Befolkningen

befolkning

Årets befolkningsförändring

Den totala befolkningen i Malmö uppgick vid årsskiftet 2017/2018 till 333 633 personer. Vid förra årsskiftet var befolkningen 328 494 personer, vilket innebär att den ökat med 5 139 personer under 2017. Detta är en lägre ökningstakt jämfört med föregående år. År 2016 ökade befolkningen med 5 920 personer.

En del av befolkningsökningen beror på ett födelseöverskott på cirka 2 400 personer. Under året föddes fler än 5 000 barn i Malmö och omkring 2 700 personer dog. Födelseöverskottet är större 2017 än föregående år. Malmös relativt unga befolkning gör att antalet födda kan förväntas öka de närmsta åren. Avgörande för födelsetalen är antal kvinnor i barnafödande åldrar.

En annan viktig förklaring till befolkningsökningen är in- och utflyttning. Under året flyttade 23 700 personer till Malmö och 20 900 personer flyttade från staden, vilket innebär ett positivt flyttnetto på ungefär 2 700 personer. Flyttnettot mot utlandet var cirka +4 000 personer medan flyttnettot mot övriga Sverige var cirka -1 200 personer.

Flyttnettot mot utlandet på +4 000 är något mindre än föregående år men högre än 2015. Totalt invandrade runt 7 800 personer och cirka 3 800 utvandrade under året. Den ökade nettoinflyttningen under 2016 och 2017 är till stor del en effekt av den stora asylinvandringen under 2015 och 2016. Under 2017 tog Malmö emot cirka 2 500 flyktingar från utlandet. Asylinvandringen kommer antagligen att ha viss effekt även under 2018 men invandringen totalt förväntas sjunka framöver jämfört med 2016 och 2017. Migrationsverket har i sina senaste prognoser skrivit ner det förväntade antalet kommunmottagna för 2018–2021, men siffrorna är behäftade med en stor osäkerhet. Värt att notera är att asylsökande inte räknas med i befolkningsstatistiken eftersom personer utan uppehållstillstånd inte är folkbokförda i kommunen. Dock har asylsökande barn rätt till förskola, skola och en del andra kommunala tjänster och gruppen är därför intressant att följa. Gruppen asylsökande i eget boende (EBO) i Malmö har under året minskat från 2 800 till 2 200.

Flyttströmmarna mellan Malmö och övriga Sverige är betydligt större än flyttströmmarna till och från utlandet. Under 2017 flyttade drygt 17 000 personer ut från Malmö till resten av Sverige medan knappt 16 000 personer flyttade in från resten av landet, vilket ger ett negativt flyttnetto på 1 200. Generellt finns ett samband mellan inrikes flyttningar och ålder: flyttströmmarna till och från Malmö är som störst i åldersgruppen 20–30 år (då man börjar arbeta) och i åldersgruppen 30–40 år (när man bildar eller har bildat familj). Samma mönster finns i Göteborg och Stockholm under flera decennier. Totalt sett är flyttnettot i Malmö negativt för 30–40-åringar och positivt för 20–30-åringar. För åldersgruppen 30–40-åringar finns också ett samband med åldersgruppen 0–2-åringar. Värt att notera är att personer som nyligen har fått uppehållstillstånd (inom de första två åren med uppehållstillstånd) har en hög rörlighet jämfört med resten av befolkningen. Under 2017 flyttade 800 personer i denna grupp från Malmö till andra delar av landet. Samtidigt flyttade 750 personer i samma grupp till Malmö från en annan kommun. Flyttnettot för gruppen är alltså negativt och har varit så i flera år för Malmö. Nettot för gruppen är dock så pass litet att det inte påverkar det totala flyttnettot nämnvärt. Däremot tyder detta på att rörligheten inom Sveriges gränser kommer att öka inom de närmsta åren efterhand som denna grupp blir större.

Jämförelse mot budget

Budgeten för år 2017 upprättades med stöd av den befolkningsprognos som färdigställdes under våren 2016. Tabellen visar att det i de olika åldersgrupperna blev relativt små avvikelser jämfört med budgeten. Antalet invånare beräknas som ett genomsnitt av befolkningen per den 31 december 2016 och den 31 december 2017.

Antalet invånare i skolålder, 6–19 år, blev drygt 200 fler än budgeterat medan de äldre invånarna, över 65 år, blev färre än budgeterat. De yngre pensionärerna 65–79 år blev knappt 200 färre medan de äldre pensionärerna blev något fler än vad som var budgeterat.

Åldersgrupperna 20–64 år och 0 år efterfrågar kommunal service i lägre grad varför avvikelser i dessa åldersgrupper har mindre betydelse för verksamhet och kostnadsutveckling.