk- och skyddsfaktorer, när de egentligen behöver ses i sitt sammanhang eftersom de samspelar med varandra (Malmö stad, 2016 c).

För att säkerställa att det sker ett effektivt arbete för att påverka den negativa trenden kring psykisk ohälsa bland barn och unga, behöver det därför utarbetas underlag från vilka det är möjligt att bedöma vilka de bakomliggande faktorerna är. Insatserna kan då fokusera på att förstärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer i de miljöer som barn och unga rör. Malmö stad beslutade under 2017 att implementera ett styrsystem för ett långsiktigt, strategiskt och systematiskt preventionsarbete för att möjliggöra goda uppväxtvillkor för barn och unga. Inom ramen för Communities That Care (CTC) kommer sådana kartläggningar av risk- och skyddsfaktorer att göras. De ligger sedan till grund för att identifiera insatser som riktar sig mot dessa risk- och skyddsfaktorer sig (Malmö stad, 2016 c). Det är svårt att utifrån den övergripande analys som görs i denna rapport bedöma om Malmö stad redan idag prioriterar universella insatser. Men utifrån de behov som identifierats kan satsningen på CTC vara ett viktigt steg i den riktningen.

Det lokala perspektivet är viktigt för att kunna implementera insatser med syfte att höja/minska en faktor. Men det skulle också vara rimligt att tänka att ett utvecklat arbete kring risk- och skyddsfaktorer är värdefullt även på nationell och internationell nivå. Om det fanns nationella undersökningar av risk- och skyddsfaktorer skulle det vara möjligt med jämförelser mot såväl ett nationellt snitt som mot andra geografiska områden. Det skulle också underlätta arbetet med att definiera ”problemnivåer”, det vill säga vad vissa nivåer av risk- och skyddsfaktorer faktiskt innebär i form av ökad risk. Detta kan vara värdefullt som underlag för prioritering.