En ung, global och modern stad

ung_global

Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.

Under 2017 fattades flera beslut i Malmö stad som tillsammans bidrar till en hållbar utveckling. Exempelvis antogs ett program för digitalisering, en överenskommelse om samverkan mellan Malmö stad och den idéburna sektorn samt ett program för barnets rättigheter. Omorganisationen under 2017 upplevdes som positiv i förhållande till målområdet då det bidragit till nya samverkansytor. De nya nämnderna upplevde i stort sett förändringarna som positiva i förhållande till sitt arbete med målområdet. På nationell nivå kom slutbetänkandet från den nationella kommissionen för en jämlik hälsa som identifierade ett antal områden som åtgärder behöver riktas mot för att minska hälsoklyftorna. På nationell nivå presenterade regeringen också en digitaliseringsstrategi för ett hållbart digitaliserat Sverige med det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Kommunfullmäktigemålet är visionärt och omfattar flera olika perspektiv. Bland annat ingår jämställdhet, jämlikhet, antidiskriminering och miljö, vilka även finns inom andra målområden (se speciellt En öppen stad, En jämlik stad och En ekologiskt hållbar stad). Därav bidrar nämndernas arbete i andra målområden också till måluppfyllelse inom En ung, global och moden stad. Med anledningen av målets visionära karaktär så gör nämnder och bolag olika tolkningar av vilka mål som bör sättas för att bidra till måluppfyllnad. De delar som flest nämnder och bolag har tagit fasta på i målet rör sig främst kring delaktighet/inkludering och digitalisering. Ingen nämnd eller bolag har satt något konkret mål kring jämlikhet, jämställdhet eller antidiskriminering. Dessa mål återfinns istället under En öppen stad och En jämlik stad. En övervägande del av nämnds- och bolagsmålen bedöms vara uppfyllda och många är på god väg att uppfyllas.

Begreppet ”stolthet” är unikt för detta mål, men med undantag för grundskolenämnden är det ingen nämnd eller bolag som antagit mål där det tydligt framgår att det syftar till att ”få Malmöborna att känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad”.

Framgångsfaktorer som återkommer i nämndernas och bolagens rapportering är att beståndsdelarna i kommunfullmäktigemålet (såsom delaktighet, jämlikhet och jämställdhet) utvecklats under lång tid och varit högt prioriterade. Detta arbete har bidragit till ökad förståelse för genomförande av insatser som verkar i positiv riktning för kommunfullmäktigemålet. En annan framgångsfaktor är strategiska val som i sin tur bidragit till måluppfyllelse. Exempelvis uttrycker förskolenämnden att arbetet med barns delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet har hög prioritet på kommunens förskolor och att tid för verksamhetsutveckling har bidragit till att skapa nödvändigt utrymme för reflektion och planering.

Orsaker till att nämnder och bolag inte uppnått sina mål förklaras bland annat med att nämnds- och bolagsmålen är långsiktiga till sin karaktär och därför kräver ett fortlöpande utvecklingsarbete. En del nämnder menar att de inte nått sina mål på grund av hög arbetsbelastning hos medarbetarna.

Slutligen kan det konstateras att på grund av en bristfällig träffbild är det inte möjligt att göra en samlad bedömning av måluppfyllelsen.