Förväntad utveckling

Resultatet visar på en god budgetföljsamhet i stadens nämnder och överskottet har inneburit att de finansiella målen har uppnåtts och kommunen har en stärkt ekonomisk ställning inför kommande år.

För åren framöver kvarstår dock bilden från tidigare bedömningar av den långsiktiga finansiella utvecklingen. Kostnaderna kommer att tillta samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Anpassningsbehovet kan uppskattas till en halv procentenhet per år under det kommande femtonårsperioden med en oförändrad servicenivå.

Samtidigt visar analyser från bland annat Sveriges kommuner och landsting att servicenivån historiskt har ökat med en halv procentenhet mer än vad som beror på den demografiska utvecklingen[1]. Förklaringen kan vara ökade ambitionsnivåer både från kommunerna själva och från staten i kombination med att kraven på välfärdstjänster ökar när invånarnas inkomst och köpkraft ökar. Om denna utveckling fortsätter kommer skillnaden mellan intäkter och kostnader under de kommande åren bli större än vad den finansiella analysen visar.

I februari 2018 gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) följande bedömning av konjunkturen[2] :

”Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Vi räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än i år. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.”

Budgeten för 2018 bygger på SKL:s skatteprognos från september 2017. Den senaste skatteprognosen indikerar att skatteintäkterna 2018 blir 130 Mkr lägre än budgeterat. En del av minskningen beror på lägre skatteintäkter för 2017 än vad som redovisades i bokslutet, vilket i sin tur är följden av att lönesumman och löneökningstakten överskattades i tidigare prognoser. Detta får effekter i skatteprognosen även för 2018. En annan förklaring till att skatteintäkterna ser ut att bli lägre 2018 är att befolkningsökningen under 2017 har varit lägre än prognostiserat.

I budgeten för 2018 finns inte centralt avsatta medel i samma utsträckning om under 2017. Med lägre prognostiserade skatteintäkter för 2018 är det troligt att resultatet för 2018 blir avsevärt lägre än det överskott som redovisas för 2017. En osäkerhetsfaktor i bedömningen är intäkterna från markförsäljning. För 2018 har 200 Mkr i exploateringsvinster budgeterats men vinsterna har under de senaste åren legat på en högre nivå.

Det långsiktiga anpassningsbehovet om en halv procentenhet per år i genomsnitt under den kommande femtonårsperioden är inte jämt fördelat. Behovet av anpassningar kommer att vara störst under de närmaste åren. Det beror på att skatteunderlaget förväntas utvecklas relativt svagt under ett par år framöver[3]. För 2019 är bedömningen att det saknas närmare 2 % i finansieringsutrymme. För att bromsa kostnadsutvecklingen på längre sikt kommer det finnas behov av att verksamheten utvecklas och effektiviseras, till exempel genom införande av ny teknik och nya lösningar när det gäller välfärdstjänster. Effekten av denna typ av förändringar tar dock tid och kommer inte lösa det kortsiktiga anpassningsbehovet.

Den ökande befolkningen kommer också att ställa krav fler bostäder och ny infrastruktur. Den fysiska utbyggnaden av verksamhetslokaler för att tillgodose den demografiska utvecklingen kommer medföra stora investeringar och utrymmet till andra investeringar kommer vara begränsat. En utvecklad investeringsstyrning där olika investeringsalternativ kan beskrivas utifrån förväntade nyttor kommer att vara en viktig förutsättning för att prioritera inom det begränsade utrymmet.

[1] Ekonomirapporten, oktober 2017 – om kommunernas och landstingens ekonomi, Sveriges kommuner och landsting
[2] Budgetförutsättningar för åren 2018–2021, Cirkulär 18:5, Sveriges kommuner och landsting
[3] Budgetförutsättningar för åren 2018–2021, Cirkulär 18:5, Sveriges kommuner och landsting