Förändringar i stadsmiljön

Stadsplanering är viktigt till exempel när det gäller att främja tillit mellan människor (se sid 60 och 58), och tillit och sociala relationer påverkar i sin tur hälsan (Giordano & Lindström, 2012). Integrerade bostadsområden, med en blandning av bebyggelse och människor, och med platser som de boende kan ta till sig som ”våra platser”, bidrar till att tillit mellan boende ökar (Malmö stad, 2013 a).  Det ligger väl i linje med inriktningen i Malmö stads översiktsplan i vilken det bland annat framgår att: Malmö eftersträvar ett varierat utbud av bostadstyper i alla stadsdelar /…/den nära miljön vid bostaden ska bidra till trygghet och till möjlighet att lära känna sina grannar och få tillit till sin omgivning (Malmö stad, 2014).

Även tillgången till grönytor påverkar den psykiska hälsan positivt. Undersökningar visar att barn som bor nära gröna och varierade naturområden är friskare än de som bor längre ifrån. De är mer fysiskt aktiva, leker mer variationsrikt, utvecklar en bättre koncentrationsförmåga, får bättre inlärning och minne, hamnar mindre ofta i konflikter samt samarbetar bättre än barn i konstgjorda, sterila utomhusmiljöer (Malmö stad, 2013 a).

Förtätning har många positiva effekter så som att det kan vara ett medel för att nå en tätare och mer blandad stad. Områden kan sammanlänkas och tryggare passager och stadsmiljöer skapas genom att fler väljer att röra sig till fots eller med cykel. Men förtätning kan också påverka miljö och hälsa negativt, eftersom luftkvaliteten kan försämras i tätare stadsmiljöer. Det finns också en risk att gröna ytor byggs bort vid förtätning, vilket kan påverka barn och ungas psykiska hälsa negativt (Malmö stad, 2010).

Enligt Malmö stads översiktsplan ska Malmö förtätas genom att växa inåt. Men i översiktsplanen framgår att en tätare stad inte ska vara en mindre grön stad, utan tvärtom. I översiktsplanen framgår att: Förtätning med grönska kan ske på olika sätt. Närhet till grönskande stadsrum ska öka och med fler människor på samma yta behövs både nya stora och små parker och utveckling av de nuvarande. Parker ska ligga lättillgängliga och integrerade med bostäder, inte i överblivna ytor mellan bebyggelseenklaver eller i “grönstråk” längs trafikleder (Malmö stad, 2014).

Studier visar också att hjärnan, och därmed den psykiska hälsan, kan påverkas av luftföroreningar. I flera studier har luftföroreningar kopplats till psykiska sjukdomar, depression och ångest, men även autism, samt utveckling och inlärning hos barn. En studie vid Umeå universitet, där hela befolkningen under 18 års ålder i Stockholms län, Västra Götaland, Skåne och Västerbotten studerades, visar att barn i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar hade högre risk för att ha minst ett läkemedelsuttag för en psykiatrisk diagnos. Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar (Oudin m fl, 2016). Luftkvaliteten i Malmö har generellt blivit bättre (se sid 98).

Slutligen är ljudmiljön viktig när det gäller barns vistelsemiljöer. Flera studier visar tydliga kopplingar mellan buller och hälsa, samt buller och koncentrationssvårigheter i skolan. I skolmiljön har barn med hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, ADHD eller liknande diagnoser samt barn med annat modersmål i större utsträckning påverkas negativt av buller (Standsfeld m fl, 2005). Antalet personer som är utsatta för trafikbuller från vägtrafik har minskat i Malmö, vilket till stor del beror på hastighetssänkningar (se sid 98). Andelen är dock fortfarande hög jämfört med Stockholm och Göteborg (Malmö stad, 2018 c). i Malmö stads åtgärdsprogram mot buller är den enskilt viktigaste orsaken till att många Malmöbor exponeras för buller, förutom själva bullerkällan, att Malmö är en tät stad samt att biltrafiken prioriterats under en lång tid (Malmö stad, 2013 b).

I vilken utsträckning som stadsplaneringen har påverkat utvecklingen av den psykiska hälsan hos barn och unga är svår att bedöma, särskilt eftersom stadsplaneringsprocesser är långa och effekterna av dem ses först i ett långsiktigt perspektiv.