Sammanfattning av måluppfyllelse

Sammanfattning_Maluppfyll

Den organisationsförändring som skedde under 2017, har inneburit nya förutsättningar för flera nämnder och verksamheter. Många nämnder har startat nya processer, byggt nya organisatoriska strukturer och ingått i nya samverkansforum. Detta bedöms påverka måluppfyllelsen positivt inom samtliga målområden på lång sikt. Exempelvis rapporterar kulturnämnden och fritidsnämnden att de nu har fått ett mer uttalat ansvar för hela staden, vilket skapar bättre förutsättningar att nå målen om att alla ska kunna delta i fritids- och kulturutbudet. Funktionsstödsnämnden rapporterar att samlandet av kompetens kring nämndens målgrupper skapar förutsättningar för att stärka helhetssyn och kontinuitet samt samverkan kring brukarnas behov. För några nämnder har omorganisationen dock resulterat i fördröjningar under året, exempelvis vad gäller satsningar inom En stad för näringsliv och arbete.

Nämnder och bolag rapporterar en god måluppfyllelse inom flera målområden, även om inget av kommunfullmäktigemålen uppnåtts fullt ut[1]. Måluppfyllelsen är särskilt god inom En aktiv och kreativ stad, trots att ett aktivt arbete behöver fortgå för att tillgängliggöra utbudet för fler och på lika villkor. Ett exempel är fritidsnämnden som utifrån resultatet i forskningsstudien Ung livsstil har riktat insatser för att få fler flickor att delta i fritidsaktiviteter, vilket på sikt även kan öka måluppfyllelsen inom En öppen stad. Nämnder och bolag visar också på ett intensifierat arbete inom En stad för näringsliv och arbete, exempelvis genom att erbjuda fler praktikplatser till ungdomar, studenter eller Malmöbor som står långt från arbetsmarknaden. Sysselsättningsnivån bland Malmöbor har ökat och arbetslösheten har minskat, om än marginellt, i jämförelse med förra året. Även ungdomsarbetslösheten har minskat. Skillnaderna mellan olika grupper är dock fortfarande stora, till exempel mellan kvinnor och män samt inrikes och utrikes födda.

Bedömningen är att stora utmaningar finns inom exempelvis En jämlik stad och En stad för barn och unga där en ökning av både barn, unga och äldre i befolkningen innebär en fortsatt svårighet att säkerställa kompetensförsörjning. För att uppnå målen krävs att kärnverksamheter såsom förskola, skola, vård och omsorg kan rekrytera legitimerad personal, och måluppfyllelse inom En stad med bra arbetsvillkor är därför en viktig förutsättning. Antalet hemlösa har också ökat kraftigt de senaste åren och en stor del tillhör gruppen strukturellt hemlösa, vars problem i huvudsak är att de saknar egen bostad. Bostadsbyggandet håller en fortsatt hög takt och samhällsservicen anpassas successivt till den ökade befolkningen. Bedömningen är därför att måluppfyllelsen är relativt god inom en Ekologiskt hållbar stad (hållbar stadsstruktur för en växande befolkning). I tider av snabb utbyggnad behövs dock ett fortsatt fokus på att säkerställa att stadsstrukturen är hållbar – både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Det behöver finnas bostäder till alla Malmöbor och segregation behöver motverkas i stadsplaneringen. Exempelvis rapporterar grundskolenämnden att segregationen förvårar måluppfyllelse inom En stad för barn och unga. Segregationen innebär att elever med sämre socioekonomiska förutsättningar i stor utsträckning har klasskamrater med liknande bakgrund, medan forskning visar att blandade studiegrupper är till gagn för såväl hög- som lågpresterande elever.

När det gäller målet om Malmö som en hälsofrämjande och klimatsmart stad pågår ett omfattande arbete och en positiv utveckling syns exempelvis när det gäller energianvändning per invånare. Samtidigt kan det konstateras att utvecklingen på områden såsom minskade koldioxidutsläpp, utbyggnad av kollektivtrafik och klimatanpassning inte går i tillräckligt snabb takt för att nå stadens högt satta miljömål.

När det gäller målet om att Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad (En öppen stad) så har Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering uppmärksammats och nämndernas rapportering tyder på att det har skett en positiv förflyttning under 2017. Samtidigt är målet av horisontell karaktär och för att uppnå måluppfyllelse för staden som helhet behöver det genomsyra samtliga nämnder och bolags verksamheter. De nämnder som har kommit längst, däribland förskolenämnden, har kopplat jämställdhet och anti-diskriminering till det systematiska kvalitetsarbetet, vilket ökar förutsättningarna för ett hållbart utvecklingsarbete.

Även om kommunfullmäktigemålet inte har uppnåtts fullt ut så är det tydligt att stadens nämnder och bolag fortsätter att arbeta med de prioriterade områdena inom En trygg stad, och de insatser som görs ligger väl i linje med kommunfullmäktiges övergripande ambitioner och inriktningen i budget för 2017. Nämnas kan att det tillkommit en ny samverkansöverenskommelse mellan staden och polisen som ger en systematik i arbetet. Samtidigt är bedömningen att nämndernas förebyggande arbete med tillit, förtroende, social förankring kan stärkas och även knytas närmare trygghetsarbetet.

För att uppnå ökad måluppfyllelse inom samtliga målområden finns ett fortsatt behov av att stärka stadens samverkansstrukturer och insatser inom exempelvis försörjningsstöd och kompetensförsörjning. Att arbeta för att Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver är också en långsiktig samverkansprocess. Slutligen kan det konstateras att det i årets uppföljning av kommunfullmäktigemålen är tre områden som särskilt framträder och som löper som en röd tråd genom samtliga målområden. De hänger nära samman med ambitionen om ökad jämlikhet för en hållbar utveckling som uttrycks inom En ung global och modern stad, men som framträder i uppföljningen av flera andra kommunfullmäktigemål, troligtvis eftersom arbetet med detta perspektiv behöver ta sin utgångspunkt i verksamheterna:

  • Nämnderna arbetar med att skapa ökad delaktighet och inflytande kopplat till sina verksamheter på olika sätt – det handlar om allt från brukarinflytande i äldreomsorgen till ökad delaktighet i stadsplaneringsprocesser.
  • Flera nämndsmål syftar till ökad jämlikhet bland Malmöborna genom exempelvis det kompensatoriska uppdraget och att skapa en likvärdig verksamhet. Vissa nämnder strävar efter att skapa förutsättningar för att nå alla grupper i befolkningen. Det sker bland annat genom att identifiera prioriterade målgrupper och exempelvis rikta insatser för att skapa likvärdiga förutsättningar att delta i fritids- och kulturutbudet.
  • Ökad måluppfyllelse inom samtliga kommunfullmäktigemål kräver också uthållighet över tid, även om resultat eller effekter kommer först långt in i framtiden. Det handlar om att våga ta tag i de utvecklingsområden som är allra mest komplexa och att överbrygga eventuella målkonflikter.
[1] Med undantag för det finansiella målet.