Prognossäkerhet

En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en hållbar ekonomisk utveckling. Prognoser av god kvalitet gör att nämnderna ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser.

I samband med delårsrapporten för januari-augusti prognostiserades den totala budgetavvikelsen till +485 Mkr. Vid bokslutet uppgick den till +848 Mkr, vilket var en avvikelse mot prognosen på 363 Mkr. Prognosavvikelsen beror framför allt på högre skatteintäkter, högre vinster vid fastighetsförsäljningar och att centrala anslag inte avropats i förväntad omfattning.

Tabellen visar avvikelsen mellan prognosen i delårsrapport januari-augusti 2017 och resultatet i bokslutet för nämnder och vissa verksamheter. Prognossäkerhet kan dock inte fullt ut bedömas genom att jämföra faktiska budgetavvikelser mot tidigare lämnade prognoser eftersom nämnderna kan vidta åtgärder eller genomföra satsningar utifrån senast lämnade prognos.

Det är framför allt prognossäkerheten avseende investeringar för det enskilda budgetåret som behöver förbättras. Behovet av investeringsmedel har under flera år överskattats, både i budget och prognoser. Investeringarna för 2017 var drygt en miljard lägre än budgeterat. Avvikelsen beror inte i första hand på att kostnaden för enskilda investeringsobjekt blir lägre utan på att investeringar förskjuts framåt i tiden. Även om investeringar är svårare att prognostisera än kostnader och intäkter i driftsbudgeten så finns behov av att hitta metoder för att i planeringen väga in effekten av förseningar.