Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Inom vård- och omsorgsverksamheten erbjuds stöd och hjälp till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Äldreomsorgen omfattar bland annat hemtjänst, korttidsvård, särskilt boende (äldreboende) och mötesplatser för äldre. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning omfattar exempelvis boende enligt LSS[1] för personer med funktionsnedsättning, daglig verksamhet, personlig assistans och socialpsykiatri.

Till följd av omorganisationen och den omfördelning av verksamheter som skett är det i denna rapport inte meningsfullt att följa nettokostnadsutvecklingen för de verksamheter som berörts, då nettokostnaderna efter omorganisationen inte är jämförbara med nettokostnaderna före omorganisationen.

Trygghet, delaktighet, tillgänglighet och inflytande är viktiga kvalitetsbegrepp inom såväl äldreomsorg som omsorg om personer med funktionsnedsättning. I grunden handlar det om brukarens upplevelse av verksamheten och den blir därför central att känna till för att driva verksamhetsutveckling. För äldreomsorgen fångas brukarnas upplevelse genom Socialstyrelsens årliga brukarundersökning. Inom funktionsstödsområdet har Malmö börjat använda ett relativt nytt verktyg som är särskilt utvecklat för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Brukarundersökningarna innebär bland annat att goda exempel från verksamheter med hög brukarnöjdhet kan spridas till verksamheter med sämre resultat. Den nya organisationen har under hösten lagt mycket tid på att kartlägga och inventera det utvecklingsarbete som påbörjats i den tidigare organisationen. Andra viktiga fokusområden, som påverkar brukarnas upplevelse av verksamheten, har under året varit kompetensförsörjning, minskad sjukfrånvaro och förbättrad bemanningsplanering.

Digitalisering innebär möjligheter till en mer effektiv och tillgänglig verksamhet för såväl brukare som medarbetare inom hela vård- och omsorgsverksamheten. Malmö stad har 2017 deltagit i programmet LEDA för smartare välfärd, som drivs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i samarbete med Verket för innovationssystem (Vinnova). Syftet med programmet är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar i välfärden genom att identifiera, beskriva och sprida vad som möjliggör utveckling och vad som kan hindra den[2]. Inom Malmö stad fortsätter arbetet inom Testbed för äldreomsorgen hos hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen, där innovatörer erbjuds att testa och utveckla produkter och tjänster i samarbete med verksamheten. Även funktionsstödsförvaltningen ser över möjligheten att ingå i testbädden eller införa en egen.

Vård och omsorg om äldre

Den nya lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari 2018 och syftar till att minska ledtiderna mellan slutenvård och vård och omsorg i hemmet. Lagen innebär också att kommunens betalningsansvar för vårdplats efter avslutad behandling inträder efter tre veckodagar (oavsett vardag eller helg) till skillnad från dagens fem vardagar. Under året har anpassningar gjorts för att möjliggöra en mer flexibel övergång mellan slutenvård och kommunal omsorg. Det handlar bland annat om förstärkt bemanning under kvällar och helger samt nya rutiner och processer i verksamheten.

Samtidigt har nya arbetsformer införts inom ramen för det nya hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Skånes kommuner och Region Skåne. Vårdformen innebär att en större del av vården av de mest sjuka ska kunna ske i patientens/brukarens hemmiljö, med hjälp av läkare från regionen och sjuksköterskor samt omvårdnadspersonal från kommunen. Vid utgången av 2017 var omkring 60 patienter inskrivna i den nya vårdformen, varav cirka 10 var patienter i ordinärt boende som ges vård genom det mobila vårdteamet ÄMMA (Äldre i Malmö mobilt akutteam).

I juni invigdes Sveriges största demensboende, Soltofta, med 72 lägenheter fördelade på åtta avdelningar. Boendet är byggt för att erbjuda en trygg miljö anpassad för brukarna. Bland annat finns två gröna innergårdar, vilket möjliggör för brukare att röra sig och utöva aktiviteter såväl inomhus som utomhus. En ny typ av larmsystem gör att de boende kan röra sig på större ytor och ta sig ner på innergårdarna utan att riskera att gå in på fel våning eller hamna utanför byggnaden.

Sedan 2015 pågår en nationell satsning med stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Under 2017 erhöll Malmö stad totalt drygt 58 Mkr som bidragit till ökad kvalitet i mottagande vid hemgång från vistelse på korttidsboende eller sjukhus samt till ökad trygghet nattetid på särskilt boende. Totalt har stimulansmedlen finansierat drygt 132 årsarbetare inom Malmö stad och hos enskilda utförare samt bidragit till ökad tjänstgöringsgrad för drygt 30 medarbetare.

Antal brukare i verksamheten

Av brukare som har insatser från äldreomsorgen är merparten 85 år och äldre. I åldersgruppen 90 år och äldre är det omkring 90 % av invånarna som har någon form av insats. För åldersgruppen 85–89 år är motsvarande andel cirka 54 %. Befolkningsutvecklingen i dessa åldersgrupper har därför betydelse för efterfrågan på äldreomsorg. De senaste fem åren har antalet invånare i dessa åldersgrupper minskat med omkring 4 % samtidigt som andelen invånare med insats har ökat. Under 2013 var det i genomsnitt 50 % av åldersgruppen 85–89 år och 79 % av 90 år och äldre som hade insatser inom äldreomsorgen.

Sammantaget innebär befolkningsutvecklingen att det genomsnittliga antalet brukare med insatser inom äldreomsorgen ökar. Under 2017 har i genomsnitt 10 430 brukare per månad haft insatser inom hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende, vilket är i nivå med antalet under 2016. Jämfört med 2013 har dock antalet brukare ökat med cirka 6 %. Samtidigt visar statistiken för respektive verksamhet på en viss förskjutning av insatser från särskilt boende till hemtjänst och korttidsvård[3]. Under 2017 har det i perioder varit kö till särskilt boende, vilket påverkat antalet korttidsplaceringar, men utvecklingen går också mot att fler kan erbjudas vård och stöd i hemmet. Förändrade arbetssätt genom exempelvis det nya hälso- och sjukvårdsavtalet med Region Skåne innebär att denna utveckling sannolikt fortsätter framöver.

Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning

Självbestämmande och möjlighet att leva ett självständigt liv är viktiga grunder i lagstiftningen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS[4]). I brukarundersökningen som genomförts under hösten för brukare i bostäder med särskild service enligt LSS (LSS-bostäder) finns tre frågor om självbestämmande: ”Får du bestämma vad du ska göra när du är ledig?”, ”Får du bestämma över vad du vill ha hjälp med?” och ”Får du bestämma vad du ska äta till middag?”. Det sammanvägda resultatet på dessa tre frågor visar att omkring 74 % av brukarna upplever ett självbestämmande i sin vardag. Ett viktigt utvecklingsområde som verksamheten identifierat för att öka möjligheterna till självbestämmande och självständighet är kognitivt och kommunikativt stöd. Genom kognitivt och kommunikativt stöd kan brukare i verksamheten stärka förmågan att uttrycka sig och förstå, vilket gynnar möjligheten att vara delaktig i samhället och att fatta egna, självständiga beslut. Kognitivt stöd omfattar allt som gör det lättare för en individ att hantera tid, minnas, planera, förstå och välja. Under året har verksamheten också arbetat med att kvalitetssäkra genomförandeplaner, där brukarens önskemål om genomförande av insatser dokumenteras, för att öka brukarnas kontroll över hur och när stöd ges.

Efterfrågan på LSS-bostäder ökar kontinuerligt. I genomsnitt har 903 brukare haft en LSS-bostad under 2017, varav 13 var placerade i boende utanför Malmö. Ökningstakten på 1% 2017 var relativt låg i förhållande till den genomsnittliga ökningstakten de senaste tio åren på cirka 3 %. Totalt har 27 nya lägenheter tillkommit i Malmö stads bestånd under 2017. Ombyggnation pågår också i ett flertal bostäder för att bättre möta behoven hos brukarna. Vid utgången av 2017 väntade 36 personer på en plats i LSS-bostad, varav 26 personer väntat längre än tre månader. Av de som väntat länge på plats har nio personer blivit anvisade ett eller flera boendealternativ men valt att tacka nej.

Daglig verksamhet syftar till att erbjuda en meningsfull sysselsättning utifrån brukarens specifika förutsättningar. Även inom denna verksamhet ökar antalet brukare som har insatsen. Under 2017 ökade antalet brukare med 4 % till totalt 772 brukare. De senaste fem åren har antalet brukare i verksamheten ökat med totalt 16 %. Till följd av ökningen i verksamheten har ett utvecklingsarbete bedrivits de senaste åren för att uppnå en mer effektiv användning av resurser i form av lokaler och medarbetare. Verksamheten utvecklas också ständigt för att möta brukarnas intressen och behov.

Personer med psykisk funktionsnedsättning får stöd inom socialpsykiatrin. Där ingår bland annat boendestöd som syftar till att stötta individen i vardagliga situationer i eller utanför hemmet. Stödet ges till personer med psykisk funktionsnedsättning som bor i egen bostad. Boendestödet omfattade vid utgången av 2017 totalt 450 ärenden.

Personlig assistans och konsekvenser av Försäkringskassans förändrade bedömningar

Personlig assistans kan beviljas med stöd av LSS till personer med funktionsnedsättning som har behov av stöd för att kunna leva ett självständigt liv. Om behovet av assistans överstiger 20 timmar per vecka kan brukaren ansöka hos Försäkringskassan om assistansersättning. Beviljas assistansersättning, med stöd av socialförsäkringsbalken (SFB), har kommunen fortsatt kostnadsansvar för 20 timmar per ärende och vecka. De senaste åren har vägledande domar lett till att Försäkringskassan förändrat sina bedömningar så att brukare i vissa fall förlorat rätten till assistansersättning eller fått avslag på nya ansökningar. Detta har medfört att brukare i större utsträckning vänder sig till kommunen för att ansöka om personlig assistans eller andra kompletterande insatser. Socialstyrelsen konstaterar i en utredning att Försäkringskassans förändrade bedömningar lett till att kommunerna får ta ett större ansvar än tidigare. Det har också påverkat brukares möjligheter till delaktighet och självbestämmande samt lett till att anhöriga får ta ett större ansvar för att tillgodose behov av stöd, omvårdnad och tillsyn.[5]

Ansvarsförskjutningen från Försäkringskassan till kommunen återspeglas i antalet ärenden och timmar med personlig assistans. Antalet ärenden med personlig assistans enligt SFB minskade under 2017 med knappt 6 % till i genomsnitt 451 ärenden per månad (som vart och ett omfattar 20 timmar per vecka). Ökningen av personlig assistans enligt LSS (med beslut från kommunen) är dock nästan fyra gånger så stor. Det beror på att när en individ förlorar rätten till assistansersättning och vänder sig till kommunen så övertar kommunen kostnaden för individens hela behov av personlig assistans, som tidigare till största delen finansierades av Försäkringskassan. Diagrammet visar hur utvecklingen ser ut för personlig assistans enligt SFB respektive personlig assistans enligt LSS. Siffrorna är indexerade för att tydligare visa utvecklingen snarare än totala volymer. Effekten återspeglas även i nettokostnaderna, som minskar för personlig assistans enlig SFB men ökar kraftigt för personlig assistans enligt LSS.

[1] Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
[2] Källa: SKL, https://skl.se/halsasjukvard/ehalsa/valfardsteknik/ledaforsmartarevalfard.10398.html, 2018-02-19
[3] Korttidsvård innebär boende under en begränsad tid, exempelvis efter utskrivning från sjukhus eller i väntan på plats i särskilt boende.
[4] Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
[5] Källa: Konsekvenser av domar om det femte grundläggande behovet – En analys av hur kommuner och brukare påverkas, Socialstyrelsen, december 2017.