Boendemiljö och stadsutveckling

Strukturell hemlöshet

 

Diagram 14: Strukturell och social hemlöshet

Andel av samtliga hemlösa i Malmö. Procent.


Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

Sedan ett antal år tillbaka har den strukturella hemlösheten ökat. För 2017 är det första gången sedan 2012 som skillnaden mellan social och strukturell hemlöshet inte ökar. Det finns flera orsaker till att människor blir strukturellt hemlösa, till exempel bristande förankring på bostadsmarknad och arbetsmarknad eller obetalda hyror. Den vanligaste orsaken är bristande förankring och det är också denna kategori som har ökat mest under de senaste åren.

Diagram 15: Andel strukturellt och socialt hemlösa efter kön

Andel av samtliga strukturellt respektive socialt hemlösa i Malmö. Procent

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

 

Andelen av de hemlösa som är kvinnor har ökat i ett långsiktigt perspektiv, det gäller både kvinnornas andel av de strukturellt hemlösa och de socialt hemlösa. Männens andel har i motsvarande mån minskat. Skillnaden i andelen hemlösa mellan könen har minskat men när det gäller social hemlöshet är skillnaderna fortfarande stora.

Det är betydligt vanligare att män är hemlösa till följd av missbruk och/eller psykisk ohälsa medan det är fler kvinnor än män som lever i hemlöshet som har barn. Vid senaste kartläggningen var kvinnornas andel av hemlösa med barn 60 procent (Malmö stad, 2017 h).

Diagram 16: Andel strukturellt hemlösa efter hushållstyp

Andel av samtliga strukturellt hemlösa i Malmö. Procent

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

 

Under tidsperioden 2009–2016 har andelen av de strukturellt hemlösa som är hushåll med barn ökat kraftigt. Andelen gifta med barn bland de strukturellt hemlösa fortsatte öka under 2017.

En sannolik orsak till utvecklingen är att antalet hemlösa med kort vistelsetid i Sverige (0–3 år) har ökat mycket på senare år och att en relativt hög andel av dessa har barn. 2017 hade 65 procent i denna grupp barn jämfört med 44 procent bland personer födda i Sverige eller födda utomlands med längre tid i Sverige än tre år (Malmö stad, 2017 h).

Diagram 17: Andel hemlösa efter födelseland (per världsdel)

Andel av samtliga hemlösa i Malmö. Procent

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

Den största gruppen bland de hemlösa i Malmö 2017 var födda i Asien (45 procent), därefter Sverige (29 procent), övriga Europa (13 procent) och Afrika (12 procent). Andelen hemlösa som är födda i annat land än Sverige har ökat under de senaste åren medan andelen hemlösa som är födda i Sverige har minskat.

Diagram 18: Antal hemlösa barn efter åldersgrupp

Barn i hemlösa hushåll i Malmö. Antal.

Källa: Malmö stad, Malmö stad hemlöshetsräkning

Antal barn i strukturellt hemlösa hushåll har ökat påtagligt mellan 2009 och 2017 i alla åldersgrupper. Det finns flest hemlösa barn i åldrarna 0–6 år och antalet minskar sedan med stigande ålder. Barnen i strukturellt hemlösa hushåll utgör 98 procent av de hemlösa barnen i Malmö år 2017. Ökningen av antalet hemlösa barn är avsevärt mycket större än befolkningsökningen i samma åldersgrupp och vid kartläggningen i oktober 2017 befann sig 1,5 procent av alla barn i Malmö i hemlöshet (Malmö stad, 2017 h).

Kollektiv styrka

Definition av indikatorn – Nivån av kollektiv styrka i ett område. Bygger på uppgifter om befolkningen i åldern 18–85 år.  Begreppet kollektiv styrka handlar om i vilken utsträckning de boende i ett område har förmågan och viljan att skapa och upprätthålla gemensamma normer och områdets nivå av kollektiv styrka är en viktig faktor för att förstå variationer gällande trygghet mellan olika områden.

Indexet för kollektiv styrka bygger på två delar: social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll (respektive del kan anta värden mellan 0–20). Den totala kollektiva styrkan kan anta värden mellan 0–40. Det värde som redovisas är ett medelvärde där högre värden indikerar högre nivåer av kollektiv styrka

För denna indikator redovisas exempel på stadsområdes- och delområdesnivå eftersom indikatorn Kollektiv styrka i hög utsträckning handlar om social sammanhållning och informell social kontroll i ett mindre geografiskt område.

Diagram 19: Nivån av kollektiv styrka i befolkningen 18–85 år efter kön, år 2012 och 2015 - Oförändrad

Malmö och stadsområden. Värde 0–40.

Källa: Malmö områdesundersökning 2012 och 2015[1], Malmö högskola, Malmö stad och polisområde Malmö

Diagram 20: Nivån av kollektiv styrka i befolkningen 18–85 år efter delområde år 2015 - Oförändrad

Malmö, stadsområde Söder och delområden. Värde 0–40.

Källa: Malmö områdesundersökning 2012 och 2015, Malmö högskola, Malmö stad och polisområde Malmö

 

I Malmö som helhet och på stadsområdesnivå är nivån av kollektiv styrka relativt jämn, men stadsområde Väster ligger något högre än de andra. Det är först när statistik visas utifrån delområden som skillnader syns tydligt. För att illustrera dessa skillnader visar diagram 20 skillnaderna i stadsområde Söder. Hermodsdal har den lägsta nivån (19) och Käglinge den högsta (27).

* I några delområden (Eriksfält, Heleneholm, Kastanjegården, Lockarp och Toarp) har för få respondenter svarat för att resultatet ska kunna redovisas.

Tillit till andra

Definition av indikatorn – Andel av befolkningen i åldern 18–80 år med låg tillit till andra människor. Utgår från frågan ”Man kan lita på de flesta människor”.  Svarsalternativen är Håller inte alls med, håller inte med, håller med, håller med fullständigt. Svar enligt Håller inte alls med eller håller inte med betraktas som låg tillit.

Diagram 21: Andel av befolkningen 18–80 år med låg tillit till andra efter kön

Malmö och Skåne. Procent. - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne

Andel kvinnor och män med låg tillit till andra har minskat något sedan år 2000. Detta avser såväl Skåne som Malmö. Malmö har en något högre andel kvinnor och män med låg tillit till andra än män och kvinnor i Skåne.

Diagram 22: Andel av befolkningen 18–80 år med låg tillit till andra efter socioekonomisk markör och kön

Malmö. Procent. – Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne

De som är i sysselsättning skiljer sig åt från övriga kategorier, och andelen med låg tillit är lägre i denna grupp. Vid en jämförelse mellan sysselsatta och arbetslösa så har skillnaderna mellan dessa grupper ökat sedan 2000 avseende kvinnor, medan skillnaderna har minskat för män.

Diagram 23: Andel av befolkningen i åldern 18–80 år med låg tillit till andra efter födelseland och kön

Malmö. Procent- - Oförändrad

Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne

Andel kvinnor och män med låg tillit till andra är högre bland dem som är födda i ett utomeuropeiskt land eller i ett annat land i Europa (frånsett Norden) jämfört med dem som är födda i Sverige. Skillnaden mellan grupperna har ökat sedan 2000 för kvinnor, medan skillnaden mellan grupperna ligger kvar på samma nivå för män. Lägst andel med låg tillit till andra finns i gruppen kvinnor och män födda i övriga Norden.

Diagram 24: Andel av befolkningen i åldern 18–80 år med låg tillit till andra efter ålder och kön

Malmö. Procent. – Oförändrad


Källa: Folkhälsoenkät Vuxna, Region Skåne

Andel kvinnor med låg tillit till andra är högst i den yngsta åldersgruppen och för kvinnor i åldersgruppen 45–54 år. Medan andelen med låg tillit i den yngsta åldersgruppen har minskat för kvinnor har den ökat för män i samma ålder. Andel kvinnor och män med låg tillit är lägst i gruppen 65–80 år.

Energianvändning per invånare

Definition av indikatorn – Total energianvändning för Malmö per invånare (megawattimme (MWh)/person)

Diagram 25: Total energianvändning per invånare efter sektor

Malmö. MWh/person.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Under år 2016 minskade energianvändningen per invånare ytterligare och den uppgår nu till 20,82 MWh/person. Målvärdet för år 2020, som är 21,89 MWh/person, uppnåddes redan år 2015. Totalt har energianvändningen per invånare i Malmö minskat med 23,2 procent till och med år 2016. Minskningen sedan år 2004 beror delvis på Malmös befolkningsökning, som uppgått till cirka 5000 personer årligen sedan år 2006.

Malmös målnivå för år 2030 är att energianvändningen ska sänkas med ytterligare 20 procent per person, vilket innebär en energianvändning på 17,35 MWh per person i Malmö. Det grå fältet visar Malmös målnivå, att energianvändningen ska sänkas med minst 20 procent per person fram till år 2020 och sedan med ytterligare 20 procent fram till år 2030, jämfört med genomsnittlig användning under år 2001–2005.

Inom hushållssektorn har energianvändningen per invånare minskat med 37 procent sedan år 1990 och transportsektorns energianvändning har minskat med 29 procent. Detta innebär att år 2016 är energianvändningen per invånare ungefär lika stor inom kategorierna hushåll och transporter. Kategorin övriga tjänster är den enda sektor där energianvändningen har ökat, med tio procent under den redovisade perioden. Inom både kategorin industri och byggverksamhet samt offentlig verksamhet har energianvändningen minskat med 43 respektive 40 procent. Jordbruk, skogsbruk och fiske är den kategori som är minst i Malmö men där har även energianvändningen minskat mest, med hela 60 procent. (text från Miljöbarometern, Malmö stad).
*Under år 2005–2009 användes en annan indelning för statistiken av SCB. Därför redovisas i diagrammet värden för år 2004 istället för år 2005.

Förnybar och återvunnen energi

Definition av indikatorn – Förnybar och återvunnen energi inom Malmös geografiska område (GWh).

Diagram 26: Förnybar och återvunnen energi efter typ av ursprung

Malmö. GWh.

Källa: Vindstat, Vattenfall, Eon, VA SYD, SYSAV, Hagavik, Länsstyrelsen

Den förnybara och återvunna energin som genereras inom Malmös geografiska område uppgick år 2016 till 1 551 GWh. Totalt sett har den inte förändrats så mycket under de senaste nio åren utan legat kring 1 600 GWh.

Vid en jämförelse inom Malmös geografiska område så utgjorde den totalt genererade förnybara energin nästan 23 procent av den totalt använda energin under år 2016. Detta år låg energianvändningen på 6 840 GWh och den producerade energin med förnybart ursprung uppgick till 1 551 GWh.

Det råder olika meningar om hur mycket av det brända avfallet som kan anses vara förnybart. Enligt Energimyndigheten har avfallet förnybart ursprung till cirka 85 procent avseende vikten och till knappt 60 procent avseende energin. Här används 65 procent som schablon för hur stor del av det brända avfallet som anses ha förnybart ursprung (text från Miljöbarometern, Malmö stad).

Koldioxidutsläpp

Definition av indikatorn – Koldioxidutsläpp i Malmö per invånare (ton/person och år)

Diagram 27: Koldioxidutsläpp efter sektor

Malmö. Ton/invånare.

Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad

 

Koldioxidutsläppen per person minskade mellan år 2010 och 2016 på grund av främst minskade utsläpp från industri- och energisektorn. Förändringarna under de senaste tio åren inom denna sektor beror till stor del på hur mycket Öresundsverket[2] var i drift under respektive år. Även Malmös befolkningsökning på cirka 5000 personer årligen sedan år 2006, bidrar till minskningen. Utsläppen per person är år 2016 de lägsta under den redovisade perioden.

Fram till dess att Öresundsverket driftsattes visar statistiken att utsläppen har minskat lite sedan 1990. Mellan år 2005 och 2010 ökade koldioxidutsläppen per invånare i Malmö med nästan 52 procent vilket till stor del kan tillskrivas Öresundsverkets utsläpp. Öresundsverket med sin fossilgasdrift har avsevärt försvårat möjligheterna att uppnå målsättningen att minska växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med år 1990 (text från Miljöbarometern, Malmö stad).

[1] Malmö områdesundersökning är en urvalsundersökning med cirka 8000 respondenter som genomförs i samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad och Polisen. Svarsfrekvens på Malmönivå drygt 50 procent 2012 och drygt 40 procent 2015. Nästa mätning görs hösten 2018.
[2] Öresundsverket levererar värme till Malmö och Burlövs fjärrvärmenät och el till hela det nordiska elsystemet.