En jämlik stad

jamlik

Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället

Målet handlar om att Malmö stad ska erbjuda en bra välfärd och service till Malmöborna som bidrar till att de känner social och ekonomisk trygghet i vardagen. Exempelvis ska Malmös äldre kunna påverka och ha inflytande över sin vardag och i samhället, och personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet.

Inom en tioårsperiod kommer antalet äldre att öka samtidigt som en fortsatt snabb tillväxttakt för Malmös befolkning generellt innebär ett ökat behov av boende, jobb, skola och omsorg för barn och unga. Detta ställer krav på samtliga nämnder att erbjuda service och tjänster av hög kvalitet. Kompetensförsörjningen är fortsatt en stor utmaning för hälsa-, vård och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden. Under 2017 påbörjades implementering av avtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne. Avtalet kommer att innebära att fler sjuka vårdas i hemmet istället för inom primärvården eller slutenvården, och ställer därför högre krav på Malmö stads verksamhet.

Grundskolenämnden rapporterar att en stor utmaning inom målområdet är att de inte i tillräcklig stor utsträckning lyckas kompensera för elevernas skilda hemförhållanden. Det finns fortfarande skillnader mellan olika elevgruppers resultat samt mellan och inom skolor. Ett arbete pågår med att identifiera hur kulturverksamheten kan ges bättre förutsättningar att fungera kompensatoriskt och bidra till ökad social hållbarhet för barn och unga såväl som vuxna i hela Malmö. Satsningar under sommaren har speciellt riktats till barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Malmö Konsthall har exempelvis riktat insatser med fokus på de som står långt utanför arbetsmarknaden. Malmös äldre har också varit en prioriterad målgrupp för verksamheten. Förskolenämnden arbetar med att skapa förutsättningar för en förskoleverksamhet som anpassas efter barns behov och uppväger skillnader i barns olika förutsättningar. Alla barns rätt till stöd är sedan 2015 ett prioriterat utvecklingsområde inom den kommunala förskoleverksamheten.

När det gäller hemlöshet är arbetsmarknads- och socialnämndens mål kring hemlöshet delvis uppnått. Den strukturella hemlösheten har ökat och även om ökningstakten av antalet hemlösa har bromsats upp, så har antalet hemlösa barnfamiljer ökat i förhållande till föregående år. Utvecklingen genererar ökade kostnader för boende. Samtidigt är målet uppnått om att erbjuda minst 500 personer boenden i nyanskaffade övergångslägenheter, vilket innebär att totalt 628 personer har kunnat erbjudas boende. Även målet att minst 450 personer, som bott i övergångslägenhet, gått vidare till ordinarie bostadsmarknad har uppnåtts.

Vad gäller arbetet med att öka brukares möjligheter till att vara delaktiga i samhället så har funktionsstödsnämnden haft fokus bland annat på individuellt anpassat stöd vilket bidrar till att stärka självkänslan samt gynna möjligheterna att vara delaktig i samhället och att fatta egna, självständiga beslut. Detta kan vidare bidra till en meningsfull tillvaro och känsla av inflytande över sin vardag. Hälsa-, vård och omsorgsnämnden har inriktat arbetet på att uppnå en ökad upplevelse av ett gott bemötande, en känsla av trygghet, inflytande över vården och omsorgen, samt ett ökat förtroende för personalen. Nämnden har påbörjat ett arbete med att se över existerande modeller för hur verksamheterna arbetar med dialog, inflytande och delaktighet.

Nämnderna rapporterar att framgångsfaktorer i verksamheterna är ett fungerande värdegrundsarbete och förbättrad personalkontinuitet eftersom kvaliteten i mötet med brukarna är avgörande för ökad måluppfyllelse. Nämnderna rapporterar också vikten av uppsökande verksamhet och riktade insatser. Satsningar på IT och digitalisering, effektiva handläggningsprocesser och samverkan mellan nämnder och med externa aktörer är också viktiga för att öka måluppfyllelsen.

Nämnderna rapporterar olika anledningar till bristande måluppfyllelse, vilket också hänger ihop med olika ambitionsnivåer i målen. Exempelvis har genomförda åtgärder i vissa fall inte gett önskad eller förväntad effekt. I andra fall krävs mer tid för att kunna observera förväntad effekt. Det rapporteras också att resursbrist har resulterat i fördröjd planering och därmed även fördröjda åtgärder och aktiviteter.

Baserat på nämnder och bolags uppföljning av nämnds- och bolagsmålen framstår utmaningarna inom målområdet som relativt stora, vad gäller exempelvis kompetensförsörjning, och sammantaget är bedömningen att kommunfullmäktigemålet inte nås fullt ut.