En ekologiskt hållbar stad

ekologisk_hallbar

Inom detta målområde finns två kommunfullmäktigemål. Det första fokuserar på att skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning, medan det andra uttrycker ambitionen om en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val.

Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad.

Uppföljningen visar sammantaget på en relativt god måluppfyllelse under året, även om kommunfullmäktigemålet inte nåtts fullt ut. Stadens nämnder och bolag arbetar huvudsakligen med två övergripande uppgifter för att uppnå målet om en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning; samhällsservice och samhällsbyggande. Dessa spår är inte separerade från varandra, utan sker parallellt i takt med att staden växer. Men för att tydliggöra respektive nämnds och bolags bidrag till kommunfullmäktiges mål kan det underlätta att tänka utifrån dessa två övergripande kommunala uppgifter.

Den snabba befolkningstillväxt som skett i Malmö under senare år innebär betydande utmaningar för både samhällsservicen och samhällsbyggandet. Att öka kapaciteten i snabb takt och samtidigt bibehålla eller öka kvaliteten är en utmaning som flera av Malmö stads nämnder och bolag brottas med i sin dagliga verksamhet. För att uppfylla kommunfullmäktiges mål om en hållbar stadsstruktur måste samtidigt alla de tre hållbarhetsaspekterna beaktas för att säkerställa en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling i detta arbete.

Att arbeta för en hållbar stadsstruktur innebär därmed att ett antal målkonflikter måste hanteras. Exempelvis medför höga miljöambitioner i vissa fall högre kostnader, åtminstone i det korta perspektivet. I ett längre tidsperspektiv kan miljöhänsyn däremot vara ekonomiskt hållbart. En annan aktuell målkonflikt handlar om den övergripande ambitionen om att Malmö ska vara en tät och grön stad. En förtätning innebär per definition att fler intressen ska samsas på samma yta, vilket gör att avvägningar mellan exempelvis samhällsservice, bostadsbyggande och grönytor hela tiden måste göras.

För att hantera målkonflikter av denna typ är samverkan centralt. Detta är något som har utvecklats positivt bland Malmö stads nämnder och bolag under senare år. Exempelvis har förskolenämnden och grundskolenämnden utvecklat sitt strategiska lokalförsörjningsarbete och deltar aktivt i relevanta planeringsprocesser. Trots de förbättringar som skett behöver samverkan utvecklas ytterligare för att gemensamt kunna uppnå en hållbar stadsstruktur i Malmö.

Under 2017 har mycket arbete gjorts för att utveckla staden i riktning mot kommunfullmäktiges mål. Byggandet håller en fortsatt hög takt i staden. MKB färdigställde 520 lägenheter under året och hade vid årsskiftet 1066 bostäder i produktion. MKB har målsättningen att bygga 2 250 nya lägenheter till 2019. Stadsbyggnadsnämnden bidrar också med sitt arbete till den höga byggtakten. Under året beviljades bygglov för nästan 5000 bostäder och 3654 bostäder har möjliggjorts i antagna detaljplaner. Även tekniska nämndens arbete som stadens juridiska fastighetsägare bidrar till stadens fysiska utveckling. Under 2017 gav exploateringsverksamheten ett överskott om 475 Mkr, vilket visar på den höga byggtakten i staden. Att mycket dessutom byggs i kollektivtrafiknära lägen bidrar till att skapa en hållbar stadsstruktur i takt med att staden växer.

Under 2017 avslutades Sverigeförhandlingen och Storstadspaket för Malmö undertecknades. Genomförandet av Storstadspaketet kommer att innebära stora satsningar i infrastruktur och bostäder, med statlig medfinansiering, fram till 2030-talet och kommer således ha en stor påverkan på Malmös framtida fysiska miljö och struktur. Bland annat innebär det satsningar på elbussar, Pågatågstrafik på kontinentalbanan och cykelinfrastruktur.

När det gäller samhällsservicens anpassning till en ökande befolkning har stora steg tagits. Under senare år har exempelvis kapaciteten inom stadens för- och grundskoleverksamhet ökat. Bland annat skapades 1700 grundskoleplatser under året. Nämnderna lyfter även att de bedriver ett aktivt arbete i olika stadsplaneringsprocesser för att föra fram sin verksamhets behov och för att hänsyn ska tas tidigt i planeringsskedet. Samtidigt pekar de på vikten av att motverka kostnadsutvecklingen gällande lokal- och driftskostnader, då det påverkar övriga delar av verksamheten negativt.

Arbetsmarknads- och socialnämnden, funktionsstödsnämnden och hälsa-, vård- och omsorgsnämnden bedriver också ett aktivt arbete för att anpassa och utveckla sina verksamheter för ett växande Malmö. Dessa nämnder deltar i olika planeringsprocesser för att föra fram sina brukares perspektiv och behov. Funktionsstödsnämnden påtalar att det är utmanande att tillgodose sina målgruppers behov av bostäder. Exempelvis har en del av deras brukare behov av en lugn och lantlig miljö, vilket inte alltid är lätt att förena med en tät stad som ska växa inåt.

När det gäller arbetet med den ekologiska hållbarheten går arbetet framåt på flera plan, men inte tillräckligt snabb takt. Miljönämnden nämner exempelvis att det krävs mer insatser för att uppnå effektivare resurs- och energianvändning. Nämnden skriver vidare att av de 19 delområden som finns i Malmö stads miljöprogram ser det ut som om endast två av de högt satta målen kommer att uppnås i tid.

Sammantaget bedrivs ett aktivt arbete i Malmö stads nämnder och bolag för att anpassa samhällsservice och samhällsbyggande till en ökande befolkning. Inom flera områden har steg i rätt riktning tagits, även om det återstår stora utmaningar. Kommunfullmäktiges mål handlar dock inte endast om att bygga ut i den takt som befolkningsökningen kräver, eftersom målsättningen är att skapa en hållbar stadsstruktur. Utifrån den målsättningen krävs det fortsatt arbete för att stärka upp både den ekologiska och den sociala aspekten av hållbarhet i stadens framtida utveckling.

Slutligen kan det konstateras att uppföljningen sammantaget visar på en relativt god måluppfyllelse under året, även om kommunfullmäktigemålet inte nåtts fullt ut.

Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val.

Även när det gäller kommunfullmäktiges mål om att Malmö ska vara hälsofrämjande och klimatsmart pågår ett omfattande arbete i stadens nämnder och bolag. På flera håll genomförs insatser för att minska den egna organisationens miljöbelastning. Inköp av ekologiska livsmedel är en viktig del i detta arbete. Servicenämnden, som driver stadens skolrestauranger, använde under året 76 % ekologiska livsmedel i sina restauranger. Även förskolenämnden rapporterar att andelen ekologiska livsmedel i deras verksamhet har ökat från 57 % 2015 till 73 % 2017. Detta har bidragit till att det ekologiska fotavtrycket minskat och samtidigt innehåller maten som serveras till barn och unga mindre mängd kemikalierester. Detta är ett exempel på hur det hälsofrämjande och det klimatsmarta arbetet kan gå hand i hand och förstärka varandra.

Miljönämnden arbetar aktivt för att utveckla mathanteringen i Malmö stads verksamheter. Bland annat har nämnden bedrivit ett utbildningsprogram med syfte att minska matens klimatpåverkan och reducera matsvinnet. Även en kemikalieplan med fokus på barn och unga har antagits under året, vilket är en viktig hörnsten i arbetet med att skapa hälsosamma inne- och utemiljöer utan skadliga ämnen.

Ett annat viktigt arbete för att uppnå säkra och hälsosamma livsmedel i Malmö är miljönämndens livsmedelskontroller. Under året har nämnden utvecklat sitt samarbete med Skatteverket, tillståndsenheten och polisen där vissa gemensamma insatser genomförs med syfte att minska fusket i livsmedelshanteringen.

Att minska kemikalieanvändningen är ett annat viktigt område för att göra stadens verksamheter mer miljövänliga och hälsosamma. Servicenämnden, vars verksamhet i många fall är material- och resurskrävande, har under året arbetat med att inventera och minska antalet kemiska produkter de använder.

För att uppnå målet om att Malmö ska vara en klimatsmart stad arbetar stadens nämnder och bolag för att minska energianvändningen i sin verksamhet. Exempelvis uppnådde MKB sitt mål om att minska klimatpåverkan per lägenhet med 20 % under året. Målet uppnåddes bland annat genom en övergång till förnybar fjärrvärme, individuell mätning av varmvattnet samt energieffektiv nyproduktion. Även stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden har under 2017 arbetat aktivt för att minska miljöpåverkan vid nybyggnation. Bland annat genom den nya Miljöbyggstrategin bedrivs dialog med privata byggaktörer för större miljöhänsyn.

Andelen förnybar fjärrvärme har under året ökat med 34 procentenheter eftersom Malmö stad fattade ett viktigt klimatbeslut i samband med att servicenämnden förnyade sitt avtal om fjärrvärmeleverans för åren 2016–2020. Staden och EON tecknade ett tilläggsavtal om förnybar fjärrvärme som innebär en övergång från fossila bränslen som naturgas till förnybara biobränslen som flis. År 2020 ska kommunens fjärrvärme vara 100 % förnybar och i ett nytt avtal med EON garanteras Malmö stad ett nollutsläpp av koldioxid.

Servicenämndens andel egenproducerad förnybar energi uppgick 2017 till 6,9 % tack vare stora satsningar på framför allt vindkraft, men även solceller. Även om energianvändningen inte har minskat i den takt som avsetts under året så minskar den för att möta Malmö stads övergripande mål till 2020.

En annan viktig aspekt av att utveckla Malmö som klimatsmart stad är att anpassa stadens struktur för ett förändrat klimat. Detta har under året bland annat skett inom ramen för Skyfallsplan för Malmö. Något förenklat kan sägas att klimatanpassningsarbetet i staden befinner sig i ett initialt skede med utredning och planering, men ännu har inte så många faktiska fysiska förändringar gjorts.

För att Malmö ska vara en hälsofrämjande stad krävs också goda miljöer för rekreation och utevistelse.  Stadsbyggnadsnämnden har under året bland annat inventerat ett hundratal gröna områden som pekas ut i naturvårdsplanen och utarbetat ett förslag till Plan för Malmös gröna och blå miljöer. Samtidigt utgör förtätningen av staden en utmaning på detta område eftersom andelen grönyta per invånare minskar. Ett sätt att möta denna utmaning är ett ökat samnyttjande och att använda stadens gröna ytor på ett smartare sätt. Både förskolenämnden och grundskolenämnden har under året bedrivit ett arbete för att utveckla sina utemiljöer, bland annat för att möta dessa utmaningar.

Sammantaget pekar uppföljningen på en relativt god måluppfyllelse under året, även om kommunfullmäktigemålet inte har nåtts fullt ut.