Fler möjligheter och individualisering

Enligt en nationell utredning från 2006 pekar flera studier på att effekterna av individualisering och differentiering i samhället ger en ökad risk för psykisk ohälsa (Statens offentliga utredningar, 2006). Utredningen lyfter att i ett mer individualiserat samhälle värderas ett självständigt tänkande, levnadsvillkoren varierar mer än innan och det finns inte samma gränser för vad som är rätt och fel. Därför finns det också en risk för att gapet ökar mellan förväntningar och det som är realistiskt. Utredningen hänvisar till studier som har visat på att människors levnadsvillkor har förbättrats markant men att människors förväntningar har utvecklats ännu snabbare på grund av den valfrihet och de möjligheter som finns. Resultatet blir att upplevelsen av brist ökar trots att levnadsvillkoren har förbättrats. En i grunden positiv utveckling där barn och ungdomars förväntningar ska behandlas med respekt och där de ska ges rätt till inflytande, kan vara en källa till ökat missnöje och upplevelse av stress.

World Value Survey är ett internationellt system som använts sedan 1981 för att följa utvecklingen av människors värderingar. I den senaste undersökningen från 2014 ingick 61 länder. Sverige har under många år representerat extremen för de två dimensioner i studien som rörde individualisering. Det innebär att människor i Sverige mer än i något annat land anser att den enskilde kan göra egna rationella bedömningar och betonar individuellt välbefinnande och självförverkligande mer än i andra länder. Samtidigt finns det en hög tillit till andra människor (World Values Survey, 2015). Om individualisering bidrar till ett ökat gap mellan förväntningar och vad som är realistiskt, så skulle resultaten för Sverige kunna förklara att Sverige sticker ut i negativ bemärkelse i jämförelse med andra länder och uppvisar en mer negativ utveckling av den psykiska hälsan.

En diskrepans mellan förväntningar och vad som är realistiskt att uppnå, när upplevelsen av brist ökar trots att levnadsvillkoren har förbättrats, kan också leda till en förskjutning av begreppen som används vad avser psykisk hälsa. Naturliga upp- och nedgångar i livet rapporteras då som psykiska besvär. Det är inte heller lika stigmatiserat med psykisk ohälsa idag som tidigare vilket kan bidra till att det är lättare att söka hjälp eller att rapportera psykiska besvär (Mårdby & Krantz, 2017). I Ung livsstil framgår att i flera forskningssammanhang så har en mer omfattande och komplicerad process att finna sin könsidentitet lyfts fram som en orsak till att flickor rapporterar sämre hälsa än pojkar. Olika studier visar till exempel att flickor i större utsträckning är bekymrade över sitt utseende. I en kommande rapport från Ung Livsstil framgår också att flickor är mindre optimistiska än pojkar när det gäller möjligheter i skola, på fritid och i framtiden (Malmö stad & Stockholms universitet, 2017).

Ökningen av den självskattade psykiska ohälsan tycks dock inte enbart kunna förklaras med att ungdomar fått ett annat sätt att förhålla sig till och uttrycka psykiska besvär i enkäter och intervjuer, framförallt inte i den utsträckning som den psykiska ohälsan ökat under de senaste åren. En ökning har också skett bland ungdomar som behöver sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom vilket talar för en faktisk allmän försämring av den psykiska hälsan bland ungdomar (Socialstyrelsen, 2013).