Pedagogisk verksamhet

pedagogisk_verksamhet

Demografiska förändringar gör att antalet barn och elever fortsätter att öka kraftigt, detta gäller framförallt grundskoleverksamheten som befinner sig i en expansiv period. En kontinuerlig anpassning av verksamheten till de förändrade förutsättningarna är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Den kraftiga utbyggnaden innebär ett fortsatt stort fokus på tillgången till ändamålsenliga lokaler och kompetensförsörjning. Bristen på pedagogisk personal har lett till att insatser genomförs för att attrahera nya men också behålla befintliga medarbetare och samtidigt utveckla alternativa lösningar. Det ökade lokalbehovet skapar ett ökat behov av kostnadskontroll och kostnadseffektiva lösningar.

Ett stort antal utvecklingsinsatser pågår i förskolor och skolor för att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Uppföljning av elevers kunskapsresultat används bland annat som underlag för att identifiera utvecklingsområden. Kvalitets-/utvecklingsbesök, kvalitetsdialoger, enkäter till vårdnadshavare, elever och medarbetare är andra aktiviteter som återkommande genomförs med syftet att utveckla verksamheten. Utöver detta har under året ett antal större förändringar genomförts eller påbörjats. Förskolenämnden har till exempel avsatt tid för verksamhetsutveckling för varje enskild medarbetare och grundskolenämnden har under hösten inlett ett större utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i svensk och internationell forskning.

Skolinspektionens regelbundna tillsyn av utbildningsverksamheten i Malmö stad som påbörjades hösten 2016 är nu avslutad. Tillsynen görs var tredje år och är statens sätt att granska att skolverksamheten följer lagar och regler. I förlängningen ska den bidra till alla elevers rätt till god utbildning och trygg miljö. Tillsynen utgör ett viktigt underlag i nämndernas fortsatta kvalitetsarbete.

Förskoleverksamhet

I oktober fanns i Malmö 222 kommunala[1] och 77 fristående förskolor. Nya förskolor har tillkommit under året samtidigt som andra avvecklats eller slagits ihop. Nya förskolor är oftast större än de som avvecklas vilket skapar en ökad platstillgång trots att antalet förskolor minskar.

Pedagogisk omsorg utfördes av sex dagbarnvårdare i kommunal regi och 40 i enskild regi. Under året fanns också nio öppna förskolor i kommunen.

Kostnader

Nettokostnaden för förskoleverksamheten uppgick under året till 2 719 Mkr. Jämfört med 2016 är detta en ökning med 111 Mkr eller 4,2 %. Av ökningen kan 1,7 % hänföras till att fler barn har plats i förskola. I övrigt beror ökningen främst på löne- och prisutvecklingen. Förskolenämndens nettokostnad per barn i förskoleverksamhet uppgår till cirka 132 000 kr för 2017.

Förskolenämnden har under året erhållit cirka 130 Mkr i riktade statsbidrag. De största statsbidragen avser bidrag för att Malmö stad tillämpar maxtaxa (66 Mkr) och bidrag för mindre barngrupper (32 Mkr). Statsbidraget för mindre barngrupper används till att minska barngruppernas storlek eller till att motverka en ökning av barngruppernas storlek.

Volymer

Under 2017 har tio nya kommunala förskolor öppnats vilket motsvarar 1 100 platser. Utöver tillfälliga platser har avveckling skett motsvarande cirka 500 platser. Nettotillskottet av förskoleplatser uppgick till drygt 600 platser. Förskolenämnden gör bedömningen att lokalkapaciteten bör vara tillräcklig även under år 2018.

Antalet barn i förskoleålder fortsätter att öka i Malmö, dock i något lägre takt än tidigare. Under året hade cirka 20 600 barn plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Detta är drygt 300 fler än föregående år.

Ökningen har skett i både kommunal och fristående verksamhet. Antalet barn i kö minskade något 2017 och uppgick under året i genomsnitt till 175 barn. Alla barn har erbjudits plats inom den lagstadgade tiden. Efterfrågan på förskoleplats är säsongsrelaterad och som störst under våren. I slutet av maj var cirka 21 600 barn inskrivna i verksamheten. Tillfälliga avdelningar, särskilda vårförskolor och införandet av flexibelt startdatum har gjort det möjligt att möta behoven.

Andelen barn i befolkningen som efterfrågar plats fortsätter att öka och en hög andel av barnen efterfrågar heltidsplats. Att öka andelen barn som deltar i förskoleverksamhet är ett led i arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Under året har 89,4 % efterfrågat plats i förskole-verksamheten. Detta är en ökning med 0,6 procentenheter sedan föregående år.

FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG

Verksamhetsutveckling

Utvecklingen av barnens bästa förskola har varit den centrala utgångspunkten för förskolenämnden under året. Arbetet har fortsatt för att möta utmaningarna kring likvärdighet, kvalitet och kompetens. Under året har riktlinjer för tid för verksamhetsutveckling fastställts. Riktlinjerna regleras genom kollektivavtal och anger hur mycket tid varje enskild medarbetare i kommunens förskolor minst ska avsätta för verksamhetsutveckling.

Skolinspektionen har under våren avslutat sin tillsyn av huvudmannens ansvarstagande för förskolorna i Malmö stad. Skolinspektionen gör bedömningen att Malmö stad har ett fungerande arbete både vad gäller förutsättningar för utbildningen i förskolan och vad gäller utvecklingen av utbildningen i förskolan.

Förskoleverksamheten i Malmö stad är en av försöksverksamheterna i den av regeringen utsedda Tillitsdelegationen[2] där det ska undersökas hur tillitsbaserad styrning kan skapa effektivare verksamheter med större nytta och kvalitet för medborgarna. Syftet är att ta fram goda exempel på utvecklingsarbete. Ett av dem är den kvalitetsmodell som utarbetats i Malmö stads förskoleverksamhet.

Med utgångspunkt i Malmökommissionens rekommendationer att minska skillnaderna i hälsa bland Malmöborna finns en intention att etablera fler familjecentraler. Under året har bland annat en avsiktsförklaring tagits fram mellan förskolenämnden, arbetsmarknads- och socialnämnden och Region Skåne. Ett arbete pågår också med att utveckla öppna förskolans former och verksamhet.

Barns faktiska vistelsetid på förskolan är en central faktor vid planeringen av den pedagogiska verksamheten. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att systematiskt och digitalt kunna följa vistelsetiderna.

Åtgärder för att säkerställa kompetensförsörjning och höja kompetensen för medarbetare som saknar formell utbildning pågår. Bland annat har en utbildningsplan för barnskötare tagits fram som innebär att cirka 300 medarbetare varje år erbjuds en intern femdagars grundutbildning och att 120 medarbetare varje år erbjuds uppdragsutbildning, en dag i veckan under ett år, som ger formell behörighet som barnskötare. Omställningsfonden[3] bidrar till finansieringen med 7,5 Mkr under tre år.

Grundskoleverksamhet

Grundskoleverksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet för skolbarn. I slutet av 2017 fanns det i Malmö 75 kommunala skolor varav en skola med internationell inriktning och en mottagningsskola (Mosaik) samt 27 fristående grundskolor.

Kostnader

Den totala nettokostnaden för grundskoleverksamheten uppgick under året till 3 936 Mkr, vilket är en ökning med 305 Mkr eller 8,4 % jämfört med 2016. Kostnadsökningen som är tre procentenheter lägre än i fjol orsakas främst av ett ökat antal elever och pris- och löneutvecklingen. Antalet elever har blivit knappt 5 % fler i både grundskola och fritidshem jämfört med föregående år. Grundskolenämndens nettokostnad per elev i grundskola var i genomsnitt 98 780 kr 2017, vilket är en ökning med 2,6 % jämfört med föregående år. Löneutvecklingen för lärare ligger på en fortsatt hög nivå medan hyreskostnaderna för de nyöppnade skolorna blivit lägre än beräknat.

Riktade statliga bidrag bidrar med en allt större del av grundskole- och fritidshemsverksamhetens finansiering. Under året har grundskolenämnden erhållit cirka 290 Mkr i bidrag. Av statsbidragen har medel beviljats för personalförstärkningar med cirka 100 Mkr via Lågstadiesatsningen (87 Mkr), Fritidshemssatsningen (15 Mkr) och personalförstärkning i skolbibliotek. Satsningarna på personalförstärkningar kräver att personaltätheten ökar, i annat fall föreligger en återbetalningsskyldighet. Statliga bidrag har också finansierat höjda lärarlöner med cirka 70 Mkr genom de statliga bidragen Lärarlönelyftet och Karriärtjänster. För asylsökande och nyanlända elever har grundskolenämnden erhållit 50 Mkr bland annat för asylsökande barns skolgång och som kompensation för ett stort mottagande under år 2016.

Volymer

Totalt fanns under året knappt 35 000 elever i grundskolan vilket är en ökning med cirka 1 600 elever jämfört med föregående år. I diagrammet framgår att antalet elever sedan år 2010 ökat med cirka 8 000. Den största ökningen var under 2016 då antalet ökade med knappt 1 900 elever. Förutom ordinarie befolkningsförändringar mottogs då också ett stort antal nyanlända elever i skolorna. Detta har inneburit att även kommunala skolor som inte är direkt riktade till nyanlända elever, såsom Mottagningsskolan och Internationella skolan, i genomsnitt hade cirka 7% nyanlända elever i slutet av 2017. Andelen är olika på olika skolor och på den skola med störst andel (förutom de riktade skolorna) uppgick nyanlända elever till 18%.

Antalet elever ökar i samtliga skolformer vilket framgår av tabellen. Ökningen har skett både inom kommunala och fristående skolor. Andelen elever i fristående skolor har varit relativt konstant de senaste åren. Av eleverna har cirka 5 600 valt att gå i en fristående skola och cirka 300 elever går i en skola i en annan kommun.

Grundskola – elever

För att möta det ökade elevantalet har cirka 1 700 nya skolplatser skapats under året. Platserna har tillkommit genom öppnandet av Gottorpskolan och Hyllievångsskolan, genom ombyggnation av Risebergaskolan samt genom förtätning i befintliga skolor.

Under 2017 har även ombyggnader initierats med syftet att förbättra luftkvaliteten i skolorna i enlighet med nu rådande myndighetskrav. Detta har inneburit att elever har behövt omlokaliseras till andra skolor.

Eftersom skolbarnen blir allt fler, fortsätter också antalet barn i fritidshem att öka. I genomsnitt var cirka 16 400 barn inskrivna i fritidshem under året. Det är en ökning med cirka 800 barn jämfört med föregående år. Cirka 63 % av skolbarnen i åldersgruppen 6–12 år efterfrågar plats i fritidshem. Efterfrågan har varit oförändrad de senaste åren.

Kunskapsresultat och verksamhetsutveckling

Andelen elever som gått i kommunal eller fristående skola i Malmö och som vårterminen 2017 gick ut grundskolan med behörighet att söka till ett nationellt program på gymnasieskolan var en procentenhet lägre än föregående år. Av eleverna som avslutade skolan vårterminen 2017 uppnådde 76 % behörighet till ett yrkesprogram på gymnasieskolan. Utfallet varierar kraftigt utifrån kön (flickor 80 %, pojkar 73 %) och skola (från cirka 32 % till 100 %). Liksom nationellt är det i Malmö framförallt den lägre måluppfyllelsen i matematik och svenska som andraspråk som visar sig i betygsresultaten.

Av eleverna som gått i kommunala skolor saknade cirka 9 % godkänt i endast ett ämne för att kunna uppnå grundläggande gymnasiebehörighet. Matematik var det ämne som flest elever saknade godkänt i. Elever har kunnat komplettera sina betyg efter avslutad skolgång genom så kallad sommarskola[4] och prövning. Sommarskolan i de kommunala skolorna ledde till att ytterligare 1 % av eleverna nådde gymnasiebehörighet.

Det genomsnittliga meritvärdet för elever på Malmös skolor sjönk med fem procentenheter till 221,4 (max 340) och är nu cirka två procentenheter lägre än i riket. Resultatet påverkas bland annat av en hög andel nyanlända elever.

Skolinspektionens tillsyn avslutades i december. Samtliga åtgärder som vidtagits i samband med förelägganden från Skolinspektionen har godkänts.

Grundskolenämnden har under hösten inlett ett större utvecklingsarbete. Målsättningen är att genom ett förbättrat och fördjupat styr- och ledningssystem skapa mer likvärdiga skolor med högre måluppfyllelse dvs. varje elevs bästa skola. Utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i svensk och internationell forskning.

Det ökade elevunderlaget i Malmö medför ett behov av att anställa fler lärare. Samtidigt finns det brist på behöriga pedagoger, både lokalt och nationellt. För att attrahera, utveckla och behålla medarbetare har ett stort antal insatser har genomförts inom kompetensutveckling, lönebildning, seniora lärare och med att skapa nya karriärmöjligheter. Nya kompetenser såsom lärarassistenter och elevkoordinatorer har tillkommit. Dessa syftar till att frigöra tid för lärarna så att dessa kan ägna sig åt sitt huvuduppdrag, att undervisa.

Gymnasie- och vuxenutbildning

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Från och med den 1 maj har ansvaret för arbetsmarknadsområdet övertagits av den nybildade arbetsmarknads- och socialnämnden.

Nämnden beslutade under året om en ny framtida organisering av program inom gymnasieskolorna och gymnasiesärskolorna. Utgångspunkten är att utveckla och stärka profileringar på skolnivå samt att stärka yrkesprogrammen och öka antalet sökande. Förändringen ska också ge förutsättningar för ökad kvalitet, måluppfyllelse och genomströmning. Beslutet omfattar också en samlad vuxenutbildning i kvarteret Margareta vilket möjliggörs genom omflyttning inom befintliga lokaler.

Skolinspektionens tillsyn av nämndens verksamheter avslutades under våren. Ett antal brister har därefter åtgärdats. Det som återstår är bland annat att utveckla studiehandledning på modersmål. Denna utvecklas digitalt och kommer under 2018 att kunna erbjudas brett i organisationen. Ett arbete pågår också för att utveckla uppföljningen av introduktionsprogrammens och gymnasiesärskolans resultat samt stärka kvalitetsarbetet. Tillsynen visade att svenska för invandrare, sfi, inte erbjudits inom lagstadgad tid. Under året har dock antalet personer i kö till sfi som väntat mer än tre månader minskat. I december var 1 050 personer i kö, varav 70 väntat längre än tre månader.

Kostnader

Nettokostnaden uppgick under året till 1 642 Mkr, vilket är en minskning med 48 Mkr sedan föregående år. Minskningen beror framförallt på att kostnader för arbetsmarknadsområdet endast ingår till och med april 2017.

Under året har nämnden totalt erhållit cirka 120 Mkr som riktade statsbidrag. För vuxenutbildningen utgör riktade statsbidrag en relativt stor del av finansieringen och har därför stor betydelse för möjligheten att erbjuda utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Sedan januari 2017 gäller att huvuddelen av riktade statsbidrag för vuxenutbildning ska sökas gemensamt av minst tre kommuner. Malmö har därför sökt statsbidrag tillsammans med elva andra kommuner i sydvästra Skåne. Malmö har också, som enskild kommun, sökt statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb samt utbildning för tidsbegränsat anställda inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen. Utöver statsbidrag för vuxenutbildning har nämnden bland annat tagit emot statsbidrag för Lärarlönelyftet, Karriärtjänster samt för asylsökande.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Antalet elever i gymnasieskola som är folkbokförda i Malmö är på samma nivå som 2016.  Antalet elever i gymnasieskola var under året cirka 9 500, en ökning med 70 sedan föregående år. Elevförändringen sedan år 2010 framgår av diagrammet.

Cirka 53 % av eleverna i gymnasieskola har fått undervisning i skolor som drivs av kommunen. Det är nästan två procentenheter lägre än föregående år. I stället har cirka 200 fler elever gått i fristående skolor eller i andra kommuner vilket innebär att cirka 4 400 elever nu går i en fristående gymnasieskola eller i en annan kommun. Antalet elever i gymnasiesärskola uppgår till 199 vilket är 13 färre än föregående år.

Andelen elever som uppnått behörighet och examen inom 4 års tid[5] ökar. Av elever som är folkbokförda i Malmö och har gått på ett högskoleförberedande gymnasieprogram, har 76 % uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom fyra år. Detta är en ökning med 2 procentenheter sedan föregående år men lägre än i riket (81 %). Av de elever som är folkbokförda i Malmö och gått på ett yrkesförberedande program har 63 % erhållit examen inom fyra år. Detta är en ökning med 6 procent-enheter sedan föregående år men fortfarande lägre än i riket (75%). Liksom i grundskolan uppnår flickor bättre resultat än pojkar.

De ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning ska följas enligt det kommunala aktivitets-ansvaret, KAA. Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. UngMalmö kontaktar ungdomar och bistår med vägledning. Under året var i genomsnitt 1 300 ungdomar registrerade inom KAA, varav cirka 44 % flickor och 56 % pojkar. Det är på samma nivå som föregående år.

Av diagrammet framgår att antalet elever i Malmös kommunala gymnasieskolor fortsätter att minska. Antalet elever uppgick under året till cirka 6 300 vilket är en minskning med 160 elever jämfört med 2016.

Det är främst elever på introduktionsprogrammet som minskat i antal. Av eleverna i Malmös kommunala gymnasieskolor gick under året 59 % på ett högskoleförberedande program, 15 % på ett yrkesförberedande program och 22 % på ett introduktionsprogram

Antalet elever på ett introduktionsprogram är nu cirka 1 400 i de kommunala skolorna. På grund av för få sökande startade färre yrkesförberedande program vårterminen 2017. Detta har inneburit att inte heller de introduktionsprogram som varit kopplade till dessa utbildningar kunnat ta in elever. Fristående gymnasieskolor har i stället tagit emot fler elever än tidigare.

Vuxenutbildning

För att fler Malmöbor ska kunna ta de arbeten som växer fram i staden är vuxenutbildningen en möjlighet. Antalet platser har ökat, vilket både gäller platser på grundläggande och gymnasial nivå. För kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har det under året funnits cirka 3 000 årsplatser, vilket är en ökning med cirka 900 sedan föregående år.

Under året har flexibla lösningar blivit fler inom vuxenutbildningen. En hög grad av flexibilitet i studieform och studietakt är framförallt värdefullt för vuxna som arbetar och samtidigt studerar.

Antalet utbildningsplatser i svenska för invandrare, sfi, har ökat med cirka 200 sedan föregående år. Av de cirka 4 600 årsplatserna för sfi har 57 % funnits hos folkhögskola eller annan extern utbildningsanordnare.

Vid årsskiftet utökades rättighetslagstiftningen gällande kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Denna innebär att personer som saknar behörighet till högskola/universitet respektive yrkeshögskola har rätt till utbildning för att få sådan behörighet. Vissa justeringar i vuxenutbildningens utbud har gjorts för att möta efterfrågan.

I juli infördes ett nytt studiestöd för vissa arbetslösa som väljer att studera på grundläggande eller gymnasial nivå inom komvux eller folkhögskola. Syftet med studiestartstödet är att motivera fler vuxna att delta i utbildning. Stödet har än så länge endast nyttjats i liten omfattning och därför inte haft någon direkt påverkan på verksamheten.

[1] Antalet kommunala förskolor är färre än föregående år, vilket till stor del beror på en förändrad definition – bussavdelningar, uteavdelningar, vissa specialavdelningar räknas inte längre som egna förskolor.
[2] Regeringen tillsatte i juni 2016 en statlig utredning – Tillitsdelegationen – som ska bedriva försöksverksamheter och så småningom föreslå nya styrmodeller för offentlig sektor. Målet är att styrningen av den offentliga förvaltningen i högre utsträckning ska baseras på tillit. Slutbetänkande ska överlämnas till regeringen i juni 2018.
[3] Bakom Omställningsfonden står Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt Kommunal, OFRs förbundsområden och AkademikerAlliansen.
[4] Sedan 1 augusti 2017 är huvudmän skyldiga att erbjuda lovskola för de elever som har gått ut årskurs 8 och som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan under årskurs 9. Samma sak gäller de elever som har gått ut årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram.
[5] SCB/ Kolada statistikdatabas