Barns och ungas uppväxtvillkor

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Definition av indikatorn – Andel barn 0–17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta hushåll avses hushåll med låg inkomst eller försörjningsstöd. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på försörjningsstödsnormen som fastställdes på 1980-talet (då socialbidragsnorm) och en norm för boendeutgifter. Med försörjningsstöd menas att sådant erhållits minst en gång under året.

Diagram 3: Andel barn 0–17 år i ekonomiskt utsatta hushåll

Storstäder och riket. Procent. - oförändrad

Källa: Barnfattigdomsrapporter, Rädda Barnen

Diagram 4: Andel barn 0–17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 1991–2013

Malmö. Procent. - oförändrad

Källa: Barnfattigdomsrapporter, Rädda Barnen

Sedan år 2000 har andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö minskat något. Medan Stockholm och till viss del också Göteborg haft en positiv utveckling de senaste åren och succesivt närmat sig rikssnittet, har Malmö legat kvar på en hög nivå med små förändringar och tillfälliga uppgångar i samband med lågkonjunktur. Rädda Barnen har följt utvecklingen av barnfamiljernas ekonomi i Sverige sedan 1991. Då låg andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö på 25 procent, och mellan 1991 och 2013 har andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll därmed ökat (se diagram 4, observera att statistik saknas för 1992–1996).

Diagram 5: Andel barn 0–17 år i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars bakgrund

Malmö. Procent. - oförändrad


Källa: Barnfattigdomsrapporter, Rädda Barnen

Andelen barn till föräldrar med svensk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat något mellan 2000 och 2013. En större minskning (13 procentenheter) ses för barn till föräldrar med utländsk bakgrund under samma tidsperiod. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll är dock högre bland familjer med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna är närmre 40 procentenheter för Malmö totalt.

*Uppgifter för år 2003 finns ej tillgängligt avseende ”barn i ekonomiskt utsatta hushåll – efter föräldrars bakgrund”.
*En viktig faktor som kan påverka utfallet är att gränspendlares inkomst inte finns med i statistiken. Detta kan bidra till att den ekonomiska utsattheten i vissa geografiska områden överskattas. Detta avser särskilt de västra delarna av Malmö.
*Rädda barnen kommer fortsättningsvis att presentera barnfattigdomsrapporter mer sällan än tidigare.

 

Inskrivna barn i förskola och pedagogisk omsorg

Definition av indikatorn – Andel barn 1–5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg är en verksamhet där barn tas omhand i personalens eget hem (traditionellt familjedaghem) eller olika flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg kan även bedrivas i en särskild lokal.

Diagram 6: Andel inskrivna barn 1–5 år i förskola

Andel av befolkningen i 1–5 år, kommunala och fristående förskolor. Procent.


Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal

Andelen inskrivna barn i förskolan i Sverige som helhet låg under 2016 på 84 procent av det totala antalet barn i förskoleålder. I de tre storstäderna låg motsvarande andel på 81–83 procent. Andelen inskrivna barn i förskolan har varit i stort sett oförändrad sedan 2012.

Diagram 7: Andel inskrivna barn 1–5 år i förskola efter huvudman

Andel av inskrivna barn totalt. Procent.

Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal

I Malmö och Göteborg är fördelningen av inskrivna barn i förskola mellan fristående och kommunala förskolor relativt jämn, medan Stockholm har en högre andel barn i fristående förskolor (cirka 20 procentenheter högre). I Malmö gick 86 procent av de inskrivna barnen i kommunala förskolor under 2016.

Diagram 8: Andel inskrivna barn i förskolan i Malmö efter ålder och kön, 2017

Andel av befolkningen i respektive åldersgrupp, kommunala och fristående förskolor. Procent.

Källa: IST analys, förskoleförvaltningen Malmö stad

Fördelningen mellan andelen inskrivna flickor och andelen inskrivna pojkar är jämn i samtliga ålderskategorier i Malmö. Andelen inskrivna 1-åringar är lägre än övriga ålderskategorier och för denna kategori ses även stora fluktuationer över åren, till skillnad från inskrivningsgraden i övriga ålderskategorier som legat relativt stabil de senaste åren. Av de inskrivna barnen som redovisas i diagram 7 är cirka 7–16 procent (varierar mellan åldersgrupper) inskrivna i fristående förskolor.

*Bara ett litet antal barn är inskrivna i pedagogisk omsorg. Dessa uppgifter redovisas därför endast i Tabellsamling – Malmö stads hållbarhetsrapport 2017.
*Statistik för andel inskrivna barn är från 1 januari respektive år, och gäller “andel (%) av antal barn i befolkningen i respektive åldersgrupp”. Befolkningsstatistiken med det totala antalet barn i respektive åldersgrupp är från 31 december året innan.

 

Behörighet till gymnasiet

Definition av indikatorn – Andel elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program (förklaringar till statistiken finns sist i avsnittet). Endast behörighet till yrkesförberedande presenteras eftersom det inkluderar alla som är behöriga till gymnasieskolan. Avser elever folkbokförda i kommunen och avser läsår.                       

Observera att flertalet av diagrammen för denna indikator börjar vid 50 procent för att tydligare kunna visa trenden över tid.

Diagram 9: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter kön

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.

Källa: Skolverket, Siris

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program är lägre i Malmö än i riket för såväl flickor som för pojkar, men skillnaderna mellan Malmö och riket minskar. Andelen behöriga är högre bland flickor än bland pojkar i både riket och i Malmö. Andel behöriga har minskat mellan läsåren 2010/2011 och 2016/2017, minskningen är tydligast för pojkar.

Diagram 10: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter föräldrars utbildningsnivå

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.


Källa: Skolverket, Siris

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning än bland barn till dem med endast förgymnasial eller gymnasial utbildning. Detta gäller för både riket och för Malmö.

En lägre andel av eleverna i Malmö än i riket har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Läsåret 2016/17 var det ungefär 53 procent av eleverna i Malmö som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning, ungefär 47 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. I riket hade 56 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning, drygt 44 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har dock ökat både i riket och i Malmö över tid (Malmö stad, 2017 c).

Diagram 11: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter huvudman

Skolor Malmö och i riket. Procent

Källa: Skolverket, Siris

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i fristående skolor än i kommunala i såväl riket som i Malmö, och andelen behöriga har sjunkit i kommunala skolor under senare år. Andelen behöriga i kommunala skolor är lägre i Malmö än i riket, för fristående skolor ligger Malmö på samma nivå som riket. Elevsammansättningen i fristående och kommunala skolor ser olika ut i Malmö såväl som i riket vilket har betydelse för betygsresultateten. Exempelvis har föräldrarna till eleverna i fristående skolor högre utbildningsnivå än föräldrarna till eleverna i kommunala skolor (Malmö stad, 2017 g).

Diagram 12: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter bakgrund

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.


Källa: Skolverket, Siris

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre bland elever med svensk bakgrund än bland elever med utländsk bakgrund. Samma mönster ses för riket som för Malmö och sett över tid från 2010/2011 till 2016/2017. Det är bland barn med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som skillnaden är som störst mellan Malmö och riket.

Diagram 13: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter tid i Sverige

Kommunala och fristående skolor i Malmö och riket. Procent.

Källa: Skolverket, Siris

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i elevgruppen exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund än i gruppen samtliga elever. Detta gäller i Malmö såväl som i riket för kommunala skolor. För fristående skolor finns inga större skillnader mellan grupperna, detta beror i stor utsträckning på att det finns mycket få nyanlända elever inom fristående verksamhet (Malmö stad, 2017 g). Andelen behöriga i gruppen exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i Malmö är lägre än föregående läsår men är på samma nivå som läsåret 2014/2015. Andelen behöriga elever i gruppen samtliga elever har också minskat jämfört med föregående läsår.

Definitioner

  • Andel behöriga till yrkesprogram – andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att vara behörig krävs godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).
  • Elever med svensk bakgrund – i gruppen elever med svensk bakgrund ingår elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Elever med okänd bakgrund, till exempel elever med tillfälliga personnummer, ingår inte längre i gruppen svensk bakgrund. Det gjorde de till och med 2014.
  • Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige – elever med båda föräldrarna födda utomlands, men som själva är födda i Sverige.
  • Elever med utländsk bakgrund födda utanför Sverige – elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige.
  • Föräldrarnas högsta utbildningsnivå – Förgymnasial eller gymnasial utbildning avser elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning. Eftergymnasial utbildning avser elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning.
  • Samtliga elever exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund – Nyinvandrade elever är elever som har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i det svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund är elever som saknar personnummer.