Bilaga 2 – Bakgrund

Uppdraget att utveckla en hållbarhetsrapport har sitt ursprung i Malmökommissionens arbete och i samband med att Malmökommissionens slutrapport behandlades 2013 beslutade kommunstyrelsen om att ge stadskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för detta. Utredningsarbetet ledde genom samtal och diskussioner med interna och externa representanter vidare till en första pilotrapport för 2015.

Indikatorer för hållbar utveckling

För att mäta förändring behöver konkreta tecken på denna förändring identifieras för att kunna jämföras med den ursprungliga situationen. Det konkreta tecknet på förändring kallas indikator. En indikator kan därmed sägas vara: en mätbar företeelse som visar eller indikerar tillståndet i ett större system. Genom att följa en indikator över tid är det möjligt att få en uppfattning om utvecklingen inom utvalda områden.

För att mäta en hållbar utveckling behövs indikatorer för att följa socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. De sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna i en hållbar utveckling är dock inbördes beroende av varandra och det är svårt att dra en skiljelinje mellan indikatorer för respektive dimension. Till exempel mäter sysselsättningsgrad och andel elever med behörighet till gymnasiet både den ekonomiska och den sociala dimensionen.

Med Agenda 2030 följer 17 mål, 169 delmål och förslag på indikatorer för uppföljning. Det finns anledning att beakta detta inför kommande hållbarhetsrapportering.[1]

Bakgrund till urval och inriktning på indikatorerna

Arbetet med att identifiera indikatorer för hållbar utveckling i Malmö har gått igenom olika steg för att säkerställa indikatorernas relevans och kvalitet[2]. Urvalet bygger i grunden på en granskning av det arbete som pågår nationellt och internationellt gällande indikatorer för hållbarhet. Utöver det har tre kriterier använts för urvalet: Indikatorns påverkan på hållbar utveckling i Malmö/globalt, Malmö stads möjlighet att påverka utfallet av indikatorn och relevans på övergripande nivå. Det har till exempel varit en viktig utgångspunkt vid urvalet av indikatorer att inte endast enskilda förvaltningar har förutsättningar för att påverka indikatorn och att indikatorerna beskriver samhällets utveckling snarare än verksamheten. Som nämndes tidigare ska Agenda 2030 och tillhörande indikatorer för uppföljning beaktas i det fortsatta arbetet.

Indelningsgrunder

Ett bra beslutsunderlag förutsätter att informationen som presenteras ger stöd för prioriteringar i ett långsiktigt perspektiv. Det är därför angeläget att indikatorerna som används speglar skillnader mellan olika grupper i befolkningen och mellan olika områden i staden. Detta har varit särskilt tydligt gällande skillnader i hälsa mellan olika grupper – vilket påverkar den hållbara utvecklingen negativt. Där det är relevant och möjligt presenteras indikatorerna utifrån inledningsgrunder så som inkomst, utbildningsnivå och yrke/position på arbetsmarknaden. Dessa ger alla en uppfattning om social position i samhället. Indikatorerna presenteras också i de fall det är relevant utifrån kön, svensk respektive utländsk bakgrund samt ålder. Samtliga indelningsgrunder bidrar till att synliggöra eventuella strukturella skillnader mellan olika grupper i befolkningen och ger förutsättningar för att göra prioriteringar efter behov.

För samtliga indikatorer är utgångspunkten för mätning folkbokförda individer i Malmö eftersom det oftast inte finns data för personer som inte är folkbokförda.

Förändring

En viktig utgångspunkt vid uppföljningen av de prioriterade indikatorerna kommer vara att, förutom att ge en nulägesbild, också visa på förändring. Det innebär till exempel att följa upp hur stor andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesprogram. Men att också följa upp förändringen, det vill säga hur behörighetsgraden har förändrats mellan två tidpunkter. Detta är en viktig utgångspunkt för vidare prioriteringar. Med anledning av detta finns det ett behov av att kunna följa utvecklingen över tid, och därför också säkerställa att det finns tillgång till uppdaterade data.

Källor

De indikatorer som prioriterats kommer från ett antal olika källor, vissa från register och andra från enkätundersökningar. Genomgående för flera av indikatorerna är att de är så kallade ”trögrörliga” indikatorer som förändras långsamt över tid och inte påverkas av tillfälliga förändringar i samhället. Det är därför sällan möjligt att se några större förändringar från år till år. Detta är också en anledning till att flera av enkätundersökningarna görs med längre tidsintervall. Det som ofta efterfrågas i enkätundersökningar avser självskattningar och upplevelser. Sådana subjektiva uppgifter och objektiva mått har visat sig komplettera varandra på ett bra sätt.

[1] Mer information finns på https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Sa-arbetar-SCB-med-de-globala-malen-i-Agenda-2030/
[2] Mer information om urvalet finns i Utredning integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning – med tillhörande projektplan” (STK-2015-37). I den tillhörande projektplanen beskrivs Malmö stads arbete med hållbarhetsintegrering.