Avgränsningar i rapporten

Hälsobegreppet omfattar flera dimensioner som hänger samman och är svåra att avgränsa. Det förs inget vidare resonemang i rapporten om olika tolkningar av begreppet. I rapportens tema läggs fokus vid psykisk hälsa.

Som en del av arbetet med rapporten har några representanter intervjuats från olika verksamheter som möter barn och unga i sitt arbete, och en del av underlaget från intervjuerna används i rapporten. Dessa personer står dock inte för en heltäckande bild av respektive verksamhet och det görs ingen kartläggning av alla aktörer och verksamheter i Malmö. De framgångsfaktorer och utmaningar som presenteras i rapporten ska därför ses som exempel. Under avsnittet Läsanvisning framgår vilka verksamheter som är representerade.

Rapporten innehåller en del resonemang som inte särskilt knyter an till Malmö. Detta beror på att det är viktigt att sätta Malmö i sitt sammanhang i denna fråga eftersom den psykiska hälsan bland barn och unga också försämras i ett nationellt perspektiv.

I hållbarhetsrapport 2017 har det inte gjorts några förändringar i befintliga indikatorer, och de har inte heller kompletterats med ytterligare. Det finns ett behov av att utveckla samlingen av indikatorer men det har varit ett medvetet val att avvakta så att eventuella förändringar kan anpassas till Agenda 2030. Agendan är ett program som innehåller de 17 målen, 169 målen samt Statistiska centralbyråns (SCB) förslag på indikatorer. Under våren 2018 kommer regeringen att presentera en handlingsplan och synliggöra nationella indikatorer för uppföljning. Detta kan komma att utgöra ett underlag för framtida utveckling av Malmö stads hållbarhetsrapportering.