Ekonomisk utveckling under året

Årets resultat och budgetavvikelse

Årets resultat uppgick till +1 109 Mkr jämfört med + 962 Mkr föregående år. För 2017 uppgår det budgeterade resultatet till +261 Mkr och det redovisade resultatet innebär därför en budgetavvikelse om +848 Mkr.

På samma sätt som föregående år är överskottet till stor del en effekt av det samhällsekonomiska läget och den rådande högkonjunkturen. Högre skatteintäkter och intäkter från markförsäljningar har genererat ett överskott gentemot budget. Det mycket låga ränteläget har resulterat i ett överskott avseende serviceförvaltningens fastigheter och ett förbättrat finansnetto.

Överskottet och en lägre investeringsnivå har inneburit att nettolåneskulden inte ökat i den omfattning som budgeterats. I stället har nettolåneskuldens andel av skatter och generella statsbidrag minskat jämfört med föregående år. Resultatet har också medfört en hög skattefinansiering av årets investeringar vilket leder till ett förbättrat finansiellt utrymme för de kommande årens stora investeringsbehov.

Budgetavvikelse, Mkr

Ett större överskott från exploateringsverksamheten än budgeterat och realisationsvinster förklarar 343 Mkr av budgetavvikelsen. Skatteintäkter ger ett överskott gentemot budget om 158 Mkr. Det högre statsbidraget för bostadsbyggande förklarar 50 Mkr av avvikelsen.

För bolag och kommunalförbund redovisas ett överskott om 38 Mkr. Avvikelsen beror på att den samlade effekten av att underskott och överskott i de olika bolagen inom Malmö stadshus AB balanserar varandra var större än budgeterat.

I övrigt genererar verksamheten ett överskott om 276 Mkr. Av överskottet avser 145 Mkr centrala anslag som inte avropats under året.  Det beror bland annat på förseningar i åtgärder där medel avsatts under kommunstyrelsens anslag till förfogande. Nämnderna kommer i flera fall att avropa resurser under 2018 istället, och hänsyn till detta är taget i budgeten för 2018. För 2017 fanns även medel avsatta till ett stimulansanslag som inte avropats fullt ut, vilket bidrar till överskottet.

Ytterligare drygt 100 Mkr av överskottet i verksamheten är hänförligt till andra centrala poster, där kostnader för pensioner och personalomkostnader har varit lägre än budgeterat. Även kommungemensamma kostnader för lokaler och anläggningar genererar överskott.

Det överskott som redovisas för verksamheten är därmed nästan helt hänförligt till centrala poster, antingen i form av att centrala anslag inte förbrukats eller att kommungemensamma kostnader blivit lägre än budgeterat.

De flesta nämnder har relativt små avvikelser mot budget. De tekniska nämnderna och kommunstyrelsen redovisar överskott. Underskotten finns framför allt i två nämnder: funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden.

Omorganisationen den 1 maj, från stadsområdesnämnder och social resursnämnd till facknämnder, har under året påverkat verksamheten inom vård och omsorg, individ- och familjeomsorg samt fritid och kultur. Organiserings-, samverkans- och gränsdragningsfrågor har varit i fokus, såväl inom de nya förvaltningarna som mellan dem och övriga förvaltningar i Malmö stad. Under hösten beslutade kommunfullmäktige att ge de nämnder som prognostiserade underskott i samband med delårsrapporten för januari-augusti tillåtelse att redovisa underskott 2017 och istället vidta åtgärder för att uppnå ekonomisk balans för år 2018. Med detta i beaktande kan budgetföljsamheten bedömas som god trots att några nämnder redovisar större underskott.

För år 2017 är det inget av kommunfullmäktiges mål som uppfyllts fullt ut, med undantag för det finansiella målet. Kommunfullmäktigemålen är dock långsiktiga i sin karaktär och det är positivt att det sker en förflyttning mot måluppfyllelse. Den sammantagna bedömningen utifrån det redovisade resultatet, uppfyllelsen av det finansiella målet och den positiva förflyttningen mot måluppfyllelse är att den ekonomiska hushållningen har varit god.

Intäkter

Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens största intäktskälla och utgör nästan 80 % av de totala intäkterna. Jämfört med föregående år ökade skatteintäkterna med 6 % och de generella statsbidragen med 2,4 %.

Kommunen hade totalt 23,5 miljarder kronor i intäkter 2017, en ökning med 6,2 % jämfört med föregående år. Fördelningen mellan de olika intäktskällorna framgår av diagrammet.

Merparten av de generella statsbidragen, 4 miljarder kr, kommer från det kommunala inkomstutjämningssystemet och är en effekt av att kommunen har ett relativt svagt skatteunderlag. Kommunens skattekraft för inkomståret 2016 uppgick till 85,9 % av medelskattekraften i riket. Efter en längre period av minskande andel av medelskattekraften tycks den nedåtgående trenden ha avstannat och de senaste två åren har medelskattekraften ökat.

Kostnader

Kommunens totala kostnader uppgick under året till 22,4 miljarder vilket var en ökning med 5,8 %. Personalen utgör den största kostnadsposten med cirka 55 % följt av köp av tjänster och material som utgör 32 % av kostnaderna. Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslag framgår av diagrammet till vänster nedan. Av kommunens verksamhetsområden är pedagogisk verksamhet den största med en andel om 39 % följt av vård och omsorg med 27 % av kostnaderna. Fördelningen per verksamhetsområde framgår av diagrammet till höger nedan.

Balanskrav och avsättning till resultatutjämningsreserv

Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Det innebär att realisationsvinster ska frånräknas resultatet. Resultatet för år 2017, justerat enligt kommunallagens krav uppgår till +941 Mkr.

Balanskravsutredning, Mkr

Enligt kommunallagen finns en möjlighet att avsätta positiva resultat till resultatutjämningsreserven (RUR). Reserven kan disponeras kommande år om skatteintäkterna påverkas negativt till följd av en försvagad konjunktur.  Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer kan avsättning ske då resultatet överstiger 1 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning (184 Mkr år 2017). Under dessa förutsättningar kan 941 Mkr minus 184 Mkr det vill säga 757 Mkr avsättas till resultatutjämningsreserven.

Enligt SKL:s bedömning i februari 2018[1] kommer skatteintäkterna under åren 2019–2021 ha en lägre ökningstakt än den genomsnittliga ökningen de senaste 10 åren. Skulle så bli fallet kommer kommunen kunna använda medel ur resultatutjämningsreserven under dessa år för att utjämna intäkterna över konjunkturcykeln. En förutsättning är att medlen används för att balansera ett negativt balanskravsresultat.

Investeringar

Under året uppgick investeringsverksamheten till 2 136 Mkr vilket är något lägre än föregående år och avsevärt lägre än budgeterat för året. Servicenämnden samt tekniska nämnden är de nämnder med störst investeringsvolym inom Malmö stad.

Servicenämndens investeringar uppgick under året till 1 489 Mkr vilket är drygt 400 Mkr lägre än beviljad ram. Utfallet beror på flera faktorer såsom att projekt förskjutits i tid både framåt och bakåt samt att projekt blivit såväl billigare som dyrare.

Tekniska nämndens investeringar uppgick under året till 459 Mkr vilket är 450 Mkr lägre än beviljad ram. Avvikelsen förklaras till största del av förskjutning i tiden i ett antal projekt samt lägre utgifter i vissa projekt.

Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till 2 180 Mkr per år. Diagrammen nedan visar utvecklingen av motsvarande femårsgenomsnitt de senaste åren samt investeringarna i relation till verksamhetens kostnader.  Som framgår av diagrammen har investeringsvolymen successivt ökat i absoluta tal, men inte som andel av verksamhetens kostnader.

Objektsgodkännande

Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från kommunstyrelsen om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 50 Mkr skall kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande.

Under året har beslut tagits gällande objektsgodkännande om totalt 2 miljarder. Uppföljning av fattade beslut om objektsgodkännande återfinns i tabeller på sidan 111.

Försäljning av tillgångar

Årets försäljningar har uppgått till sammanlagt 755 Mkr vilket var 400 Mkr högre än under föregående år. Merparten av försäljningarna, 570 Mkr, avsåg exploateringsfastigheter.

Finansiering av investeringar

Investeringar kan finansieras på tre sätt: skattefinansiering genom avskrivningar och överskott i verksamheten, genom försäljning av tillgångar eller genom minskade finansiella tillgångar/ökade skulder.

Av årets investeringar kunde 67 % finansieras av skattemedel. Resterande 33 % finansierades av försäljningar. Årets investeringar innebar därmed inte något behov av ökad skuldsättning. Trenden de senaste åren framgår av diagrammet i form av rullande femårsgenomsnitt.

Soliditet

Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Under året ökade det egna kapitalet med 8 % och tillgångarna med 6 %. Det innebär att soliditeten vid årets slut var högre jämfört med föregående årsskifte och uppgick till 45 %.

Soliditeten inklusive den del av förpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 29 %, en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Att soliditeten ökar mer om ansvarsförbindelsen inkluderas beror på att ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 successivt minskar.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden beskriver den del av tillgångarna som inte finansierats med eget kapital. På samma sätt som överskottet och den lägre investeringsnivån inneburit en ökad soliditet har skuldsättningsgraden minskat. Vid årsskiftet uppgick skuldsättningsgraden till 55 %, en minskning med en procentenhet jämfört med föregående år.

Lånekvot och räntebärande nettoskuld

Lånekvoten visar hur stora nettolånen (placerade och utlånade medel minus upptagna lån) är i förhållande till intäkterna från skatter och generella bidrag. Den räntebärande nettoskulden (exklusive pensionsavsättningen) minskade med 358 Mkr under 2017 till 218 Mkr. Lånekvoten minskade därmed med över två procentenheter till 1,2 %.

Kommunens räntebärande nettoskuld, vari även pensionsavsättningen ingår minskade med 253 Mkr under året och uppgick vid årets slut till 2 080 Mkr.

Pensionskostnad och pensionsförpliktelser

Av årets kostnader utgjordes 987 Mkr av pensionskostnader. Tabellen visar de olika delarna av pensionskostnaderna och hur de förändrats jämfört med föregående år.

Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsförmåner intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad uppgick under året till 296 Mkr.

Kommunen har pensionsförpliktelser till anställda och före detta anställda som uppgår till 7 339 Mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 5 477 Mkr och de redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta betyder att 75 % av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. Totalt har förpliktelsen minskat med 31 Mkr. Hela förpliktelsen har återlånats för att därigenom finansiera del av kommunens samlade tillgångar.


*) ÖK-SAP står för överenskommelse om särskild avtalspension (enl KAP-KL)
**) Pensionskostnader redovisas i not 2, finansiell kostnad i not 7

Reserverat under eget kapital

Av tidigare års redovisade resultat har 1 796 Mkr reserverats i en resultatutjämningsreserv avsedd att täcka negativa resultat som uppstår till följd av en svag intäktsutveckling i en lågkonjunktur. I årets bokslut föreslås att ytterligare 757 Mkr avsätts till resultatutjämningsreserven.

Av tidigare års resultat har 100 Mkr reserverats för förebyggande sociala insatser. Kommunstyrelsen har under 2013 godkänt fem åtgärder till en total kostnad på 34 Mkr. Under 2017 har 4 Mkr av dessa tagits i anspråk.

Finansiellt mål

Kommunfullmäktige har fastställt ett finansiellt mål att Malmö stad skall ha en hållbar ekonomisk utveckling. Målet är långsiktigt och avser att trygga en hållbar ekonomisk utveckling över tiden. Hållbarheten i ekonomin mäts genom att följa tre indikatorer. Utifrån den redovisade utvecklingen av de tre indikatorerna kan den ekonomiska utvecklingen beskrivas som hållbar baserat på att samtliga indikatorer ligger inom den budgeterade nivån.

Finansiellt mål, Mkr

Årets resultat ska senast år 2019 uppgå till 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning med hänsyn till effekten av komponentavskrivningar.

Enligt planen ska resultatets andel av skatter och generella statsbidrag successivt öka till 1 % år 2019. För 2017 är den budgeterade nivån på indikatorn ett resultat om 0,5 % av skatter och generella statsbidrag. Effekten av komponentavskrivningar motsvarar ytterligare 0,9 %. För att det finansiella målet ska anses uppnått ska resultatet år 2017 därmed uppgå till 1,4 % av skatter och generella statsbidrag. Det redovisade resultatet uppgår till 6 %.

Räntebärande nettolån ska år 2019 uppgå till högst 30 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

Den redovisade lånekvoten för år 2017 uppgår till 1,2 %. För 2017 har en lånekvot på drygt 11 % budgeterats.

Relationen mellan finansnetto samt avskrivningar och skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning skall följas.

Den redovisade kapitalkostnadsnivån för år 2017 uppgår till 5,3 % vilket är 0,1 procentenheter lägre än budgeterat.

[1] Budgetförutsättningar 2018–2021, Cirkulär 18:5, Sveriges kommuner och landsting