En stad för barn och unga

ung_global_modern

Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.

Av de nämnder och bolag som har följt upp sina mål inom målområdet bedömer endast några få att de kommer att nå samtliga nämndsmål vid årets slut, och kommunfullmäktigemålet bedöms inte vara uppnått fullt ut. För att kunna arbeta ännu mer effektivt med målets intentioner krävs en ökad förståelse för målets omfattning och påverkan på barn och unga. Detta syns inte alltid i uppföljningen av nämndernas och bolagens mål. Exempelvis när det gäller bostads- och skolsegregationen, som grundskolenämnden rapporterar som en stor utmaning, men som nämnden har svårt att påverka.

För att bedöma graden av måluppfyllelse är de tre utbildningsnämndernas bidrag centrala. Förskolor, grundskolor och gymnasieskolor har stora utmaningar med att kompensera för barn och ungas olika förutsättningar. Målkonflikter uppstår i gränssnittet mellan nämndernas och bolagens olika uppdrag och ansvarsområden, exempelvis när det gäller likvärdig tillgång på förskoleplatser kontra barnets möjligheter att röra sig fritt i det offentliga rummet, då friytorna för förskolor och skolor minskat i takt med att staden har förtätats.

Utbildningsnämnderna beskriver hur de fortsätter att ha stora utmaningar i att kompensera för skillnader i barnens och ungdomarnas förutsättningar. Förskolenämnden arbetar för en mer likvärdig förskola med stärkt bemanning i områden som är mer socioekonomiskt svaga samtidigt som det råder nationell brist på legitimerade förskollärare. Samtliga utbildningsnämnder lyfter kompetensförsörjningen som en nyckel till framgång och kvalitet i verksamheterna. Kompetensförsörjningen beskrivs främst under En stad med bra arbetsvillkor, men påverkar måluppfyllelsen inom En stad för barn och unga.

Grundskolenämnden rapporterar att varken Malmös eller rikets skolor klarar att fullt ut kompensera för elevernas skilda bakgrunder. Liksom tidigare finns stora variationer i kunskapsresultatet mellan skolor och elevgrupper. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen är andelen elever som når examen på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen relativt hög men lägre än rikssnittet på yrkesprogrammen. Svårigheterna med att kompensera för elevernas olika förutsättningar visar sig på introduktionsprogrammen för elever som lämnat grundskolan utan att vara behöriga för gymnasiet. Där är progressionen ofta långsam och den totala genomströmningen bedöms av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vara otillräcklig.

En långsiktig samverkansstruktur håller på att byggas upp mellan kulturnämnden och fritidsnämnden som gagnar barn och ungas möjlighet till aktiviteter på fritiden. Bland annat har satsningar på avgiftsfria aktiviteter med stöd av statliga bidrag genererat ökad samverkan mellan kulturnämnden och fritidsnämnden. Fritidsnämnden arbetar för att ge förutsättningar för att nå alla stadens barn bland annat genom satsningar på bildandet av fler skolidrottsföreningar för att därigenom skapa medinflytande och fysisk aktivitet. Fokus i arbetet ligger också på att utöka verksamheten i de delar av staden där föreningsantalet och barns aktivitetsgrad är låg. Kulturnämnden menar att de generellt sett har svårt att nå de äldre ungdomarna.

Servicenämnden rapporterar att ökad samverkan och transparens mellan nämnden och skolan ger en god grund inför kommande förbättringsarbeten, bland annat vad det gäller skolmåltiderna. Tekniska nämnden arbetar bland annat för att vägen till skolan ska vara trafiksäker, miljönämnden med förbättring av inom- och utomhusmiljöer i skolor och förskolor och stadsbyggnadsnämnden använder verktyget social konsekvensbedömning, som bidrar till att barnperspektivet beaktas i all stadsplanering.

De nya nämndernas uppföljning innehåller främst basårsmätning och kartläggning av nuvarande verksamhet. Därmed kommer måluppfyllelsen på kommunfullmäktigenivå inte att kunna bedömas utifrån den förbättrade träffbilden för år 2017. De nya nämnderna hanterar till största delen samhällets mest utsatta grupper vilket gör att samverkan och barns delaktighet och inflytande är en viktig del i arbetet.

Bolagen är de som i störst utsträckning rapporterar att de inte har nämndsmål direkt kopplat till kommunfullmäktigemålet men att arbete sker inom ramen för ordinarie arbete eller inom ramen för andra mål. Ett exempel är Parkeringsövervakning i Malmö AB som bidrar genom att informera om trafikregler till ungdomar och öka förståelsen om varför det finns parkeringsvakter. MKB Fastighets AB arbetar för att skapa delaktighet, trygga bostadsområden och bra skolor i ett längre perspektiv, genom att exempelvis erbjuda sommarjobb och läxhjälp till högstadieelever.

I april 2017 antogs Utvecklingsplan för barnets rättigheter i Malmö stad. Arbetet med att implementera denna pågår men syns ännu inte fullt ut i rapporteringen. Barnets rättigheter behöver genomsyra kommunens verksamhet och service för att Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de har rätt till.

Sammanfattningsvis är bedömningen att kommunfullmäktigemålet inte uppnåtts fullt ut. Att arbeta för att Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential är en långsiktig samverkansprocess, vilket innebär att måluppfyllelsen inte blir tydlig under ett budgetår. Det har skett en positiv förflyttning under året men för att nå måluppfyllelse är det viktigt att nämnder och bolag fokuserar på det kompensatoriska uppdraget för att skapa likvärdiga uppväxtvillkor för barn och unga i Malmö.