Pågående och planerade insatser för att minska sjukfrånvaron

I ärendet Pågående och planerade insatser för att minska sjukfrånvaron samt utmaningar i arbetet så beskriver sociala resursförvaltningen att det är en utmaning att följa rehabiliteringsprocessens steg när det föreligger ett omplaceringsbehov. Sociala resursförvaltningen beskriver även att det är en utmaning att uppnå ett nära ledarskap då medarbetarna arbetar på flera olika adresser. Även osäkerhet kring vilka insatser som faktiskt förebygger sjukfrånvaro lyfts fram som en utmaning.

Förskoleförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron och fortsätter att öka något (med 0,12 procentenheter mellan 2015-2016). Förvaltningen beskriver att de har genomfört en organisationsutveckling som förväntas leda till att ge förutsättningar att minska stress och sjukfrånvaro bland medarbetarna. Bland annat har nya ledningsfunktioner, som innebär ett nära ledarskap, införts och en ny lokal överenskommelse om samverkan börjat gälla from den 1 maj 2016.

Stadsområdesförvaltning Norr är den förvaltning som har minskat sjukfrånvaron mest mellan 2015-2016 (med 0,72 procentenheter). Förvaltningen beskriver att arbete med såväl individbaserade aktiviteter som övergripande organisatoriska åtgärder har genomförts. En övergripande åtgärd som beskrivs är ett arbete med ”Attraktiv arbetsplats” där förvaltningen genom bred delaktighet på arbetsplatserna för dialog om åtgärder som leder till ökad hälsa och minskad ohälsa. Stadsområdesförvaltning Norr beskriver också att de har infört ytterligare ett chefsled inom avdelningarna individ- och familjeomsorg och områdesutveckling för att skapa ett närmare ledarskap. En utmaning som förvaltningen lyfter är att det har varit svårt att i rehabilitering fullt ut tillgodose behov av arbetsanpassning.

Fem av de tio yrken som hade högst sjukfrånvaro återfanns bland de tio största yrkesgrupperna. Dessa var barnskötare, förskollärare, undersköterska äldreomsorg, vårdare gruppboende samt vårdbiträde äldreomsorg.  De förvaltningar som har dessa yrkesgrupper har också högre sjukfrånvaro än övriga förvaltningar. Av de fem yrken med högst sjukfrånvaro var förändringen jämfört med 2015 marginell, vilket skiljer sig från de senaste åren då ökningstakten har varit högre. En av yrkesgrupperna, vårdare gruppboende, har dock ökat sjukfrånvaron med 1,57 procentenheter i relation till 2015.

I samtliga av de tio största yrkesgrupperna hade kvinnorna högre sjukfrånvarovolym än männen. Detta mönster återfanns i alla intervall förutom förskollärare och barnskötare där männen hade högre sjukfrånvaro än kvinnorna dag 1-14.

Vårdare gruppboende hade den största ökningen av sjukfrånvaro i jämförelse med 2015. Störst var ökningen i sjukfrånvarointervallet över 90 dagar. Ökningen för kvinnor var 1,73 procentenheter och för män 0,94 procentenheter. Ökningen avser den långa sjukfrånvaron då den korta sjukfrånvaron, dag 1-14, minskade något (med 0,04 procentenheter).

Det är lagreglerat att årsredovisningen ska innehålla obligatorisk sjukfrånvaroredovisning utifrån särskilt anvisat beräkningsunderlag (inklusive tidsbegränsat anställda som är timavlönade, rehabiliteringsersättning och förebyggande sjukpenning, exklusive tjänstledighet). Av denna anledning skiljer sig nedanstående siffror från tidigare redovisade uppgifter i kapitlet. Sex av sju nyckeltal i den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen har enbart förändrats marginellt sedan föregående år. Den största förändringen var sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år och yngre som uppgick till 6,03, vilket var en ökning med 0,93 procentenheter. Malmö stads totala sjukfrånvarotid i den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen 2016 (7,16 %) var lägre än Stockholms stads (7,4 %) och Göteborgs stads (9,0 %).