Individ- och familjeomsorg

individ_familj

Individ- och familjeomsorg omfattar socialt arbete enligt socialtjänstlagen (SoL) avseende insatser för barn, ungdom, familjer och missbrukare samt ekonomiskt bistånd, men även lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och föräldrabalken.

Till följd av omorganisationen och den omfördelning av verksamheter som skett är det i denna rapport inte meningsfullt att följa nettokostnadsutvecklingen för de verksamheter som berörts, då nettokostnaderna efter omorganisationen inte är jämförbara med nettokostnaderna före omorganisationen.

Barn och unga

Antal ansökningar och anmälningar till socialtjänsten som rör barn och unga ökade med 7,5 % jämfört med 2016. Förutom befolkningsökningen[1] beror ökningen på att satsningar från socialtjänsten gjort att fler anmälningar har kommit in. Av samtliga ansökningar och anmälningar avsåg 60 % pojkar och 40 % flickor och ökningen var 9 % avseende pojkar och 5 % avseende flickor. Störst ökning bland orsaker till ansökningar och anmälningar rör bristande omsorg, barn i riskmiljö och misstänkt kriminalitet.

Omräknat till årsplatser ökade placeringar på hem för vård och boende (HVB), på institution eller i familjehem med 4,8 % jämfört med 2016 och den totala nettokostnaden ökade med 13 %, till 253 Mkr. Kostnadsökningen berodde på generellt ökade dygnspriser, ett ökat antal placeringar enligt LVU och ökat användande av konsultstödda jour- och familjehem med höga eller mycket höga dygnskostnader. Placeringar gjordes också av fler barn och unga med omfattande eller komplexa behov som kräver längre och dyrare placeringar. Färre barn och unga var placerade jämfört med 2016, men de som var placerade var det under längre tid.

Utveckling under året med oroligheter och våld i flera bostadsområden har återigen aktualiserat behovet av förebyggande fältarbete. För att säkerställa att ungdomar i Malmö har likvärdig tillgång till insatser och stöd behöver fältarbetet samordnas och samarbetet med polisen utvecklas ytterligare. Antalet avhoppare från kriminell livsstil har ökat, vilket är en positiv utveckling.

Flera av socialtjänstens verksamheter har infört eller arbetat för att öka användningen av videosamtal bland annat i syfte att möjliggöra tätare kontakt och större delaktighet med barn och föräldrar. Videosamtal har använts som ett sätt att kunna ha regelbunden kontakt med barn och ungdomar som har placerats längre bort från Malmö och även som ett sätt att ha tätare kontakt med föräldrar som bor långt från Malmö.

Minskad mottagning av ensamkommande barn och unga har inneburit att fem HVB[2]-hem för målgruppen har avvecklats under året. Förändringar i ersättningssystemet från staten till kommunerna avseende ensamkommande barn och unga från och med halvårsskiftet innebär lägre ersättningsnivåer. Därför genomfördes under året en planerad omställning för att bibehålla kvaliteten och effektivisera boendeverksamheten.

Missbruks- och beroendevård

Antalet utredningar samt antalet pågående insatser inom missbruks- och beroendevården i Malmö stad har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Däremot har antalet placeringar i stödboenden ökat och det finns inte några indikationer på att detta skulle minska i närtid. Socialtjänsten ser även en ökning av tablettmissbruk, särskilt bland ungdomar och unga vuxna.

Omräknat till årsplatser ökade placeringar på hem för vård och boende (HVB), på institution eller i familjehem med 10,6 %, från 158 till 175, jämfört med 2016. Kostnaderna ökade också med ungefär 10 % och uppgick till 98 Mkr 2017.

Malmö stad och Region Skåne har under 2017 arbetat fram en Lokal överenskommelse om samverkan gällande samarbete mellan Region Skåne och Malmö stad avseende personer med missbruks- och beroendeproblem, som bygger på den regionala överenskommelse som beslutades 2015. Överenskommelsen slår fast parternas gemensamma avsikt att bedriva och utveckla samverkan och samarbete mellan Malmö stads och Region Skånes verksamheter som vänder sig till målgruppen.

Malmöbor med missbruks- och/eller beroendeproblematik har ofta behov av hjälp som omfattar flera olika livsområden. Målgruppen tillhör ofta kategorin samsjuklighet som innebär att de förutom missbruket eller beroendet även uppvisar tecken på psykisk ohälsa. Det är en utmaning att få vårdkedjan för denna målgrupp att hålla ihop på grund av de komplexa vårdbehoven och att många aktörer behöver samverka. Bostad och sysselsättning är grundläggande i processen att bli fri från missbruk eller beroende. Under 2017 togs, i detta syfte, en ny samverkansstruktur mellan arbetsmarknads- och socialnämnden och funktionsstödsnämnden fram.

Hemlöshet

Boende för hemlösa omfattar boende i lägenheter som kommunen hyr ut i andra hand, boende på hotell, lägenhetshotell, vandrarhem, campingstugor och liknande samt boenden med mer omfattande tillsyn och hjälp till de boende. I genomsnitt har drygt 5 100 personer fått hjälp med boende varje dygn.

Nettokostnaderna för boende för hemlösa ökade med 26 % jämfört med 2016 och uppgick till 488 Mkr. Kostnadsökningen var större än ökningen av antalet boendedygn som ökade med 11 %. Att kostnaderna ökar mer än antal boendedygn beror på att hushållen i genomsnitt får hjälp med boendeinsatser under längre tid, medan inflödet av hushåll som behöver hjälp minskade något. Antal boendedygn ökade mest i de mer kostsamma akuta och tillfälliga boendeformerna, såsom hotell, vandrarhem och andra kortsiktiga lösningar. Den genomsnittliga boendetiden på hotell ökade exempelvis från 62 dygn till 106 dygn. Förutom att dessa boendelösningar är dyra, så är de i regel sämre ur ett socialt perspektiv, inte minst för barnfamiljer.

Årligen genomförs i början av oktober månad en hemlöshetskartläggning i Malmö. Kartläggningen är ett av kommunens planeringsunderlag för hemlöshetsarbetet och även ett uppföljningsinstrument för hemlöshetsarbetet i Malmö stad. Vid årets kartläggning var det totala antalet hemlösa vuxna 1 752, vilket var 12 fler jämfört med 2016. Av de vuxna beräknades 69 % vara hemlösa av strukturella orsaker, vilket innebär att deras huvudsakliga problem är att de saknar bostad, att det inte finns någon känd individuell problematik, såsom missbruk eller psykiska problem. Antal barn i hemlösa hushåll ökade med 20 %, till 1 070. Barnen finns till 98 % i gruppen hemlösa av strukturella orsaker. I hemlöshetskartläggningen ingår inte boende i de lägenheter som kommunen hyr ut i andra hand.

Under året har arbetsmarknads- och socialnämnden arbetat med att förbättra processer för att bland annat säkerställa barnperspektivet i handläggningen och en checklista har tagits fram som anger kvalitetskrav som ska vara uppfyllda i de boenden som bokas för hemlösa familjer. Kommunen har förvaltat drygt 1 300 lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa, varav 750 s.k. övergångslägenheter, där syftet är att andrahandshyresgästen med stöd från socialtjänsten ska kunna ta över förstahandskontraktet. Sammanlagt har 196 kontrakt kunnat övergå från kommunen till andrahandshyresgästen. Kommunen har under året anskaffat 251 övergångslägenheter.

Arbetsmarknads- och socialnämnden kommer under 2018 stärka det sociala arbetet framförallt vad gäller ökad kvalitet och frekvens av uppföljningar av hushåll i akut och tillfälligt boende. Detta förväntas leda till minskad hemlöshet och fler övertaganden av förstahandskontrakt. En gemensam bokningscentral kommer att inrättas. Bokningscentralen kommer att ha till uppgift att göra bokningar på akuta och tillfälliga boenden och i kommunens genomgångslägenheter samt ansvara för tillgång och kvalitetssäkring av inhyrda akutboenden. Samtidigt planeras en central bostadsrådgivning som syftar till att förhindra att hushåll hamnar i hemlöshet och att stödja hemlösa hushåll att snabbare finna en bostad.

Ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd är socialtjänstens arbete med att hjälpa personer så att de kan klara sin försörjning på egen hand.

Antal hushåll som sökte och beviljades ekonomiskt bistånd ökade under en följd av år, men 2016 bröts trenden. Under 2017 fortsatte antal bidragshushåll minska. Totalt beviljades 15 500 olika hushåll ekonomiskt bistånd någon gång under året. Varje månad fick i genomsnitt 9 700 hushåll ekonomiskt bistånd, varav en dryg tredjedel var hushåll med barn. Andelen barnhushåll har minskat något under senare år. Trots minskningen av antal hushåll ökade kommunens totala kostnad något, från 971 Mkr till 988 Mkr (+1,8 %). Ökningen berodde på högre genomsnittliga utbetalningar till hushållen till följd av höjd riksnorm och höjda hyror.

Många hushåll har fått ekonomiskt bistånd under lång tid. Av samtliga hushåll med ekonomiskt bistånd under december 2017 var det 54 %, drygt 5 300 hushåll, som hade mottagit bistånd under en längre period än två år[3]. Hushåll med långa bidragstider ökade något under året och ökningen var störst bland hushåll med ensamstående kvinnor och i drygt en tredjedel av dessa hushåll fanns barn. Könsfördelningen mellan hushållen var i stort sett jämn, men trenden är att andelen hushåll med kvinnor ökar. Arbetsmarknads- och socialnämnden konstaterar i sin årsanalys att det krävs ett arbete för att öka antalet kvinnor som blir självförsörjande.


Källa: Koll ProCapita

 

Hushåll med barn har under senare år varit en prioriterad grupp i arbetet med att minska behovet av ekonomiskt bistånd. Genom det arbete som nu bedrivs inom ramen för Hela familjen 2.0 kan barnfamiljer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd erbjudas ett bättre stöd mot självförsörjning. En högre personal-täthet möjliggör ett mer strukturerat arbete inklusive utredningar enligt standardiserad bedömningsmetod (Förutsättningar Inför Arbete, FIA), tätare uppföljningar, praktiskt socialt arbete och en aktiv samverkan.

Arbetsmarknads- och socialnämnden har under året utvecklat den digitala tjänsten Mitt försörjningsstöd. Syftet med tjänsten är att göra det enklare för brukare att få information, samtidigt som den ska vara en avlastning för socialsekreterare som behöver lägga mindre tid på att svara på enklare frågor.

[1] Befolkningen 0–18 år ökade ca 2,5 %.
[2] Hem för vård och boende
[3] För att bidragstiden ska räknas som sammanhållen får hushållet inte haft mer än två månaders uppehåll i utbetalningar.